November betyder NaNoWriMo

Nu är det november och runt omkring i världen håller tusentals personer på att skriva romaner som de ska bli klara med på en månad. Jag är inte med i år, men jag var det 2006 och 2007.

Även om jag inte är med och skriver i år så tänkte jag ta tillfället i akt och börja redigera den roman jag skrev under NaNoWriMo 2006. Jag har fått kommentarer på den från ett halvdussin personer men inte börjat införa dem. Jag har inte läst om romanen efter att jag fick kommentarerna (det var för nära inpå att jag skrivit texten), men nu tänkte jag göra det och sedan börja skriva om där det behövs. Det återstår att se om det finns någon del av texten som inte behöver skrivas om.

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo, redigering
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo, redigering
intressant.se

NaNoWriMo eller inte NaNoWriMo?

2006 och 2007 har jag deltagit i NaNoWriMo, vilket innebär att jag skrivit en roman (på 50000 ord) under november. Det innebär att man måste skriva 1667 ord per dag i snitt, vilket i praktiken innebär att man inte hinner något annat.

Jag har lyckats skriva min roman båda åren och det är visserligen ett bättre facit än alla tidigare år, men jag har också misslyckats med att skriva något mer under de övriga elva månaderna av de åren. Nu är frågan om jag ska vara med i år också.

På sätt och vis vore det kul, men det är lite trist att det är så totalt överskuggande. Å andra sidan är det en del av poängen; om man inte har tid att komma efter så går det inte att komma efter. Man måste skriva, och då gör man det. Men det vore kul att hinna göra något mer.

Effekten av att skriva 50000 ord på en månad har de senaste två åren blivit att jag skrivit 50000 ord på ett år (om än koncentrerat till en månad). Jag funderar på om jag skulle prova att skriva 50000 år ord även det kommande året, men att göra det fördelat över hela året istället. Jag har provat några dagar att sätta som mål att skriva 200 ord om dagen. Det är så pass kort att det inte tar så många minuter att klara av, men tillräckligt långt för att bli något. Om man verkligen skriver 200 ord om dagen så blir det 73000 ord på ett år, vilket alltså är mer än jag producerat under NaNoWriMo.

Det väsentliga är att komma till skott och verkligen skriva varje dag. 200 ord är så pass lite att det inte kräver något stort ingrepp i rutinerna för att hinna med, och inte heller mer än att det går att ta in ett par dagars misslyckanden om det skulle krävas. Jag tror dock att det vore bra att vänja sig vid att skriva 200 ord om dagen snarare än 1400 ord en gång i veckan (även om det senare är möjligt; under NaNoWriMo har jag skriver mer än så varje dag i en månad).

Just nu lutar jag åt att inte ställa upp i NaNoWriMo i år, och istället prova att skriva lite varje dag istället. Just nu har jag skrivit några sidor på en novell, kanske halva eller så. Vi får se om det blir en roman sedan, eller om det blir fler korta texter.

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo, noveller
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo, noveller
intressant.se

NaNoWriMo?

Om lite drygt en månad är det dags för NaNoWriMo igen. Det innebär att över 100000 människor över hela världen kommer att sätta sig och försöka skriva en hel roman (50000 ord) på en månad. Det innebär att man behöver skriva 1667 ord om dagen under november. Busenkelt. I teorin, åtminstone.

Jag har varit med 2006 och 2007, och faktiskt lyckats komma över 50000 ord inom utsatt tid båda gångerna. Det har varit kul, men också jobbigt. Jag har hittills inte kommit igång med att redigera någon av de här romanerna till något användbart än, däremot.

Nu är frågan om jag ska ge mig på att skriva NaNo 2008. Ska du?

Den siste september är det första tillfället för den skrivkurs jag ska gå under hösten. Än så länge vet jag inte vilka krav den kommer att ställa på att man ska skriva saker. Den kanske kräver att man skriver specifika saker för kursen. Å andra sidan kanske det fungerar bra att diskutera existerande texter. Just nu vet jag inte, men det påverkar om jag kan skriva NaNo 2008 eller inte. Det är väl bara att vänta och se...

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo
intressant.se

2007-135: Chris Baty: No Plot? No Problem!

Det är visserligen ingen brist på böcker som handlar om att skriva böcker, men det här är antagligen den enda som är specialanpassad för NaNoWriMo. NaNoWriMo är ett arrangemang som går ut på att man utmanar sig själv att skriva en roman, 50000 ord, på en månad. Som stöd har man alla andra som antar samma utmaning, världen över. I år var det över 100000 människor som bestämde sig för att försöka skriva en roman under november. Över 15000 av dem lyckades (inklusive jag själv).

No Plot? No Problem! är i princip uppdelad i två halvor. Den första handlar generellt om skrivande och vilka knep man kan ta till för att få sin omgivning att peppa sig maximalt under den månad man ska skriva sin roman. Den andra halvan består av fyra kapitel, ett för varje vecka i skrivmånaden.

Den som försöker skriva en roman på det här komprimerade sättet kommer ofta att drabbas av olika känslor under olika faser under projektet. I början har man en idé och skrivandet flyter på, sedan drabbas man av tvivel om hur man ska få någon ordning på alla de lösa trådar man sprider omkring sig i början, och så vidare. Tanken är att man ska läsa de här kapitlen under tiden man skriver sin roman, så att man får rätt sorts peppning beroende på var i romanprojektet man befinner sig.

Jag hade tänkt att läsa ut hela den här boken innan jag började skriva, men det blev inte av och det slutade med att jag i princip läste den som det var tänkt, under tiden som jag skrev min egen roman.

Boken är full av entusiasm och småtips som är bra för den som tvivlar på sin förmåga att skriva en hel roman och kanske inte har gjort det förr. Den är antagligen inte lika bra som skrivguide för den som skriver en roman med ett mer normalt tempo, men det utger den sig inte heller för att vara.

Förutom Batys egen berättelse finns det också en hel del korta texter skrivna av andra NaNoWriMo-deltagare som berättar hur de själva burit sig åt för att klara av projektet. Jag tycker att den här boken i första hand var bra som peppning och entusiasmerare, och det verkar också vara vad den i första hand vill vara. Den som inte är van vid att skriva kan nog även hitta användbara rent praktiska skrivtips, men den delen hade jag inte lika stor glädje av.

Chris Baty: No Plot? No Problem!
Chronicle Books, 2004
176 sidor
ISBN: 0811845052

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

---

Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 100 (varav 16 serieböcker) Klart 13/9! 116 Klart 10/10 (utan att räkna serieböcker)!
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare: Klart 12/8!
Två böcker på andra språk än svenska och engelska: Klart 17/11! (varav en seriebok)
Fem böcker utgivna 2007: Klart 3/5!
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Klart 2/3!
Fem böcker från Japan: Klart 19/11

Läst under 2007:
Nr 1-100
Nr 101-110
Nr 111-120
Nr 121-130
131: Risu Akizuki: Survival in the Office: The Evolution of Japanese Working Women 1
132: Svenska Turistföreningen: Brott och trakt: En kriminell resa genom Sverige
133: Sara Gruen: Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow
134: Ronnie Sandahl: Vi som aldrig sa hora
135: Chris Baty: No Plot? No Problem!

Andra bloggar om: böcker, läsning, skrivande, nanowrimo, chris baty, no plot no problem
Technorati tags: böcker, läsning, skrivande, nanowrimo, chris baty, no plot no problem
intressant.se

Romanen färdig, och ändå inte

Nu har jag klarat NaNoWriMo i år också! Jag har precis passerat 50000 ord i min roman och är därmed färdig med utmaningen. Jag är däremot inte riktigt framme vid slutet av handlingen.

När jag började skriva den här romanen hade jag en halvklar idé om vad som skulle hända och det mesta av det har blivit som det var tänkt. Den jag hade tänkt skulle vara mördaren från början tror jag däremot nu är oskyldig. Tekniskt sett har mördaren inte avslöjats än, men jag känner mig säker på att det är en annan som är skyldig. Möjligen borde jag smyga in lite mer om den personen tidigare i handlingen för att det inte ska vara för mycket mördare ex machina över det hela. Jag har å andra sidan ett helt gäng små noteringar i texten som saker som jag har konstaterat medan jag skrivit att jag behöver ändra eller komplettera. Jag har så långt det varit möjligt undvikit att gå tillbaka i texten och pilla på sånt som redan är skrivet och koncentrerat mig på att skriva ny text istället. Ibland har jag varit tvungen att gå tillbaka för att kolla någon detalj för att få det jag skriver att hänga ihop med tidigare kapitel, men om jag hittat inkonsistenser har jag bara skrivit en kommentar om det och gått vidare.

Att skriva den sista biten tror jag inte är så svårt, och borde kunna bli klart innan november är slut. Sedan måste jag hitta på en titel också. Det känns svårare, även om det är mycket färre ord att producera. Föreslå gärna något baserat på det första kapitlet jag länkat ovan.

Andra bloggar om: böcker, läsning, skrivande, nanowrimo, deckare
Technorati tags: böcker, läsning, skrivande, nanowrimo, deckare
intressant.se

Mindre än en tredjedel kvar

I dag har jag passerat 35000 ord, och ligger nu lite över en dagsranson före schemat. Så långt är allt bra, men det känns som om det är mycket handling kvar, så jag vet inte om jag hinner klart med hela boken. Målet för NaNoWriMo är dock att skriva 50000 ord i november. Om man inte hinner fram till slutet så gör den inget, bara man skrivit tillräckligt mycket. Förra året fick jag ihop ett slut efter ungefär 51500 ord. Vi får se om jag lyckas med det i år också eller om jag måste forsätta skriva längre.

För en och en halv vecka sedan efterlyste jag någon som kunde svara på lite medicinska frågor för min roman och började tro att jag inte skulle få några svar. I morse fick jag plötsligt svar från två personer som kunde svara på frågor med bara tio minuters mellanrum, så nu ska jag nog kunna slippa undan att skriva allt för vansinniga saker. Jag har gissat en del tidigare, men det verkar som om jag fakiskt inte hittat på några totala vansinnigheter. I så fall finns det nog större fel i min beskrivning av polisarbete, har jag fått reda på efter diskussioner med en åklagarbekant. Så går det när man gör research efter att man skrivit. Det är däremot inget som är värre än att det bör gå lätt att rätta till när jag redigerar texten senare.

Jag har också kommit underfund med att några av kapitlen måste byta plats. Just nu händer saker i fel ordning. Än så länge har jag bara skrivit dit några kommentarer i texten för att komma ihåg hur det behöver möbleras om. Att göra det nu tillför ingenting mer än extra arbete, så det får också vänta tills november är slut. När jag börjar flytta runt kapitel misstänker jag att det blir en massa småsaker som måste ändras för att behålla kontinuiteten, och sånt har jag inte lust att pilla med nu.

Andra bloggar om: böcker, läsning, skrivande, deckare, nanowrimo
Technorati tags: böcker, läsning, skrivande, deckare, nanowrimo
intressant.se

NaNo-fikat blev det inte mycket med

I dag hade jag utlyst ett nytt fikamöte för dem som skriver NaNoWriMo men det visade sig att det bara var jag som dök upp. Som tur var hade jag min bärbara dator med mig så jag kunde sitta och skriva medan jag fikade, så det var väl använd tid i alla fall. Eftersom jag fortsatte att skriva lite när jag kommit hem så hamnade jag en bit över en normal dagsranson, och ligger nu nästan en dag före det planerade schemat.

Nu har jag till slut kommit till skott och haft ihjäl en person. Han hittades i morse hängande i ett snöre från lampkroken i taket i sitt sovrum. Nu återstår det bara att lista ut vem som är skyldig till detta. Jag tror mig veta, men det har jag å andra sidan trott förr, och den personen jag trodde då är just nu befriad från misstankar. Vi får se om jag lyckas hålla fast vid den nuvarande planen eller om den ändrar sig fler gånger.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, skrivande, nanowrimo
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, skrivande, nanowrimo
intressant.se

Halvvägs!

I kväll har jag passerat 25000 ord (25268, för att vara exakt) och har alltså skrivit mer än halva min NaNoWriMo-roman. Det börjar bli hög tid att ha ihjäl någon.

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo, deckare
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo, deckare
intressant.se

Färdigskrivet för i dag

I går blev det väldigt lite skrivet på romanen, men i dag har jag nästan skrivit ikapp det igen. Jag ligger lite över 100 ord efter planen, men det är knappt mer än ett avrundningsfel.

När jag började skriva i dag visste jag ungefär vad jag ville åstakomma även om jag inte hade klart för mig exakt på vilket sätt det skulle ske. Nu har jag skrivit den scenen som jag planerade. Den drog dock iväg med mig lite, och en händelse som jag inte alls hade planerat tillkom. Den i sin tur gör att jag har börjat fundera på om det verkligen är den person jag tror som är (kommer att bli) mördaren eller om det är någon helt annat, av andra orsaker.

Allt är med andra ord som det brukar vara när jag är halvvägs genom en deckare. Ibland tror jag att en person är skyldig, ibland en annan. Skillnaden mot de flesta andra gånger är att det är jag skriver den här deckaren.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, nanowrimo
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, nanowrimo
intressant.se

Torsdag förmiddag 10:30

Här är ytterligare ett kapitel ur min NaNoWriMo-roman. Det kommer efter detta men det ska vara några andra kapitel mellan.

Thomas och Benny satte igång med sitt uppdrag att knacka dörr kring mordplatsen. De fördelade husen i kvarteren kring blodpölen så att de skulle ha att göra åtminstone till lunch. Det var visserligen arbetsdag och kontorstid så det skulle vara rätt många dörrar där ingen öppnade, men av erfarenhet visste han att det i alla fall var värt att göra en första runda så fort som möjligt. Det fanns gott om lägenheter där det bodde pensionärer, arbetslösa eller människor som arbetade hemma eller på udda tider, och ju tidigare man kunde prata med någon desto bättre vittnesuppgifter fick man i allmänhet. Det var mycket lättare att komma ihåg vad som hände igår än att försöka komma ihåg om något man kom ihåg hände för sex eller sju dagar sedan. Vittnesmål var färskvara.

Som vanligt var det också så att de som faktiskt var hemma under en sådan här dörrknackningsrunda på kontorstid tenderade att tycka att det var väldigt trevligt när de fick oväntat besök, och de var snabba att få fram sitt Gevalia. En polis behövde ha pansarklädd mage för att klara av allt kaffe man blev bjuden på under en dörrknackningsrunda. Det brukade inte heller vara svårt att få folk att prata. Det kunde däremot vara väsentligt svårare att få dem att prata om något som faktiskt hade med frågorna att göra.

Thomas befann sig i köket hos en Else-Mari Klasson som visade sig vara en ytterst rynkig tant i sjuttioårsåldern. Hon var dock både pigg och pratsam och hade som han fruktat kaffet färdigt. Hon hade som vanligt varit vaken under den tidsperiod man trodde att mordet begåtts. ``Det är ju så svårt att sova när man börjar bli lite till året. Ja, det vet du förstås ingenting om än, unga karl'n, men det kommer ska du se. Jag satt här vid köksbordet på kvällen igår och drack kaffe och löste korsord, jag brukar göra det på kvällarna. Det är synd att alla korsorden i tidningarna nu för tiden tycks vara gjorda för skolbarn, de är så lätta att man nästan bara kan fylla i dem utan att fundera någonting. Jag köper alla korsordstidningar jag kan hitta, och det är inte alltid de räcker tills nästa nummer kommer ut i alla fall, och då måste jag hitta på något annat att göra på kvällarna. Jag har funderat på att gå ut på stan och se vad ni ungdomar har för er, men då blir man väl rånad och våldtagen och omkullknuffad och jag vet inte vad.'' Hon tittade anklagande på Thomas.

``Jag tror inte att du tillhör högrisk...'' Thomas hann inte komma till punkt.

``Jag har allt läst i kvällspressen vad som händer på stan på kvällarna. Ungdomarna borde vara hemma och studera istället för att vara ute på stan och drälla. Förr i tiden fanns det minsann regler om lösdriveri, men numer går det att springa omkring hur som helst och bära sig åt. Man kan ju tycka att någon borde ta hand om dem. Om inte deras föräldrar gör det så borde samhället träda in och ta hand om de stackars unga som riskerar att komma snett i livet. Om det inte görs med en fast hand så fort som möjligt så är det för sent sedan, och då är det samhället som får stå för fiolerna. Socialbidrag, arbetslöshetsersättning, starta-eget-bidrag och jag vet inte vad det heter allt, men mycket pengar är det som betalas ut till alla numer, utom till oss pensionärer, naturligtvis. Oss är det inte så noga med.''

``Det var alltså i går kväll jag undrade om, ifall du...''

``Man skulle ju kunna tro att samhället skulle visa lite mer respekt för oss äldre som byggt upp det, men det verkar vara för mycket att hoppas på. Snart inför de väl ättestupan igen. Vad var nu du ville igen? Vill du ha lite mer kaffe, förresten?'' Utan att Thomas hann svara reste hon förvånansvärt snabbt på sig, hämtade kaffekannan och fyllde på utan att vänta på något svar.

Thomas drog nytta av tystnaden. ``Jo, jag undrade om du hade hört någonting som vi kunde ha nytta av i utredningen av mordet som hände här på gatan i går kväll. Du kanske läste om det på framsidan av Corren i morse. Om du har sett eller hört något onormalt så vill vi gärna veta det, för det kan visa sig viktigt.''

``Ja, jag vet inte... Jag var inte ute i går, så jag har inte sett någonting. Det var ju så ruskigt väder hela dagen.''

``Ja, snart är det vinter. Men du kanske hörde något, eller såg något genom fönstret. Du sade att du satt mycket här vid fönstret.''

``Ungdomarna for förbi, förstås. Det gör de alltid. Så fort de kan och utan att se sig för det minsta. Det är rena turen att jag inte blivit överkörd redan, som de far fram på sina mopeder.''

``Är det mycket trafik här utanför, alltså?'' Han visste i och för sig att det inte brukade vara det eftersom han i så fall skulle ha hört det till sin lägenhet också, men det var lika bra att fråga i alla fall i hopp om att få fram något intressant.

``Jag tycker att de åker fram och tillbaka mest hela tiden, men i går var det nog faktiskt mindre än vanligt. Det måste ha varit vädret som fick dem att hålla sig inne, de också. Några gånger åkte de förbi även i regnet, men det var nog inte så många gånger som det kan vara. Dessutom blir det ju mörkt så tidigt så man ser ju inte vad som händer utanför fönstret.''

``Det är därför vi frågar om alla har hört något. De flesta tittar inte ut så ofta, men lyssnar gör man ju hela tiden. Om det händer något utanför ens fönster som inte brukar hända där så brukar de flesta reagera på det eller åtminstone lägga det på minnet.''

``När jag satt och löste korsord här i går så hörde jag något som lät som någon som sprang. Jag höll just på att lösa det här -''

Hon reste på sig och gick bort till en hög med tidningar som låg i fönstret och tog med sig en tillbaka. Hon visade honom ett prydligt ifyllt korsord. Han noterade att det var löst med kulspetspenna och till synes helt utan ändringar. Det var ett bildkorsord, och en av bilderna visade en löpare.

``Just som jag satt och funderade på vad det skulle bli för text till bilden här, jag brukar försöka lista ut det innan jag löser resten av korsordet, så att det inte ska bli för lätt, så hörde jag någon som sprang utanför. Ganska ofta brukar det springa förbi sådana där joggare eller vad de kallas, men jag tror inte att det här var en sådan.''

``Varför inte?''

``Joggarna hörs aldrig. De har väl mjuka skor, antar jag. Den som sprang här i går klampade så pass att han -- eller hon, lade hon till -- hördes upp hit. Joggarna brukar jag aldrig höra, bara se från fönstret när det är ljust nog.''

``När var det här?''

Hon pekade i övre högra hörnet på korsordet. Där stod 22:40-23:10. ``Jag brukar skriva på korsorden när jag börjar och slutar lösa dem för att kunna se hur lång tid det tar att lösa. Jag tycker att det är lite skojigt att tävla med mig själv.'' Hon flinade lite. Eftersom jag vet att jag hörde springandet när jag satt och funderade på löparen på bilden här så bör det ha varit mellan tjugo i elva och kvart i elva. Tyvärr kan jag nog inte säga mer exakt än så.''

``Det är mycket mer exakt än de allra flesta vittnen brukar kunna ange tidpunkten för något de sett eller hört. De flesta vet knappt vilken dag något hände.''

``Sedan lät det faktiskt lite konstigt precis efteråt också. Jag vet inte vad det var, men det var en kraftig duns. Det lät som någon som tappade en säck potatis. Men det kan väl knappast ha varit något som ni har nytta av, men jag vill nämna det i vilket fall.''

``Som jag sade så vill vi veta så mycket som möjligt till att börja med så kan vi sortera fram det som är intressant senare. Jag får tacka så mycket för både hjälpsamheten och kaffet.'' Thomas mage var inte lika överlycklig över kaffet.

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo, deckare
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo, deckare

Publicera böcker själv i Sverige

Ställen som trycker manuskript åt vem som helst mot betalning har funnits länge ("vanity press"). På senare år har print-on-demand-tekniken också gjort det möjligt att skapa tjänster där man kan beställa sina böcker styckvis och alltså inte behöva ligga ute med någon tryckkostnad alls.

Nu har jag blivit tipsad via både Bokstavligt talat och Beta Alfa om en artikel i DI om ett svenskt sådant projekt. Sigge Eklund och Linda Skugge håller på att dra igång vulkan.se som ska erbjuda den här tjänsten i Sverige. Just nu är sajten inte igång; öppnandet sker den 15:e november.

Jag har sedan länge tänkt att jag skulle fixa mig ett inbundet exemplar av Verkligheten på spel, den NaNoWriMo-roman jag skrev förra året. Jag vill för den delen gärna ha ett inbundet exemplar av årets än så länge namnlösa NaNoWriMo-roman när den väl blir klar.

Det sägs att det inte ska vara svårare att publicera en bok än att skicka upp en wordfil (eller, förhoppningsvis, andra format som PDF) och sedan börja beställa exemplar. För 85 kronor påstås man kunna få ett limmat exemplar av en bok. Man får väl anta att det finns en variabel kostnad beroende på bokens tjocklek också. Sedan kan man bestämma hur mycket påslag man vill göra när andra köper boken, och så är det bara att vänta på att intäkterna börjar flyta in.

Andra bloggar om: böcker, läsning, skrivande, nanowrimo, vulkan.se, print on demand
Technorati tags: böcker, läsning, skrivande, nanowrimo, vulkan.se, print on demand
intressant.se

Finns det en läkare i publiken?

Som de som läser den här bloggen regelbundet känner till så håller jag på att skriva en roman i november. Under tiden jag skriver har samlat på mig ett antal frågor som jag skulle behöva veta svaren på. Många av dem handlar om medicin, men det är tyvärr ont om läkare i min omedelbara bekantskapskrets.

Om det händelsevis är någon som läser det här som har något slags sjukvårdsutbildning och har lust att svara på diverse frågor utifrån ett deckarperspektiv så hör gärna av dig till bloggar@unicorn.user.lysator.liu.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, nanowrimo, medicin
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, nanowrimo, medicin

Reseskrivande

Nu är jag hemma igen efter en två dagars jobbresa till London. Den mesta tiden där som jag inte faktiskt jobbade tillbringade jag med att åka tåg eller tunnelbana. Tyvärr var det rätt gott om byten och det fanns inga eluttag, så det var inte så lätt att skriva. Dagen innan jag åkte hade jag dessutom en massa förberedelser för resan jag var tvungen att göra, så min totala romanproduktion under tisdagen bestod av 48 ord (jag vägrade att ge upp helt utan att skriva). Jag har skrivit en del under kvällarna, men klart under de 1667 ord om dagen som behövs för att hinna fram i tid.

Under hemresan gick det lite bättre att skriva. Först satt jag två timmar på ett Ryanairplan och knappade, och sedan hade jag tur och fick använda flygbussens enda eluttag så att jag kunde fortsätta även under den resan. Tack vare denna spurt under hemresan har jag hittills producerat nästan 3000 ord idag, och ligger nu nästan exakt enligt plan.

Just nu har jag några poliser som springer runt och letar efter en mördare de inte sett, och som inte lämnat något lik efter sig. Dessutom har jag en tilltänkt mördare och ett tilltänkt offer, men jag vet inte hur det hela ska gå till. Jag skriver vidare, så får jag nog reda på det.

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo, deckare
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo, deckare
intressant.se

Dagens beting färdigt

Nu har jag skrivit färdigt dagens NaNoWriMo-beting och ytterligare lite. Hittills har jag klarat att hålla lite drygt den takt som krävs för att hinna få ihop mina 50000 ord på utsatt tid. Hittills har jag producerat 8991 ord totalt. I morgon passeras 10000-gränsen!

I dag gick det ovanligt lätt eftersom jag satte en polis på att förhöra en ovanligt pratglad gammal tant. Hon kanske inte alltid höll sig till ämnet, men ett och annat intressant hade hon faktiskt att säga bland allt det oväsentliga.

Morgondagens skrivande blir antagligen lite svårare eftersom jag behöver introducera en ny person och jag har just nu ingen aning om hurdan han är. Eller hon, möjligen.

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo

November! NaNoWriMo!

Nu är det den första november, och det innebär att NaNoWriMo har börjat. Runt omkring i världen sitter tusentals människor och skriver frenetiskt för att hinna skriva varsin roman på 50.000 ord på en månad. Jag passade på att använda en bit av min lunchrast för att skriva de första tusen orden.

Mörkret hade sänkt sig över Linköping. Regnet hängde i luften men hade inte börjat falla än. Det hade blåst hela dagen, men nu på kvällen verkade det som om det tänkte lugna ner sig. Det fanns fortfarande så mycket vind att löven som låg överallt på marken rörde på sig och gav upphov till ett svagt rasslande ljud, men det var nästan det enda ljudet.

Någon enstaka buss körde ansträngt Storgatan upp, och här och där kunde man se människor som var ute och gick. Det var dock helt klart att ingen av dem som var ute var det för att de tyckte att det var trevligt. Alla hade jackorna ordentligt stängda och händerna resolut nedkörda i fickorna, såg ut som om de frös och småsprang för att komma in i värmen så fort som möjligt. Så här års frös alls, oavsett vad de ha de på sig. Även om det blir tjugo grader kallare när vintern verkligen kommit igång så fryser man aldrig så mycket som under senhösten, innan kroppen insett att sommaren är slut. Dessutom var de flesta optimister och klädde sig gärna efter bättre väder än vad det egentligen var motiverat att tro att det skulle bli. Nästan alla gick genom hösten klädda i en halvtjock sommarjacka, i hopp om att det skulle kunna bli en hyfsat varm dag till. I väntan på den sista sucken av sommarens värme frös de ett par veckor innan de gav upp och letade
fram vinterjackan ur förrådet.

Trots att det inte fanns några stora träd i närheten kretsade en stor skock kajor strax över hustaken. Deras envist ropade ``Ka, ka'' var det enda ljud förutom lövens rasslande som inte upphörde igen lika fort som det börjat. Kajorna visste inte om det, men de var en källa till mer upprördhet och fler spaltmeter text i den lokala tidningen än sådana trivialiteter som som att folk svälte ihjäl i hundratal om dagen i något avlägset land. Svält var något som hände andra människor, och de flesta av dem hade den goda smaken att bo någonstans långt bort så att de inte syntes för människorna i Linköping. Kajorna däremot hade fräckheten att bosätta sig mitt inne i Linköpings centrum. Och inte nog med det -- de bajsade på trottoarerna! Där går gränsen för när en linköpingsbo går från att ignorera att någon dör till att fatta pennan och skriva en skarpt formulerad insändare.

Där Läroverksgatan planade ut gick en tvärgata åt vänster, in mot centrum. Den var delvis överbyggd och kändes lite som om man gick inne i någons trädgård, så det var oftast inte så många som gick här. Om man kom nerifrån centrum såg gatan dessutom ut som infarten till någons innergård, och det hjälpte väl också till att hålla folk borta.

Nu fanns det dock människor här, bara några meter från gatukorsningen. En person låg på marken, helt utan att röra sig. Det såg ut att vara blött runt omkring. Två personer i långa rockar stod böjda över personen. Den av dem som var närmast av dem hade något i handen. Det såg ut som om de argumenterade om något, men att de samtidigt var väldigt noga med att vara så tysta som möjligt. Den närmaste personen gjorde en gest och ljuset från en lampa gnistrade till i det han höll i handen. Det såg ut att vara en lång kniv. I samma ögonblick som han stod med kniven utsträckt hördes steg från bortre änden av gången.

``Polisen!'' väste den andre mannen och de båda började hastigt springa närmare. De korsade Läroverksgatan utan att bekymra sig det minsta om ifall det fanns någon på den och fortsatte springande uppåt längs S:t Korsgatan.

I samma ögonblick som de försvunnit kom en polis spatserande runt hörnet i den bortre änden av gången. Han såg ut att vara inbegripen i ett samtal med någon i sin mobiltelefon och gick och gestikulerade med ena handen medan han talade. Det verkade som om han svängde in här mest för att det var en gata han inte tidigare hade gått, inte för att han hade något direkt ärende hit.

När han gått några meter in längs gången upptäckte han att det låg någon på marken och skyndade sig fram. När han hann fram till personen på marken stod han och stirrade nedåt ett tag medan ena handen fortfarande höll telefonen mot örat. Det gick att höra en person i andra änden ropa ``Hallå?''.

Till slut kom polisen till liv igen, tog telefonen från örat och avbröt samtalet och påbörjade omedelbart ett nytt. ``Jag behöver en ambulans till korsningen mellan Läroverksgatan och vad nu den här gatan heter. Första parallellgatan till Storgatan.'' En kort paus. ``En person, ser död ut. Blodig som fan.''

Precis som han hade sagt det hördes nya steg från bortre änden av gången och två poliser till kom gående med rätt hög fart runt hörnet. ``Stopp i lagens namn!'' ropade de. När de såg polisen som stod över personen på marken tvärstannade de och började springa iväg samma väg som de kommit. Den ensamme polisen i gången tog upp förföljandet och sprang efter dem. När han kom fram till bortre änden av gången och skulle svänga runt hörnet efter de andra två poliserna verkar han halka och precis som han försvunnit runt hörnet hördes ett dunsande ljud och en svordom.

Samtidigt som den ensamme polisen sprang iväg började personen på marken att röra på sig med rörelser som på något sätt såg onaturliga ut. Han satte sig upp på marken enbart genom att böja sig vid höften, en rörelse som såg underligt mekanisk ut. Han tittade framför sig och såg ut som om han hade förväntat sig en publik, och såg både förvånad och besviken ut när det var tomt omkring honom. Han reste på sig och svepte sin rock om sig, ryckte på axlarna och försvann in på en gård samtidigt som ljudet av sirener skar genom höstnatten.

NaNoWriMo 2007 närmar sig

Nu har jag lagt till en NaNoWriMo-ikon för 2007 i vänsterkanten. Jag tänker försöka att skriva en roman på 50.000 ord eller mer under november även i år. Förra året gick det bra, och det var himla kul. Prova du med!

Jag har börjat så smått att fundera på vad jag ska skriva om. Hittills består de noteringarna av beskrivningar av två personer och några scener. Dock är ingen av personerna jag skissat på med i någon av de scener jag har, och jag tror inte att alla scenerna går att klämma in i samma handling. Helt klart finns det en del tankearbete kvar att göra här...

Andra bloggar om: böcker, skrivande, nanowrimo
Technorati tags: böcker, skrivande, nanowrimo

Amberville såld dyrt till USA

Boken Amberville (flitigt omskriven tidigare) har blivit omtalad på den just nu pågående bokmässan i Frankfurt eftersom den sålts till amerikanska HarperCollins för 2.3 miljoner kronor. Även i Europa finns det ett intresse för boken, även om ingenting är klart än. Man tyckte tydligen inte att ett italienskt bud på 730000 kronor från Italien var bra nog, exempelvis.

Helt uppenbart går det att tjäna pengar även som litterär debutant (även om det än så länge är okänt vem det är som ligger bakom namnet "Tim Davys" så påstås det vara en debutant). Det är väl bara att sätta igång att skriva så att försörjningen blir tryggad. Och det är ju faktiskt november snart, så det är dags för NaNoWriMo.

Andra bloggar om: böcker, läsning, tim davys, amberville, nanowrimo, skrivande
Technorati tags: böcker, läsning, tim davys, amberville, nanowrimo, skrivande

2007-90: Helena Ferry: Tomrum

Tomrum är en NaNoWriMo-roman som jag egentligen läst för att ge kommentarer om vad som behöver redigeras. Eftersom den inte är publicerad tänker jag inte säga så mycket om den här mer än att jag hoppas att den blir det och att den är en samtidsroman med övernaturliga inslag, satt i Göteborg.

Helena Ferry: Tomrum
NaNoWriMo, 2006
234 sidor (manuskript)

---

Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 90 (varav 15 serieböcker)
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare: Klart 12/8!
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Klart 3/5!
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Klart 2/3!
Fem böcker från Japan:

Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
Nr 41-50
Nr 51-60
Nr 61-70
Nr 71-80
81: Joyce Carol Oates: Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg
82: Mikael Niemi: Mannen som dog som en lax
83: Håkan Nesser: Människa utan hund
84: Robert Harris: Pompeji
85: Christopher Priest: Det vita rummet
86: V. S. Naipaul: Att läsa och skriva: En personlig betraktelse
87: Kerstin Ekman: Händelser vid vatten
88: Liza Marklund: Livstid
89: Dan Hörning: Nemea
90: Helena Ferry: Tomrum

Andra bloggar om: böcker, läsning, helena ferry, tomrum, nanowrimo, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, helena ferry, tomrum, nanowrimo, fantasy