Visar inlägg med etikett joe hill. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett joe hill. Visa alla inlägg

måndag, april 14, 2014

2014-12: Joe Hill: Alpha & Omega

Det här albumet är den sjätte och sista delen i serien Locke & Key och jag tycker att det har varit en mycket trevlig bekantskap. Personerna har känts trovärdiga trots de ibland rätt skruvade övernaturligheter de har drabbats av. Illustrerandet har genomgående skötts med den äran av Gabriel Rodriguez.

I den här avslutande volymen får vi så klart en del extra fyrverkerier innan upplösningen som jag tycker fungerar bra. Jag vill inte avslöja några detaljer men saker som jag förväntat mig skulle vara väsentliga utan att veta exakt hur blev mycket riktigt det och gav dessutom en extra knorr till själva berättandet.

Man kan också notera att Hill gör en liten homage till pappa i en scen. Som alltid med referenser är det inte alla som kommer att förstå den, men här konstaterar de inblandade själva efter händelsen att det är just ingen i deras omgivning som förstår dem så det är väl inte mer än rätt att även en del av läsarna inte gör det.

Jag är faktiskt lite sugen på att läsa om hela serien en gång till utan långa uppehåll mellan varje album (jag har köpt dem allt eftersom de kommit ut hela vägen) för att få lite bättre koll på handlingen genom att läsa hela på en gång.

Joe Hill: Alpha & Omega
Illustrationer: Gabriel Rodriguez
IDW, 2014
192 sidor
ISBN: 978-1-61377-853-1

måndag, september 03, 2012

2012-28: Joe Hill & Gabriel Rodriguez: Clockworks

Den här volymen skiljer sig lite från de tidigare i det att den till rätt stor del utspelar sig i dåtid istället för nutid. Vi får också veta mer om de hemligheter som finns i (eller snarare under) huset Keyhouse.

Som vanligt är det ingen brist på action, men här finns också ovanligt mycket persondrama och avslöjanden om vad som verkligen ligger bakom det som hänt i tidigare delar i serien, som jag tycker att det här var ett ovanligt starkt album i en även normalt sett bra serie.

Om jag fattat rätt så är det bara tänkt att bli ett album till i serien, så jag antar att tempot börjar skruvas upp inför finalen. Synd bara att jag måste vänta ytterligare ett knappt år på att få läsa upplösningen.

Joe Hill & Gabriel Rodriguez: Clockworks
IDW, 2012
160 sidor
ISBN: 978-1-61377-227-0

fredag, september 02, 2011

2011-60: Joe Hill: Keys to the Kingdom

Jag har gillat både berättarstilen och teckningarna på Locke & Key från början, och med den här delen blir det bara ännu tydligare. Det första avsnittet är en hommage till Bill Wattersons Kalle och Hobbe. Här får vi (bitvis) se prov både på en teckningsstil väldigt lik Wattersons och en berättarteknik som drar stor nytta av Kalles förmåga att uppleva en sak samtidigt som de runt honom ser något helt annat. Den här berättelsen är mycket mer våldsam och blodig än något som Kalle någonsin drabbats av, men att återanvända stilen känns fortfarande passande.

De händelser från förr i tiden som ligger till grund för problemen nu har fortfarande inte i sin helhet blivit klara för huvudpersonerna, och bitvis vet vi mer än vad någon enskild person i handlingen gör och kan se när de gör dumma val. I andra fall vet vare sig de eller vi som läsare vad det är som ligger bakom händelserna.

I ett av de inför framtiden intressantaste avsnitten ser vi Bode och den utvecklingsstörde Rufus leka med soldatactionfigurer och leva sig in i strider, men deras repliker blir ibland snyggt dubbeltydiga så att man kan se dem både som en del av leken och som en kommentar till det som händer kring dem. I den här sekvensen träffar Rufus också på ett spöke som tar honom avsides och förklarar en del av vad som händer för honom. Problemet är att Rufus nog inte förstår allt han får höra, och om han berättar det för andra senare så lär de antagligen ta det som en del av hans fantasier kring hans soldatfigurer, speciellt om han berättar att han fått reda på historien om demonerna i källaren av ett spöke.

Om jag förstår planeringen rätt så ska det bli två album till i den här serien förutom de fyra som nu är publicerade och jag ser mycket fram emot dem!

Joe Hill: Keys to the Kingdom
Illustrerad av Gabriel Rodriguez
IDW, 2011
147 sidor
ISBN: 978-1-60010-886-0

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

måndag, april 04, 2011

2011-32: Joe Hill: Horn

Joe Hill etablerar sig allt mer definitivt som en skräckförfattare att räkna med. Horn är hans tredje bok (om man bortser från seriealbum), och liksom de tidigare är det en mycket stabil prestation.

Ig Perrish vaknar med en rejäl baksmälla, men rätt snart upptäcker han att det är hans minsta problem. Han har fått horn i pannan. Man skulle kunna tro att det skulle vara ett problem i umgänget, men det är det inte av flera skäl (eller åtminstone inte på det sätt man väntar sig). Det visar sig att människor inte ser hornen, eller snarare att de inte tycker att de är väsentliga. Så fort han försvinner ur deras åsyn glömmer de bort dem. Väsentligare är att när människor ser hornen så berättar de sina innersta tankar för honom.

Det är illa nog att få reda på exakt vad ens familj och vänner innerst inne tycker om en, men Ig har även ett annat problem. För ett tag sedan blev hans flickvän Merrin brutalt mördad, och även om det saknades bevis så är den allmänna uppfattningen att det var han som gjorde det. Ig får höra en del mycket otrevliga berättelser från människor som han litade på.

Den här egenskapen öppnar naturligtvis också för Ig att ta reda på vad det verkligen var som hände den där kvällen när han full och förbannad lämnade Merrin på en parkering och sedan aldrig såg henne mer. Ig börjar fråga sig fram efter vem som är mördaren, men längs vägen får han det ena smärtsamma svaret efter det andra och man kan undra om det till slut verkligen är värt uppoffringen.

Berättelsen alternerar mellan nutid när Ig har horn och tillbakablickar på hans liv innan dess, både före och efter Merrins död. Det är ingen tvekan om att detta är en skräckroman, men det är också en rätt mörk roman eftersom det ibland är smärtsamt tydligt att alla har något att dölja. Det är inte något att sträva efter att alltid få höra sanningen. Det här upplägget tillsammans med att Joe Hill är riktigt bra på att skildra personers känslor för varandra och hur de utvecklas och bryts ner gör att det här är en mycket bra bok.

Joe Hill: Horn (Horns)
Översättning: Gabriel Setterborg
Norstedt, 2011 (originalet 2010)
436 sidor
ISBN: 978-91-1-303216-0

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

fredag, september 17, 2010

2010-57: Joe Hill: Crown of Shadows

Familjen Locke fortsätter att hitta nycklar på de mest oväntade ställen i huset, och även effekterna av att använda dem förvånar mer än en gång.

Dodge inleder albumet med att nästan bli strypt, men efter det är han sedan tillbaka i sin mer normala roll som något enigmatisk och till synes ond, men jag är inte helt övertygad om att det verkligen är så enkelt. Det förekommer en del dramatik i den här volymen, både med och utan Dodge, men de starkaste partierna är faktiskt de där familjen konfronterar mamman med sitt växande alkoholberoende. Det verkar dock inte göra någon nytta än, så jag antar att den kampen kommer att fortsätta även framledes.

Som vanligt är det här en ganska mörk serie, men med fräscha idéer. Jag ser fram emot nästa volym!

Joe Hill: Crown of Shadows (Locke & Key 3)
IDW, 2010
Illustrerad av Gabriel Rodriguez
152 sidor
ISBN: 978-1-600§0-695-8

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

måndag, mars 22, 2010

2010-19: Joe Hill: Head Games

När jag läste Head Games har jag precis avslutat Sandman-serien, och det var intressant att se hur många detaljer jag hittade som kändes som ekon av Sandman. Om det verkligen är meningen eller jag som ser dem ändå vet jag inte. På samma sida förekommer både den saknade Calliope och en skoluppsättning av The Tempest som tycks spela en väsentlig roll för handlingen; båda saker som har huvudroller i olika episoder av Sandman. Senare visas en person med en krok i ena ögonvrån (gissningsvis ett ärr) i en uppgiven pose vilket får mig att tänka på Despair som ofta skär sig i ansiktet med kroken på sin ring. En av huvudpersonerna, Kinsey Locke, har precis samma frisyr som Rose Walker, förutom att den färgade locken i luggen är grön istället för röd.

Zack är god vän med Tyler Locke, men han har också mycket annat för sig som inte verkar fullt så vänskapligt. Han bor tillsammans med den äldre Ellie och hennes utvecklingsstörde son Rufus som verkar tillbringa all sin vakna tid med att leka med actionfigurer. Även om det verkar som om han inte förstår vad som sker omkring honom så kan man också se att de repliker han förser sina actionfigurer med nästan alltid är speglingar av vad som sägs och sker runt omkring honom. Jag gissar att han kommer att vara väsentlig längre fram. Antagligen förstår han mer än man tror.

Under tiden har yngsta brodern Locke, Bode, hittat ytterligare en mystisk nyckel. Det visar sig att denna går att stoppa in i nacken på människor och låsa upp deras huvud. Man kan titta ner i huvudet och se deras minnen, och det går också att plocka bort eller lägga till saker som man vill. Tyler använder detta för att komma ikapp med läxor han inte gjort, men Zack får tag i nyckeln och använder den till mindre oskyldiga saker.

Historien verkar utveckla sig både i nutid och dåtid, samtidigt som en persons minnen av dåtiden kan förändras med hjälp av nyckeln. Det finns ett flertal personer som har hemligheter (både på den "onda" och den "goda" sidan), så det här verkar lovande inför kommande avsnitt.

Fantasyelementet är otvetydligt och ganska skruvat, men Hill lyckas få det att kännas fullt naturligt inom berättelsen. Locke & Key verkar mycket lovande. Synd bara att den inte är färdigproducerad så att man måste vänta ett halvår mellan varje volym.

Joe Hill: Head Games
Illustrerad av Gabriel Rodriguez
IDW, 2009
160 sidor
ISBN: 978-1-60010-483-1

Andra bloggar om: , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , ,
intressant.se

fredag, januari 30, 2009

2009-10: Joe Hill: Welcome to Lovecraft

Welcome to Lovecraft är den första delen av den tecknade serien Locke & Key, skriven av Joe Hill och tecknad av Gabriel Rodrigues. Den har tidigare publicerats i form av sex tidningar, men finns även utgiven i bokform. Serien ska fortsätta med tjugofyra tidskriftsnummer till, och sedan avslutas av en tecknad roman. Det borde innebära att det här är ungefär en sjättedel av det färdiga verket.

Teckningsstilen är ren och klar men ändå med ganska mycket detaljer. Personerna är både uttrycksfulla och lätta att känna igen, utan att för den delen bli karikatyrer. Det som känns lite ovant är att huvudobjekten i varje ruta ritas med väldigt kraftiga konturer. Layouten på sidorna är varierad, allt från helsidor till sex rutor på samma sida. Rutorna är alltid rektangulära och rakt placerade, men kan ligga osymmetriskt och delvis över andra rutor. Berättandet arbetar ganska ofta med upprepningar av nästan samma ruta, men med någon väsentlig detalj förändrad vilket ger ett filmiskt intryck. Tittar man noga på teckningarna kan man ibland hitta små metadetaljer. På ett ställe förekommer exempelvis en båt som heter Kelly Link.

Boken börjar med att en familjefader blir mördad. De övriga i familjen klarar sig men det är nära att de också stryker med, och de får psykiska men av händelsen. För att försöka lämna detta bakom sig flyttar familjen från San Francisco till den lilla orten Lovecraft i Massachusetts där fadern växte upp. De flyttar in i ett gammalt hus familjen haft sedan länge som ser ut som ett spökslott, och det visar sig att det kanske inte bara är vad det ser ut som.

Locke & Key är våldsam och blodig, men jag tycker inte att den frossar i det. Det här är en våldsam historia, och det skulle bli fånigt att inte visa en del av det i bild. Det som är seriens styrka är dock framför allt de psykologiska insikterna. Joe Hill är inte bara en bra roman- och novellförfattare, han kan också hantera seriemediat. Definitivt ett namn att bevaka!

Joe Hill: Welcome to Lovecraft
Illustrerad av Gabriel Rodriguez
IDW, 2008
168 sidor
ISBN: 978-1-60010-237-0

Andra bloggar om: , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , ,
intressant.se

tisdag, juli 08, 2008

2008-73: Joe Hill: Vålnader

Vålnader är Joe Hills debutnovellsamling och följdes av Heart-Shaped Box även om de publicerades i den omvända ordingen på svenska.

För den som missat det (det framgår inte av den svenska utgåvan) så är Joe Hill son till Stephen King, och det finns en hel del likheter. De flesta texterna i Vålnader är skräck, men det finns även en del andra som för tankarna till Kings rena barndomsskildringar utan övernaturligheter. Personteckningen är ofta fantastisk och inte i någon novell mindre än riktigt bra.

Här finns historier där ett krypande obehag smyger sig på en och andra där otrevligheterna kastar sig över en på ett tidigt stadium. En del historier är våldsamma, andra är återhållna. Alla är de producerade av en författare som har en imponerande kontroll över det han gör. Och detta är en debutbok! Jag gillade Heart-Shaped Box men den här är bättre.

Joe Hill: Vålnader (20th Century Ghosts)
Norstedt, 2008 (originalet 2005)
Översättning: Gabriel Setterborg
384 sidor
ISBN: 9789113019093

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,

tisdag, april 29, 2008

Det våras för skräcken igen

Jag snubblade just över uppgiften att en svensk översättning av 20th Century Ghosts, Vålnader av Joe Hill (son till Stephen King) kommer ut på Norstedt under sommaren. Jag noterar i kalendern och väntar med spänning. Efter ett tags svacka så är även den svenska utgivningen av Stephen King på banan igen. Den som är det minsta intresserad av King bör prenumerera på det gratis nyhetsbrevet Följeslagarna som förtjänstfullt bevakar Kings utgivning både i Sverige och utomlands.

Ännu roligare än dessa översättningar är att det finns bra svenska författare som skriver skräck. John Ajvide Lindqvist kommer snart ut med Människohamn och Andreas Roman släpper Mörkrädd i dagarna. I det lilla formatet får man inte heller glömma antologiserien Schakt. Ytterligare tips gavs av Bokhora-Helena häromdagen.

På senare år tycker jag mig ha sett en del 80-tals-nostalgi, så det är väl inte mer än rätt att även skräcken som hade sin senaste storhetstid under 1980-talet får ett nytt uppsving.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , , , , ,

onsdag, april 04, 2007

2007-48: Joe Hill: Heart-Shaped Box

För lite drygt 20 år sedan läste jag min första bok av Stephen King, och det blev raskt fler Jag har även läst några av hans fru, Tabitha King. Nu är det uppenbarligen dags för nästa generation. För något år sedan läste jag We're All in This Together av Owen King som är deras yngste sons första bok, och nu har jag alltså läst Heart-Shaped Box av Joe Hill som är (en pseudonym för) deras äldre son. Detta är hans debutroman, men han har tidigare publicerat en novellsamling. Stephen och Tabitha har även en dotter, men jag har inte hört talas om att hon ska ha skrivit några böcker.

Precis som de övriga i familjen verkar Joe Hill dras till övernaturligheter. Heart-Shaped Box handlar om Jude Coyne som är en gammal death metal-artist som samlar på makabra prylar. Han har en snara som använts för att hänga någon, en äkta snuff-movie, ett antal skisser ritade av John Wayne Gacy och diverse annat. En dag blir han tipsad om en auktion på internet där en kostym är till salu. Det som gör den speciell är att dess förre ägares spöke sägs följa med. Naturligvis kan Jude inte motstå att köpa den.

Och naturligtvis visar det sig att det kanske inte var ett så smart drag, för spöket är ute efter honom. Det har till och med en bra anledning att vara det. Det här är något som boken vinner på, tycker jag. Till en början ser det ut som en vanlig spökroman med någon som oförskyllt drabbas av ett ondskefullt spöke (även om han köper det frivilligt). Allt eftersom kommer det fram att spöket har en klar motivation för att hemsöka just Jude, och att Jude inte är något oskyldigt offer. Genom åren har Jude levt tillsammans med en serie unga groupies och hans behandling av dem har inte varit så trevlig alla gånger; snarare har han behandlat dem som utbytbara objekt. Han brukar till exempel aldrig använda deras riktiga namn utan kallar dem bara för namnet på den stat de kom från.

Huvudhandlingen framskrider i princip kronologiskt, men det förekommer en hel del tillbakablickar för att fylla i bakgrund till personerna och förklara varför de handlar som de gör. Ju mer man läser, desto mer nyanserad blir bilden man får av huvudpersonerna.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men känslan jag får av Heart-Shaped Box är att det skulle kunna vara en av Stephen Kings lite tidigare böcker. Man kan ha mycket sämre förebilder än så, och i det här fallet är det ju rätt naturligt om det finns likheter, för jag utgår från att King kommenterat boken i manuskriptform. När Joe Hill började publicera sig var det dock helt under pseudonym, och det var inte förrän i år som han avslöjade att han var son till Stephen King. Han är väl värd att läsa på egna meriter.

Joe Hill: Heart-Shaped Box
Morrow, 2007
376 sidor
ISBN: 9780061147937
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.



Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 48 (varav 11 serieböcker)
Fem pjäser: William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will Sophokles: Elektra
Fem nobelpristagare: Orhan Pamuk: Snö Isaac Bashevis Singer: Shosha André Gide: Isabelle
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Svenska Naturskyddsföreningen: Naturen till din tjänst (årsbok 2007) Andreas Marklund: Skördedrottningen Joe Hill: Heart-Shaped Box
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Yasunari Kawabata: Snöns rike (Japan) Orhan Pamuk: Snö (Turkiet) Sophokles: Elektra (Grekland) André Gide: Isabelle (Frankrike) Arnaldur Indriðason: Kvinna i grönt (Island) Klart 2/3!
Fem böcker från Japan: Yasunari Kawabata: Snöns rike

Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
41: Karen Joy Fowler: Jane Austen-klubben
42: Susanna Alakoski: Svinalängorna
43: Hal Duncan: Vellum
44: Svenska Naturskyddsföreningen: Växter (årsbok 1983)
45: Halfdan W. Freihow: Kära Gabriel
46: Dan Brown: The Da Vinci Code
47: Andreas Marklund: Skördedrottningen
48: Joe Hill: Heart-Shaped Box

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,