Science fiction i verkligheten: Project Natal

För ett per år sedan fick Microsoft se sig ställda på efterkälken med sin Xbox med sina traditioniella handkontroller med sladd. Med Nintendos Wii kunde man spela utan sladd, och utan att lära sig en massa krångliga knappar och sånt; bara att slå en tennissving med handkontrollen så gör gubben på skärmen en likadan sving.

Även om inget har synts på marknaden så har Microsoft tydligen inte legat på latsidan. På en mässa häromdagen presenterade de Project Natal, ett system där man ska kunna använda en Xbox helt utan kontroller. Systemet har kameror och känner av vad användaren gör, och kopplar det till spelen. Som synes på filmen så är det inte heller bara spel som kan dra nytta av det här; även mediaspelaren kan styras via gester.

Det här ser jätteball ut, men jag undrar hur tillrättalagt det är och hur mycket av det som faktiskt fungerar i verkligheten. För spel kan jag tänka mig att det fungerar, men för att styra mediaspelaren är det inte lika uppenbart bra. Jag styr ofta vår stereo från rummet intill genom att sikta rätt med fjärrkontrollen (vilket ibland innebär att sikta på väggen mitt emot stereon). Om stereon måste se mig blir det svårare.

Nintendo passar på att lansera en uppdatering av handkontrollerna till Wii för att få bättre precision, men det är bara en liten förbättring jämfört med Project Natals revolution. Förra gången var det å andra sidan Wii:t som stod för revolutionen genom att ge oss de första rörelsestyrda spelen. Det ska bli spännande att se vad nästa steg blir från Nintendo. Jag tror knappast att de suttit och rullat tummarna sedan Wii:t släpptes, och förbättringen de släpper nu känns mest som en framstressad sak för att ha något att kontra Natal med än som någon seriös förbättring.

Det är också intressant att se att vi verkar gå allt mer mot spel som kräver att den som spelar rör sig en massa. Tiden så man kunde beskylla spelarna för att sitta i soffan och slappa är nog förbi. Om man spelat skateboardspelet som visas på filmen ovan några timmar lär man med god marginal klarat av dagens motionskrav. Detsamma gäller för den delen dansmattespel som funnits ett tag, men där är kontrollerna inte alls så generella som de som Project Natal erbjuder.

Det verkar som om William Gibson får rätt i att vi snart kommer att manipulera objekt i den virtuella världen precis lika naturligt som objekt i den fysiska världen. Däremot ser det ut att (åtminstone till en början) handla om kameror och inte direkt anslutning via nervsystemet. Men vem vet vart utvecklingen tar oss om några år?

Andra bloggar om: spel, tv-spel, nintendo, wii, microsoft, project natal, xbox, science fiction, sf
Technorati tags: spel, tv-spel, nintendo, wii, microsoft, project natal, xbox, science fiction, sf
intressant.se

Microsoft och mp3-patentet

Microsoft har dömts att betala sådär 11 miljarder kronor i skadestånd till Alcatel-Lucent för att man använt mp3-teknik utan tillåtelse. Microsoft har säkerligen råd att betala och jag är inte den som tycker synd om dem i första taget (speciellt inte när de som här får pisk av andra som använder deras egna metoder; våra advokater är tuffare än era).

Jag tycker dock att det är värt att notera här att Microsoft faktiskt licenserat mp3-tekniken från Frauenhoferinstitutet som haft det ursprungliga patentet och då betalat 100 miljoner för det. Sedan dess har Frauenhoferinstitutet köpts upp av Lucent. Den här stämningen har visserligen varit på gång sedan 2003, men det är trots det ett bra tag efter att mp3 började bli en vanlig teknik. I första hand lär det vara en fråga om att man i Microsoft ser ett mål som nu byggt in sig i tekniken med Windows Media Player och Zune och har gott om pengar man kan plocka åt sig. Man vill helt enkelt få "money for nothing" genom att kräva in intäkter för microsofts produkter istället för att utveckla egna mp3-spelare.

Det är symptomatiskt att man väntat med stämningen fram till 2003. mp3-teknik har använts många år innan dess, men det är inte förrän för några år sedan som den har blivit riktigt brett accepterad. Om man börjat komma med stämningar när Microsoft börjat använda tekniken så hade resultatet med stor sannolikhet blivit att man skiftat till ett annat format, och då hade det inte funnits någon möjlighet att klämma ut några pengar alls. Det är alltså väsentligt att man först låter företag skapa en massa teknik baserad på mp3-tekniken och privatpersoner samla på sig en stor samling mp3-filer. När detta hänt kan man relativt riskfritt börja med stämningarna, för då är det inte lika attraktivt att byta format. Magnus propagerar för ett formatbyte, men jag tror att det är kört. Jag har drygt 7000 mp3-filer och dem har jag ingen lust att kasta bort. Om jag konverterar dem till exempelvis ogg-filer så slipper jag patentproblematiken, men jag kommer att få sämre ljudkvalite av konverteringen. Jag kan naturligtvis se till att rippa ny musik till ogg-format, men inte ens det är problemfritt. Vi har tre mp3-spelare, och som namnet antyder är de tänkta att spela mp3-filer. En av dem klarar även ogg-filer, men jag tror inte att de andra två gör det. Att börja rippa ny musik i ogg-format skulle innebära att den inte går att använda i de spelarna. Alltså måste jag antingen låta bli att spela den där eller rippa i dubbla format. Ingendera är någon bra lösning.

Sammantaget tycker jag att hela det här är en bra illustration av varför man inte ska tillåta patent på mjukvara över huvud taget och hur det förr eller senare kommer att hämma utvecklingen istället för att främja den om man tillåter det.

Det är bara fånigt att tillåta patent som begränsar mina möjligheter att konstruera en egen spelare för det formatet. Att jag inte får kopiera programkod från någon annan spelare till min egen är en sak, men det bör definitivt stå mig fritt att göra en egen implementation av en spelare för mp3-formatet som sådant.

Andra bloggar om: mp3, musik, patent, upphovsrätt, microsoft, ogg
Technorati tags: mp3, musik, patent, upphovsrätt, microsoft, ogg