Visar inlägg med etikett ljudböcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ljudböcker. Visa alla inlägg

måndag, september 07, 2009

2009-67: Jon Krakauer: Into the Wild

Into the Wild är i första hand en biografi över Chris McCandless. Efter att ha gått high school gav han bort alla sina besparingar till Oxfam och gav sig iväg till Alaska där han planerade att leva av landet. Han hittade en gammal buss som han bosatte sig i och levde på diverse djur, bär, svamp och det ris han haft med sig i sexton veckor innan han till slut dog. Exakt varför han dog är inte klarlagt. När han dog var han gravt undernärd, men ganska kort tid innan hade han enligt sin dagbok mått bra, så teorierna handlar om sjukdomar eller att han ätit felidentifierade växter och fått i sig gifter.

Jon Krakauer skrev ursprungligen om honom i tidskriften Outside men kunde inte släppa historien, och den publiceringen ledde också till en våldsam brevstorm; mer än någon tidigare artikel tidskriften publicerat. Många ondgjorde sig över att McCandless varit oförberedd och inkompetent, men det är inte det intryck man får av den här boken. Om man överlever sexton veckor i vildmarken utan medtagen mat så vet man vad man gör.

Det står däremot klart att McCandless hade en annan inställning till livet än de flesta andra. Han gav sig ut i vildmarken med endast ett par kilo ris och lite utrustning. Han tog medvetet inte med sig vare sig karta eller kompass. Däremot hade han ett antal böcker med sig: Tolstoy, Thoreau, Pasternak med flera. McCandless var ute efter att hitta vildmarken och leva i den, med den. Han ville leva på dess villkor. Krakauer gissar att hans beslut att inte ta med sig någon karta kom sig av att han var ute efter den okända vildmarken -- den vita fläcken på kartan. Genom att inte ta med sig någon karta skapade han sig en egen vit fläck att ge sig in i, trots att han inte befann sig speciellt långt från bebodda trakter.

Krakauer har letat upp ett antal människor som var i kontakt med McCandless under hans resa från föräldrahemmet på östkusten till Alaska. Han lämnade hela sitt gamla liv bakom sig och hade ingen kontakt förutom enstaka vykort till en syster ett tag, och levde ett tag på drift innan han gav sig av mot Alaska. Berättelserna från dem han mött är samstämmiga om att han var en udda person, men också att han inte var någon knäppskalle, bara väldigt annorlunda. Han var exempelvis väldigt social, trots sin starka drift att ge sig ut i vildmarken ensam.

Förutom berättelsen om McCandless berättar Krakauer också om ett antal andra människor som gett sig ut i vildmarken och dött där, och jämför deras drivkrafter (i den mån de är kända) med McCandless. Han beskriver också hur han själv som ung liftade till Alaska, skidade över en glaciär och försökte att ensam bestiga den obestigna norra sidan av Devil's Thumb, ett av kontinentens tuffaste berg. Efter ett par försök gav han upp och gick runt berget och klättrade upp längs den led han hade tänkt att ta ner. Han konstaterar att en av de största skillnaderna på honom själv vid den tiden och McCandless nog var att han själv överlevde.

Jag gillar Krakauers sätt att beskriva McCandless liv som ett pussel, lite här och lite där. Historien presenteras inte i kronologisk ordning, och dessutom blandas den upp av episoder om andra personer. Eftersom McCandless är död och efterlämnade väldigt lite dokumentation går det naturligtvis inte att säga exakt vad som hände, och hans motivation att göra som han gjorde kommer att fortsätta att vara okänd. Into the Wild gör dock ett bra försök att tränga in i McCandless personlighet och försöka förklara varför det gick som det gjorde. Klart läsvärt!

Jon Krakauer: Into the Wild
Random House, 1996
Uppläsning: Philip Franklin
420 minuter

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

onsdag, juli 29, 2009

2009-56: Anna Jansson: Först när givaren är död

Först när givaren är död är den senaste delen i Anna Janssons deckarserie om polisen Maria Wern. Tyvärr är det inte någon av de bättre.

Under kort tid hittas flera personer döda i trakten kring Roma på Gotland, och en person försvinner i samband med att hennes hus bränns ner. Maria Wern börjar gräva i fallet och det är uppenbart att personerna som drabbats känner varandra i olika grad, men att hitta något motiv är mycket svårare.

Det som fallerar med boken är egentligen inte deckarhistorien i sig. Den kretsar kring diverse historiska fenomen och känns vettig. Problemet ligger istället i språket och hur boken är skriven. Till att börja med känns det ofta som om man läser något slags journal snarare än en roman. Det är gott om rätt långa avsnitt som bara beskriver bakgrund utan något försök till dramatisering. Det som är mest irriterande tycker jag dock är vissa delar av själva språket. En av personerna är en ung man som kanske inte riktigt är en värsting men som i alla fall har domar mot sig och som absolut inte heller är någon svärmorsdröm. När han pratar så går det inte att skilja hans repliker från de som yttras av en 80-årig kvinna (förutom att han svär mer); ordvalen är precis de samma och rätt ålderdomliga. Vilken ungdom skulle få för sig att använda ordet "kavat" på fullt allvar?

Anna Jansson: Först när givaren är död
Norstedts, 2009
Uppläsare: Marie Richardson
9 CD
ISBN: 978-91-7313-577-1

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,

torsdag, juni 11, 2009

Ny mp3-spelare till slut: Sandisk Sansa Clip

Min mp3-spelare gick sönder för ett par veckor sedan, så jag har inte kunnat lyssna på ljudböcker eller podcast på ett tag. Nu har jag till slut kommit mig för att skaffa en ny (Sandisk Sansa Clip), och provade den på väg till jobbet i dag. Jag kan inte komma med något genomtänkt uttalande om den än, men så här långt är jag nöjd.

Den låter vettigt, den håller reda på var i en timslång podcast jag slutade lyssna och den är liten och smidig (som namnet antyder har den en klämma för att sätta fast den i ärmen eller så). Min förra hade ett vanligt AA-batteri, så jag kunde ha med mig ett extra (även om batteriet räckte väldigt länge). Den här har inbyggt batteri och laddas via USB så det räcker att koppla in den till datorn när man kommer till jobbet för att den ska hålla sig laddad. Återstår att se om jag kommer ihåg att göra det...

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,
intressant.se

måndag, maj 18, 2009

2009-33: Unni Drougge: Boken i mitt drama kallas kärlek

Unni Drougges senaste bok Boven i mitt drama kallas kärlek kan laddas ner från The Pirate Bay. Det som är lite ovanligt är att det är Unni själv som har lagt upp den.

I ett tidigare inlägg (skrivet innan jag lyssnat ut boken) skrev jag
Ett förlag kan naturligtvis göra samma sak som Unni, och rent tekniskt kan de göra det bättre. Hennes bok är producerad så billigt som det går, och visst märks det. Ljudkvaliten i sig är det inget fel på (jag har hört sämre ljud i professionellt utgivna böcker), men redigeringen är lite slarvig. Vid något tillfälle har man missat att klippa bort omtagningar, vilket definitivt förstör illusionen. Man hör också när läsarna vänder blad, men det tycker jag inte stör utan tillför snarast en känsla av en riktig uppläsning istället för något helt sterilt.
och det gäller fortfarande. Det märks att det här är en produktion som är gjord på en minimal budget. De flesta podcast jag lyssnar på (producerade av amatörer) låter proffsigare än så här, men det handlar om program på max en timme medan detta är en hel roman på över femton timmar.

Det känns som om Unni är ovan att läsa på det här sättet (eller så är det bara det att de flesta andra jag lyssnar på är hårdare redigerade), men om vi bortser från de rent redigeringsmässiga bristerna så tycker jag att läsningen oftast är bra. Förutom Unni själv (som läser de delar av boken som hon själv presenterar) så finns avsnitt ur hennes son Gogges perspektiv. Dessa läses av Linus Raudsepp som dels känns mer varm i kläderna som uppläsare och som också har en röst och en arrogant attityd som passar bra till texten.

Själva boken beskriver en period i Unnis liv där hon träffar en ny man, blir kär i honom trots att varningsklockor borde ringa. Hon har sedan tidigare erfarenhet av misshandlade män och lever på att föreläsa om sådant, och ändå misslyckas hon uppenbarligen att se varningstecknen när det gäller sin egen relation. Hon går mot bättre vetande med på både det ena och det andra som hennes nya pojkvän vill, och sjunker allt djupare i något slags känslomässig misär.

Eftersom hon skriver den här boken så reser hon sig också till slut ur eländet. Det som framför allt slår mig om innehållet (där jag naturligtvis inte kan veta vad som är sant och inte) är hur fantastiskt naiv Unni tycks vara.

Tyvärr finns det även en annan sak som slår en, och det är att språket inte alltid håller. Unnis prosa är oftast rätt blommig; det är gott om ord och ibland får hon till formuleringar som är riktigt bra. Problemet är att hon verkar skriva ungefär med samma precision som ett hagelgevär. För varje hagel som träffar precis mitt i prick så finns det ett stort gäng som visserligen träffar men inte är exakt där de borde vara och ytterligare några som är fullständigt på fel ställe. Med tanke på att det här (som redan nämnts) är en ljudbok med redigeringsproblem så är det möjligen lite vanskligt att säga vad som är problem med prosan och vad som är rena felläsningar, men det finns en del kreativa fall av blandade metaforer och felanvända ord. Ett exempel som jag råkar komma ihåg är "jag svalde det med hullingar och hår". Det ledde visserligen till en del smärta efteråt, men det var den känslomässiga sorten och inte den med direkt man skulle kunna förvänta sig av uttrycket.

Jag misstänkte att Unni Drougge inte riktigt skulle vara min påse, men eftersom jag inte hade någon annan ljudbok till hands så tyckte jag att det var ett bra tillfälle att prova den här som så lägligt dök upp.

Unni Drougge: Boken i mitt drama kallas kärlek
Uppläsare: Unni Drougge & Linus Raudsepp
15h 16m 11s
mp3-filer

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

onsdag, maj 06, 2009

Ett antal svenska ljudboksförlag var först ut att få missfostret IPRED provat i domstol i hopp om att bevara sin affärsmodell med tvångsmedel. Eftersom det (oavsett domstolens utslag) naturligtvis är dömt att misslyckas på sikt så är det trevligt att se att man även funderar lite kring alternativa affärsmodeller i stil med Spotify för ljudböcker.

Tanken på att få sina ljudböcker streamade och inte behöva hantera någon fysisk produkt alls är först lockande eftersom det är ljudet som är det intressanta, inte förpackningen. Problemet är att jag (och gissningsvis många med mig) läser ljudböcker i första hand när vi är på språng. Själv läser jag en stor del av de ljudböcker jag konsumerar medan jag cyklar till och från jobbet. I den situationen är en dator med internetuppkoppling inte tillgänglig, vilket så klart är ett problem. Man kan tänka sig att streama till en telefon istället, men då uppstår problemet att det skapar trafikkostnader istället. Ljudböcker är dyrt redan som det är. Jag tror att man måste inse att en stor andel av lyssnarna är ute efter mp3-filer som kan laddas in på vilken spelare som helst. Som det också konstateras i artikeln måste även en Spotify-liknande lösning finansieras, och det är nog inte många ljudboksläsare som skulle acceptera regelbunden reklam i boken. Jag skulle inte göra det.

Tyvärr så finns det inte så mycket nytänkande i artikeln som man kunde hoppats på. Shadi Bitar, VD på ljudboksförlaget Earbooks, presenterar samma trötta felslut som vanligt:
Författare som inte vill tillgängliggöra sina verk gratis ska ha rätt att få betalt.
Så är det naturligtvis inte. Det står alla författare fritt att inte göra sina verk tillgängliga gratis. Det finns däremot ingen rättighet för någon författare att få betalt för sina verk. Om de har tur finns det läsare som är beredda att betala, men det är ingen rättighet. Det är en fri marknad, och den som inte är attraktiv får inga pengar.

Helena Gustafsson, VD på Storyside, spekulerar lite över om allt behöver kosta pengar:
Numera finns det äldre ljudböcker som inte köps i speciellt stor utsträckning och en idé är att de titlarna är gratis eller billigare medan nyheterna har ett annat pris. Då kan ju kunden välja.
Riktigt gamla böcker börjar redan gratis från exempelvis Librivox och det är ju trevligt om förlagen själva börjar släppa ut äldre titlar av sina författare gratis. Då börjar vi närma oss den modell med ljudboken som reklam för författarskapet som Unni Drougge talade om när hon släppte ljudboken för sin senaste roman gratis via The Pirate Bay.

Ett förlag kan naturligtvis göra samma sak som Unni, och rent tekniskt kan de göra det bättre. Hennes bok är producerad så billigt som det går, och visst märks det. Ljudkvaliten i sig är det inget fel på (jag har hört sämre ljud i professionellt utgivna böcker), men redigeringen är lite slarvig. Vid något tillfälle har man missat att klippa bort omtagningar, vilket definitivt förstör illusionen. Man hör också när läsarna vänder blad, men det tycker jag inte stör utan tillför snarast en känsla av en riktig uppläsning istället för något helt sterilt.

Själv tror jag att knäckfrågan är kostnaden:
En ljudbok i MP3-format kostar oftast mellan 150-180 kronor, medan en CD ligger på 200-350. Helena Gustafsson vill även betona att en ljudboksproduktion kostar pengar och för att klara sig måste branschen också ha intäkt.
I dag köper man lätt böcker i pocket för en femtiolapp, ofta billigare än så. Detta gäller även för böcker översatta för andra språk. Jag har svårt att tänka mig att processen att läsa in en text (med efterföljande redigering) tar längre tid än vad översättningsprocessen (med efterarbete) gör. Det som skulle få upp omsättningen för ljudböcker tror jag är att man slutar att försöka tjäna så väldigt mycket pengar på varje sålt exemplar och satsar på att sälja i volym istället. En bok för 200:- funderar de flesta en extra gång innan de köper, men en för 50:- är inte så mycket att tjafsa över. Produktionsmässigt finns också vinster att göra. De flesta ljudböcker levereras idag i en låda med en hel trave ljud-CD som inte går att använda utan att man konverterar dem till mp3-filer först. Varför inte skippa lådan och sälja ljudboken som en mp3-CD i ett vanligt CD-fodral? Produktionskostnaden för det kan knappast vara högre än för att trycka en pocketbok. Ljudboksförlagen måste så klart få in pengar för att kunna leva, men det är inget som säger att de ska kunna göra det på att sälja exemplar till slutkunder. Det är fullt möjligt att deras framtida roll är att producera ljudböcker åt de vanliga förlagen, och att dessa sedan ges bort som reklam för pappersböcker.

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,
intressant.se

torsdag, april 23, 2009

Unni Drougge släpper en ljudbok fritt på Pirate Bay

Unni Drougge har släppt sin senaste bok som ljudbok på The Pirate Bay. Hon har spelat in den själv och tar emot donationer via PayPal.

Det är Världsbokdagen i dag och naturligtvis kul att se ett så här bra initiativ lagom till det. Ännu intressantare är att Unni Drougge också publicerar en artikel på Newsmill där hon beskriver sina åsikter om förlagsvärlden i dag, nedladdning, och så vidare.

Hon verkar komma fram till ungefär samma sak som Daniel Åberg, men han uttrycker det tydligare:
Pirate Bay skriver att det här är den första av många kommande produkter som ska ges ut på samma sätt, de ska skapa en speciell katalog för material som distribueras unikt via deras sajt. Om fler författare följer i Drougges fotspår undrar jag hur ljudboksbranschen hanterar det. Om fler åtminstone någorlunda etablerade författare börjar producera ljudalster på egen hand – och om den tekniska kvaliteten blir bra nog – har de all anledning att bli rejält svettiga. Om ljudböcker förvandlas till en marknadsföringsprodukt vars syfte främst är att öka medvetenheten om ett författarskap för att sälja fler “riktiga” böcker [...], dras mattan undan för förlagens affärsmodell.


Jag tror att han slår huvudet på spiken här. Musikbranschen har inget att frukta från nedladdning om man bär sig rätt åt: man kan få in licenspengar via tjänster som Spotify och nedladdning fungerar som utmärkt gratis reklam för lajvspelningar. Bokbranschen tror jag också kommer att klara sig rätt bra, för pappersboken är en bra teknologi; billig och användarvänlig, inga batterier som kan ta slut och ingen dyr eboksläsare man riskerar att slarva bort på tåget.

Ljudboksbranschen har däremot ett problem. Precis som musikbranschen har de en produkt som går att kopiera utan några problem och utan försämring. Till skillnad från musikbranschen så är en ljudbok något som de flesta konsumerar en gång istället för att som med musik lyssna på om och om igen. Kopiering är med andra ord verkligen ett problem. Jag tror att Daniels postulerade skifte från ljudböcker som en egen produkt till ljudböcker som reklam för ett författarskap är en mycket trolig utveckling. Av de läsare jag pratar med så verkar de flesta vara mest intresserade av pappersböcker, och jag tror att huvudmarknaden kommer att finnas där inom överskådlig framtid. Att släppa ljudböcker fritt för att sälja fler pappersböcker kommer att vara en god affär.

Förlorarna kommer att vara ljudboksförlagen som istället för att sälja ljudböcker till priset av en inbunden bok eller mer kommer att få se ljudböcker släppas gratis av författarna. Som vanligt i den digitala ekonomin är det de onödiga mellanhänderna som förlorar, och för oss konsumenter är det en bra utveckling.

Även IDG har kommenterat detta.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,

måndag, mars 30, 2009

Escape Pod 187: Summer in Paris, Light from the Sky

Escape Pod 187 är Summer in Paris, Light from the Sky av Ken Scholes.

Det här är en alternativhistoria med Adolf Hitler i huvudrollen, men den handlar inte om hur Tyskland vinner andra världskriget. I själva verket förekommer inte andra världskriget alls. Hitler är (precis som i verkligheten) en misslyckad målare. Han kommer till Paris 1941 för att måla (inte 1940 som erövrare), och han träffar en alkoholiserad Ernest Hemingway, Charlie Chaplin och Charles de Gaulle (som driver en bar).

Interaktionen mellan de här personerna fungerar bra, och den alternativa värld som man får glimtar av i bakgrunden är också intressant. Historien presenteras i form av diverse dokument som rör Hitler (biografier, artiklar, etc), och även titlar och författare av de här dokumenten avslöjar att den här världen har många olikheter mot vår.

Vad som är lite ovant mot mycket annan alternativhistoria är att man vad jag noterade inte får någon indikation på vad det är som var den avgörande skillnaden i historien som gjorde att världen blev så här istället för som vi ser den. Det måste vara något som ligger ett tag tillbaka i tiden, men jag lyckas inte lista ut vad det kan vara. Även om det finns många skillnader mellan novellens värld och vår så finns det också en del saker som trots det är konstanta, så på sätt och vis kan man se den här alternativhistorian som ett argument för att vad som händer i stor skala trots allt är förutbestämt, även om mindre detaljer skiljer. Det är nog dock en onödigt deprimerande läsning. Hur som helst är det här en läsvärd historia.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , ,

onsdag, mars 25, 2009

Podcastle 39: Honest Man

Podcastle 39 är Honest Man av Naomi Kritzer.

Det här är en lågmäld fantasyhistoria om en kvinna som träffar på samma man några gånger under sitt liv, och får förutsägelser om framtiden av honom. Fast egentligen är inte det vad som är väsentligt, utan vad berättelsen har att säga om hur människor lurar varandra.

I den första delen av berättelsen sitter kvinnan på en restaurang och ser hur en man ursäktar sig för att ha glömt sin plånbok och erbjuder sig att lämna sin fiol som säkerhet medan han hämtar den. Dem som läst Nail Gaimans American Gods kan säkert räkna ut vad som ska hända sedan, men här blir det bara nästan så.

Man kan ana sig till hur det ska gå på slutet, men jag tycker inte att det gjorde något. Det är väl genomfört och har nästan lite känsla av fabel, trots att historien utspelar sig i vad som tycks vara vår värld.

Andra bloggar om: , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , ,

måndag, mars 23, 2009

Pseudopod 134: Bait

Pseudopod 134 är Bait av Joel Arnold.

På sistone har jag lyssnat på ljudböcker istället för podcastnoveller, så jag har ett gäng noveller att beta av. Som alltid med noveller är kvalitén varierande, men det här första nedslaget gav mersmak.

"Bait" handlar om en far vars son vill gå och fiska på isen, men fadern säger att det är för sent på våren, isen är inte säker. Naturligtvis går pojken iväg i alla fall, och naturligtvis kommer han inte hem igen. Ett tag senare hittar man några av hans kläder, men pojken själv är borta.

Fadern är så klart ifrån sig, dels för att pojken är borta, men också för att de inte var överens den sista gången de sågs. I efterhand hade han velat att han följt med till sjön och visat att isen var rutten. Hela den sommaren går utan att han klarar av att fiska, men till vintern är han tillbaka på isen igen. Det står dock rätt snart klart att allt inte är som förut.

Det här är en bra skildring av faderns förtvivlan över den förlorade sonen, av sönderfallet i äktenskapet kring det hål sonen lämnar efter sig, och framför allt av faderns gradvisa förfall. Det är också en ovanligt bra uppläsning. Cheyenne Wrights skrovliga röst passar bra till innehållet.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

tisdag, mars 10, 2009

2009-18: Camilla Ceder: Fruset ögonblick

Den senaste i raden av nya svenska kvinnliga deckarförfattare är Camilla Ceder som debuterar med Fruset ögonblick. Boken utspelar sig på landsbygden i västsverige. Det första som händer är att en man hittas död på sin lilla bilverkstad på en gård mitt ute i skogen. Det hela liknar en avrättning; mannen är både skjuten i huvudet och överkörd. Det frustrerande är att ingen lyckas hitta någon anledning.

Som vanligt i deckare så tar det ett bra tag innan man får grepp om persongalleriet, för det finns många olika personer som ska introduceras och följas parallellt. I vanlig ordning så följer boken också flera parallella tidslinjer, även om det här inte är så stora grepp. De flesta tillbakablickarna går inte längre än till mitten av 1990-talet och känns därmed också nästan som om de utspelar sig i nutid istället för något dimmigt 1940-tal som det inte sällan handlar om.

Frammanandet av alla dessa personer fungerar i allmänhet bra. Man får en rätt bra bild av hur de olika personerna är och hur de reagerar. Det jag kan invända är att nya personer ofta presenteras med ett långt avsnitt där man får se hur de resonerar, och det är just långt. Det må vara bra för personlighetsteckningen, men det känns samtidigt som om boken helt stannar upp.

Om boken har ett problem så har de i första hand med språket att göra. I första hand är det helt enkelt för mycket av det snarare än illa skrivet. Det känns pratigt utan att handlingen direkt förs framåt. Några gånger studsade jag också till över felanvända ord som förlaget borde upptäckt och fixat. Exempelvis talas det om signaturer som olika personer använt som alibi istället för alias; man kan ju tycka att det är ord som både en deckarförfattare och en deckarredaktör borde ha koll på.

Boken är spännande (om än lite långsam ibland) och jag tycker att handlingen är välkonstruerad. Jag blev lite förbryllad när det kändes som om boken borde vara slut och det visade sig finnas en femtedel kvar, men naturligtvis var lösningen inte så enkel som det verkade (och inte ens den lösningen var speciellt enkel...). Jag ska inte säga att de sista komplikationerna är direkt dåliga, men jag tror att boken hade klarat sig minst lika bra utan dem, och det hade dessutom fått ner den till en bättre längd.

Camilla Ceder: Fruset ögonblick
Bonnier Audio, 2009
Uppläsare: Kararina Ewerlöf
16 CD
ISBN: 9789173482622

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

fredag, januari 23, 2009

Ljudböcker levereras bäst över nätet, inte på specialhårdvara

Tydligen funderar svenska förlag på att standardisera på ett nytt ljudboksformat. Försäljningen på CD minskar och mp3 ökar. Att man i det läget vill hoppa över hela steget med att producera en massa CD som nästan ingen använder mer än för att skapa mp3-filer från är naturligt, men sedan tycks det ha slagit slint.

Det tycks som att förlagen, DN eller rent av båda två är förvirrade. I artikeln kan man läsa
Samtidigt har de tre förlagen Piratförlaget, Storyside och Earbooks tillsammans enats om ett nytt format för ljudböcker: där böckerna i stället för på skiva säljs på ett minneskort tillsammans med en tillhörande adapter med en usb-kontakt, skriver Svensk Bokhandel. Den nya standarden har fördelen att böckerna, som uppskattningsvis kommer att kosta omkring 250 kronor, kan spelas i alla sorters mediespelare.


Att producera speciell hårdvara med flashminne och USB-adapter och jag vet inte vad för varje ljudbok är korkat och miljömässigt fel. Att den nya varianten är ett minneskort men också levereras med en USB-adapter sägs borga för att den kan spelas i alla sorters mediaspelare. Det är snarare tvärt om. Det finns knappast någon mediaspelare på marknaden som kan läsa från vare sig minneskort eller USB. För att få in filerna i mediaspelaren måste man koppla in den i datorn. En dator har USB-anslutning och numer även ofta läsare för minneskort. Det minskar dock inte dumheten i att producera speciell hårdvara som kommer att användas en gång. Det är bara nästan lika korkat som att göra en hel mp3-spelare för att leverera en enda bok, men inte så långt ifrån.

För dem som absolut vill ha möjlighet att ställa sina ljudböcker i bokhyllan så är den vettigaste och billigaste lösningen att leverera mp3-filer på CD. För de allra flesta så lär den bästa lösningen dock vara att ladda ner ljudböckerna från nätet. På det sättet slipper man alla produktionskostnader för fysiska föremål och priset kan hållas nere, lagerhållning blir en icke-fråga och ljudböckerna kan hållas i "tryck" hur länge som helst, och inte minst så kan man beställa en bok och få den levererad på bara några minuter.

Ni förlag som läser det här, glöm alla tankar på speciallösningar! Ljudböcker levereras bäst över nätet eller på mp3-CD.

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,
intressant.se

torsdag, november 27, 2008

Gratis ljudböcker från Librivox

Librivox är en webbsida som producerar gratis ljudböcker på alla språk. Man utgår från de upphovsrättsfria böcker som finns tillgängliga via exempelvis Project Gutenberg och producerar ljudböcker av dem. Vem som helst kan anmäla sig som frivillig att läsa in en bok åt Librivox, precis som vem som helst kan scanna en bok åt Project Gutenberg.

Alla ljudböcker man producerar på det här sättet är fria från upphovsrätt, så alla kan ladda ner dem och sprida som de vill.

Det här produktionssättet gör naturligtvis att kvaliteten på inläsningen varierar, eftersom en del av dem som läser in böcker inte har någon tidigare erfarenhet av det, och inte heller tillgång till någon professionell studio. Den tekniska ljudkvaliteten tycker jag hittills har varit genomgående god, i många fall bättre än professionella ljudböcker. Det ska nog i första hand ses som en kritik av ljudkvaliteten på professionella ljudböcker, men jag tycker helt klart att ljudet duger.

Den bok jag började lyssna på är The Time Machine av H. G. Wells. I princip hela boken berättas i jag-form och kräver alltså inte en massa repliker av läsaren vilket gör den till en lämplig bok för en oerfaren läsare (vilket jag inte hade en tanke på när jag valde den boken). Det märks att de som läser inte är proffs, men jag tycker inte att det är något problem att lyssna på böckerna

En del av böckerna hos Librivox (inklusive The Time Machine) har lästs in av mer än en läsare. Jag trodde att det skulle vara väldigt irriterande, men det var faktiskt inte så farligt. Att den här boken inte kräver olika röster hjälper nog till att minska problemet. Om man är känslig för byten av läsare går det att söka efter bara de böcker som har en enda läsare.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

onsdag, november 05, 2008

2008-102: L. Frank Baum: Trollkarlen från Oz

Trollkarlen från Oz är en historia som jag gissar att få personer inte känner till, men att de flesta känner till den i form av filmen och inte boken.

Det är många år sedan jag såg filmen, men mitt första intryck var att den höll sig nära boken. När jag läser på lite ser jag att det finns en hel del skillnader, men det vore väl närmast förvånande om så inte var fallet. Och hur skulle man annars kunna dividera om ifall boken eller filmen var bäst?

Det går inte att komma ifrån att bokens premiss med de fyra som träffas, blir vänner och slår följe för att träffa trollkarlen Oz för att be om det som var och en av dem mest önskar sig rätt snabbt framstår som en tydlig plantering för att Baum ska kunna visa hur de respektive figurerna (förutom Dorothy) egentligen hela tiden har det de önskar sig. Fågelskrämman som vill ha en hjärna är hela tiden den som kommer på hur problem ska lösas, plåtmannen som vill ha ett hjärta ser sig alltid noga för så att han inte ska råka trampa ihjäl insekter och det fega lejonet som önskar sig mod tvekar aldrig att försvara sina vänner. Dorothy önskar sig inte någon egenskap utan att få komma hem till Kansas istället, men det visar sig att även hon redan från början har vad hon behöver för att kunna klara av det i form av de silverskor (som i filmen är rubinröda för att visa upp Technicolor-tekniken) som hon övertar från den onda häxan Östan efter att hennes hus landat på henne så att hon dött.

Trots att jag redan från början vet hur det ska gå och trots att bokens moral alltså är (över)tydlig från start så jag har trots det trevligt medan jag lyssnar, kanske för att boken aldrig försöker låtsas vara något annat än den lättsamma äventyrshistoria den är.

Jag vill också passa på att nämna uppläsningen av Ingemar Nygren som är mycket bra. Nygren gör mycket distinkta röster för de olika personer genom att använda både röstlägen och dialekter, och det gör det mycket lätt att hålla ordning på vem det är som talar just för stunden.

L. Frank Baum: Trollkarlen från Oz
Tundell Salmson audio (Nedladdad gratis från DN 2008)
Översättare: Sam J. Lundwall
Uppläsare: Ingemar Nygren
4 timmar 35 minuter
ISBN: 9789185489022

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,

måndag, oktober 20, 2008

Neil Gaiman: American Gods

Neil Gaiman brukar vara ett säkert kort, men jag måste erkänna att jag inte gillade American Gods något vidare. Den är naturligtvis väl skriven och så, men större delen av tiden händer det just ingenting.

Huvudpersonen Shadow släpps ur fängelset några dagar för tidigt eftersom hans fru har dött, och han har därmed plötsligt inget liv utanför fängelset att återvända till, nu när han väl får det. Istället träffar han på en Wednesday som på något sätt verkar veta en massa saker om honom (att hans fru är död, att han behöver ett jobb, och så vidare) och erbjuder honom ett jobb. Större delen av boken går sedan åt till att Shadow och Wednesday åker runt och utför detta jobb. Det framgår dock inte riktigt vare sig för läsaren eller för Shadow vad det egentligen är Wednesday vill ha gjort, mer än att det är något som inte fullt ut tål dagens ljus.

Som man kan ana redan av titeln så handlar den här boken om gudar, och jag får känslan av att referenser till olika mytologier flyger över huvudet på mig som ett helt flyttfågelsträck. Några av de gudar som förekommer känner jag igen, men annat förblir dunkelt för mig som antagligen saknar en del relevant bakgrundskunskap.

En hel del av boken känns i efterhand som bakgrundsmaterial och upplägg för en del kommande scener, men det är väldigt svårt att i förväg se vart något är på väg. Det jag framför allt saknar är någon som helst känsla av dramatik eller konflikt. Det finns ett antal avsnitt i boken som jag tycker fungerade bra i kort format utan att ta hänsyn till det längre sammanhang de befann sig i, men jag tycker inte att boken som helhet fungerar något vidare.

Neil Gaiman: American Gods
Uppläsning: George Guidall
19 CD

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,

fredag, september 12, 2008

Ljudbokspris instiftas

I kölvattnet av de framgångar som försäljningen av ljudböcker haft på sistone håller Peter Stormare just nu på att instifta ett pris för ljudböcker på initiativ av Iris som är ett företag som ägs av Synskadades stiftelse. Iris började producera ljudböcker i mitten av 1980-talet, men det är inte förrän på senare år som de har nått ut utanför de synskadades krets på bred front.

Tanken med priset är att det ska gå till den bok som "förmedlar den bästa upplevelsen", vilket innebär att man bedömer både bokens text och uppläsningen av den. Priset kommer att delas ut för första gången på bokmässan nästa år, både till författaren och inläsaren. Jag hittar däremot inget namn för det nya priset, men det hinner väl dyka upp tills priset ska delas ut om drygt ett år.

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

tisdag, september 09, 2008

2008-86: Simon Kernick: En bra dag att dö

En bra dag att dö är en uppföljare till Handel med döden som kom ut på svenska i början av året. Den första boken tyckte jag kände ganska fräsch, men tyvärr kan jag inte säga detsamma om denna efterföljare.

Exsnuten och massmördaren Dennis Milne från den förra boken lever nu på Filippinerna under ett annat namn, men han försörjer sig fortfarande som yrkesmördare. Under ett jobb får han reda på något som har att göra med mordet på en av hans tidigare kollegor. Han kan inte motstå att resa tillbaka till London och börja nysta i fallet med de nya uppgifterna.

När han kommer fram och börjar ställa frågor visar det sig naturligtvis snart att det finns många som inte vill att han ska få fram några svar. Precis som i den förra boken har de som motarbetar honom inga betänkligheter inför att använda alla till buds stående medel för att se till att han inte ställer till det för dem, och ganska snart är den här historien lika blodig som den förra var.

Som omväxling till våldsscenerna får vi långsamt reda på hur det ligger till med mordet på kollegan och varför det utfördes, och det är en mycket svart och plågsam
historia som sträcker sig åtskilliga år bakåt i tiden (som man väl får säga är normalt i deckare numer). Det känns nästan som om Kernick frossar i våld och misär, för det verkar som om han låter personerna kring mordoffret drabbas av allt tänkbart elände för att få dem att konvergera mot mordet som han tänkt sig.

Milne reflekterar ibland över om det verkligen är rätt av honom att döda människor, men försöker övertyga sig själv och läsaren om att han bara dödar människor som förtjänar det. Han verkar vilja framstå som någon som innerst inne tror på rättsstaten och polisen, men hans egen framfart rimmar inte riktigt med det. Det ska erkännas att han har rätt mycket emot sig och knappast kan kalla in polisen själv (eftersom han redan sedan tidigare är eftersökt för mord), men han kan knappast sägas leva som han predikar.

Den här boken känns inte lika fräsch som den föregående utan framstår mest som mer av detsamma. Det var intressant en gång, men det går bra utan repris.

Simon Kernick: En bra dag att dö (A Good Day to Die)
Bra Böcker, 2008 (originalet 2005)
Översättning: Jan Risheden
Uppläsning: Jan Modin
9 CD
ISBN: 9789170026379

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,

torsdag, augusti 21, 2008

2008-81: Dean Koontz: Livstid

Dean Koontz har producerat en del riktigt schyssta rysare som Phantoms och Främlingar, men det var uppemot 20 år sedan. Livstid är en av hans senare alster och den håller inte alls samma klass.

Det fåniga är att inte ens prosan är speciellt bra vilket man annars skulle kunna vänta sig av en erfaren thrillerförfattare, men den känns ofta styltig. Framför allt är det alldeles för mycket ord. Nu talar jag för en gångs skull inte om att boken är för tjock utan om att personerna i den pratar i all oändlighet. Mitt i vad som rimligen borde vara en dramatisk scen kan de stå och prata om oväsentligheter ett bra tag, inte sällan med en person som nyss framstod som vansinnig och försökte ha ihjäl dem. Sedan stannar tiden upp ett tag medan de diskuterar.

När Jimmy Tock föds ligger hans farfar för döden, och precis innan födelsen förutsäger farfadern Jimmys exakta längd, vikt och födelsetid. Efter det fortsätter han med att säga fem datum om 20-30 år och förklara att det kommer att vara hemska dagar som Jimmy måste genomlida. Sedan dör han samtidigt som Jimmy föds.

Förutsägelsen stämmer naturligtvis och Jimmy och hans föräldrar tillbringar en massa tid med att förbereda sig för den (och oroa sig för vad det är som ska hända). Behållningen här är Jimmys farmor som envist drar fram mardrömsscenarion som krossar den övriga familjens planerade säkerhetsåtgärder.

Det visar sig snart att flera av de här hemska sakerna som kommer att hända (för det händer naturligtvis verkligen hemskheter) har med varandra att göra. Kopplingen mellan dem är så långsökt absurd att man nästan tappar andan. Samtidigt var det denna handlingens vansinne som gjorde att jag lyssnade vidare. Det är lite grann som en tågolycka. Man vet att det kommer att hända saker som man helst inte vill se, men det är svårt att titta bort. Fast i det här fallet är det alltså en tågolycka i slow motion, eftersom personerna på tåget måste hinna prata färdigt innan tåget kraschar.

Det ska väl erkännas att det inte är misär hela vägen. Ibland kan man se Koontz tidigare flinka skrivande lysa igenom. Konstigt nog är det inte i första hand actionscener där det händer, utan ofta scener där huvudpersonen av en eller annan anledning ser sin familj hamna i fara. Det finns en sjukhusscen som är riktigt smärtsam att läsa, exempelvis, och då är det ingen action inblandad; bara en person som står på gränsen till att förlora delar av sin familj. Måhända sentimentalt, men känslomässigt övertygande.

Dean Koontz: Livstid (Life Expectancy)
Bra Böcker, 2008 (originalet 2004)
Översättare: Sabina Söderlund
Uppläsare: Eric Ericson
10 CD
ISBN: 9789170025037

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

fredag, augusti 15, 2008

2008-77: Jens Lapidus: Aldrig fucka upp

Aldrig fucka upp är uppföljaren till Lapidus mycket positivt mottagna debutroman Snabba cash. Nu säger han att det ska bli en trilogi böcker under titeln "Stockholm noir", alla i samma miljö men med olika huvudpersoner. (Detta är för en gångs skull en korrekt användning av ordet "trilogi" -- tre verk som är relaterade men inte direkta fortsättningar på varandra.)

Den som sedan tidigare läst Snabba cash kommer att känna igen mycket. Miljön är fortfarande stockholms undersida, osminkad och brutal. Juggebossen Radovan är en av dem som har mest makt. En del av småbuset vill komma loss till ett vanligt liv men Radovan har hållhakar på dem. Knarket flödar. Berättelsen alternerar mellan tre huvudpersoner varav alla är mer eller mindre brottsliga. Det är inte samma personer som i den förra boken, men känslan i berättandet är detsamma. Handlingen har driv. Lapidus språk är korthugget, upphackat och streetsmart in absurdum -- och det fungerar. Respekt.

Samtidigt så känns det rätt mycket som same same. De tre hänsynslösa männen som berättelsen följer gör det man kan förvänta sig av dem. De backar inte, de känner inte, de förstår inte. De kör på mot vad som bara kan vara deras undergång. Det händer andra saker än i Snabba cash, men det är väldigt tydligt att Aldrig fucka upp är stöpt i samma mall.

Det här är inte en dålig bok, långt därifrån. Om man inte har läst den förra så kommer den här antagligen att vara samma energirush som jag tyckte att den första var. Jag tycker bara att det är lite synd att Lapidus inte varierat sitt koncept lite mer.

Jens Lapidus: Aldrig fucka upp
Bonnier Audio, 2008 (nedladdad som DNs sommarläsning)
Uppläsare: Jonas Malmsjö
22 timmar 20 minuter
ISBN: 9173481793
ISBN13: 9789173481793

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

måndag, juli 07, 2008

Ladda ner Lapidus

I dag är sista dagen man kan ladda ner hela Jens Lapidus Aldrig fucka upp som ljudbok från DN. De senare delarna kommer att ligga kvar ett tag till, men om man inte varit med från början och hämtat den första delen så är det sista chansen i dag.

Jag har precis stoppat in filerna i min mp3-spelare men inte hunnit börja lyssna än. Förhoppningsvis är den lika bra som Snabba cash.

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

tisdag, juli 01, 2008

Pseudopod 92: The Sloan Men

Pseudopod 92 är The Sloan Men av David Nickle.

För första gången följer Judith med sin pojkvän Herman till hans föräldrar, men så fort hon kommer dit känner hon att något inte är som det ska. Herman och hans far ger sig iväg någonstans och fru Sloan tar fram ett fotoalbum och börjar berätta om familjen för Judith. Det är ju en kliché att svärmödrar ska säga saker som man inte vill höra, men detta ligger en bra bit utanför vad man förvänta sig även av en sådan konversation. Som man kan ana av novellens titel är det inte mellan familjen Sloan och utbölingen Judith som skiljelinjen går utan mellan far och son Sloan å ena sidan och Judith och hennes tilltänkta svärmor.

Jag tycker att novellen är starkast i den delen när det verkliga tillståndet i familjen Sloan långsamt klarläggs, men även den mer dramatiska upplösningen fungerar.

Novellen finns i tillgänglig på nätet i sin helhet.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,