2011-80: Tomas Tranströmer: För levande och döda

Det jag sade om den förra Tranströmer-samlingen jag läste (17 dikter) gäller i princip om den här också, men (utan att verkligen räkna) så tycker jag att frekvensen av ren naturlyrik är lägre i denna, och istället får man ofta mer urbana miljöer. Det är däremot nästan alltid miljöer det handlar om, mer sällan personer eller skeenden.

En annan skillnad jag upplever är att medan 17 dikter ofta har något slags bunden form (om än inte rimmat) så är formatet har friare (eller underligare versmått som jag inte upptäcker är versmått); det känns som att Tranströmer experimenterar lite mer med språket här. Det händer att man träffar på en och annan som är ogrammatisk, även om det i huvudsak är korrekt svenska. Å andra sidan är det inte helt lätt att dra gränsen mellan vad som är ogrammatiskt och vad som är en ovanligt oväntat skapad ordbild.

Det händer att jag känner att det simmar meningar under ytan i en del dikter här som jag inte riktigt kan få grepp på, men oavsett det så gillar jag det. Det är lättläst och vackert även om de flesta dikterna för mig i första hand är skönhet för stunden snarare än filosofiska tänkvärdheter som jag känner att jag kommer att bära med mig länge. Gott så, dock.

Tomas Tranströmer: För levande och döda
Albert Bonnier, 2011 (originalet 1989)
30 sidor
ISBN: 978-91-0-012572-1 (Dikter och prosa 1954-2004)

Andra bloggar om: för levande och döda, bokcirkel, böcker, dikter, läsning, nobelpris, nobelpristagare, poesi, tomas tranströmer
Technorati tags: för levande och döda, bokcirkel, böcker, dikter, läsning, nobelpris, nobelpristagare, poesi, tomas tranströmer
intressant.se

2011-79: Tomas Tranströmer: 17 dikter

17 dikter är Tomas Tranströmers första diktsamling, publicerad 1954. Den innehåller en längdmässigt rätt varierad samling dikter, allt från smådikter med bara ett halvdussin rader till de avslutande lite längre på ungefär lika många sidor.

Många av dikterna är naturlyrik som vackert skildrar miljöer eller händelser i naturen. Med bara några få ord målas slående bilder upp, ofta med de slående och ibland förvånande metaforer som Tranströmer blivit känd för ("kavajen luggsliten som en vargflock" (ur "Gogol")).

Andra gånger är det längre skeenden som tecknas på kort tid:

När året sparkar av sig stövlarna,

och solen klänger högre, lövas träden

och fylls av vind och seglar fram i frihet.

Vid bergets fot står barrskogsbränningen,

men sommarns långa, ljumma dyning kommer,

drar genom trädens toppar sakta, vilar

ett ögonblick och sjunker åter undan --

avlövad kust står kvar.

(ur "Epilog")

Tomas Tranströmer: 17 dikter
Albert Bonnier, 2011 (originalet 1954)
44 sidor
ISBN: 978-91-0-012572-1 (Dikter och prosa 1954-2004)

Andra bloggar om: böcker, läsning, tomas tranströmer, dikter, poesi, 17 dikter, nobelpristagare, nobelpris, bokcirkel
Technorati tags: böcker, läsning, tomas tranströmer, dikter, poesi, 17 dikter, nobelpristagare, nobelpris, bokcirkel
intressant.se

2011-71: Harry Martinson: Aniara

Jag har läst Aniara en gång förut, men när vi skulle ha den i bokcirkeln var det lika bra att läsa om den igen eftersom det var ungefär tio år sedan förra gången och jag hade rätt dimmmiga minnesbilder av den, även om jag minns den som bra.

Det visade sig vara trevlig läsning även andra gången. Man kan ha invändningar om att en del av dikterna känns en smula enkla, men under bokcirkeln kom vi underfund med att det finns en del gömd struktur som man inte ser om man inte gräver djupare än i alla fall jag inte gör under normal läsning.

För den som inte vet det så är Aniara ett episkt diktverk (med varierande versmått) som berättar om det stora rymdskeppet Aniara som ska ta några tusen människor från Jorden till Mars eftersom Jorden har blivit förstörd. Under resan tvingas det ur kurs och blir skadat så att det inte går att ändra kursen tillbaka, med följd att Aniara istället rusar mot Lyrans stjärnbild många ljusår bort utan någon möjlighet till räddning. Människorna ombord måste komma överens med att de kommer att leva resten av sina liv på det här skeppet.

Aniara är tidvis som man kan ana väldigt mörk, men detta blandas upp med dikter som behandlar minnen från jorden som skänker lite positiv lyster åt det hela.

Jag gillar Aniara. Man får inte försöka ge sig på att förstå de tekniska "förklaringar" som ges utan bara se dem som markeringar av att det är något tekniskt; de innehåller inget vettigt, men om man bara släpper det och läser och lyssnar så är det vackert, storslaget och sorgligt.

Harry Martinson: Aniara
Bonniers, 1963 (originalet 1956)
171 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, dikter, poesi, nobelpris, nobelpristagare, harry martinson, aniara, bokcirkel, sf, science fiction
Technorati tags: böcker, läsning, dikter, poesi, nobelpris, nobelpristagare, harry martinson, aniara, bokcirkel, sf, science fiction
intressant.se

2011-69: Ivan Bunin: Mitjas kärlek

Ivan Bunin fick nobelpriset i litteratur 1933, så som en del av mitt projekt att läsa något av varje nobelpristagare i litteratur behövde jag bocka av honom. Jag visste inget om honom så jag köpte första bästa bok jag stötte på, vilket visade sig vara en novellsamling.

Tyvärr får jag nog säga att de här novellerna inte har åldrats med någon större grace. Det jag tycker var den största behållningen var just bilderna från ett svunnet Ryssland. Det litterära intresset tycker jag var rätt begränsat. Bunin har en förkärlek för beskrivningar och långa vindlande meningar som kan göra texten en smula påfrestande ibland. Exemplet nedan är extremt, men jag letade inte för att hitta det:

Mitja själv insåg mycket väl, att ingenting kunde vara mer vanvettigt än detta: att skjuta sig, att krossa skallen, att med ens hejda ett kraftigt ungt hjärtas slag, att beröva sig tanke och känsla, att förlora syn och hörsel, att försvinna ur denna outsägligt skäna värld, som först nu i sin fullhet öppnat sig inför honom, att plötsligt och för alltid beröva sig all delaktighet i detta liv, där hon, Katja, fanns, där det var sommar med himmel, skyar, solsken och varm vind, att lämna denna värld med vaggande sädesfält, hemgården, byn, modern, syskonen, bondflickorna och de gamla tidskrifternas vackra dikter -- denna värld, där någonstans långt borta låg Sevastopol, Bajdary-porten, violettskimrande berg i solrök med tallar och bokar på sluttningar, där den breda, bländande vita vägen gick fram, där Livadias och Alupkas trädgårdar lågo, där sanden glödde och glimmade vid det klarblå havet, där barn solade sig och unga badande damer uppehöllo sig -- han såg Katja klädd i vit promenaddräkt under vit parasoll sitta bland rullstenarna alldeles invid vågskvalpet, som glittrade så skarpt i solen, att dess anblick framkallade ett ofrivilligt leende av lycka...

Notera att detta alltså är en mening. 30 komman, 1 kolon, 2 tankstreck och 1 ellips. Man får väl vara glad att han inte tog till semikolon och parenteser också.

Ivan Bunin: Mitjas kärlek
Översättning: Sigurd Agrell
Hugo Gebers Förlag, 1933
206 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, ivan bunin, mitjas kärlek
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, ivan bunin, mitjas kärlek
intressant.se

Nobelpriset i litteratur till Tomas Tranströmer

Även i år gick nobelpriset i litteratur till en författare som jag faktiskt redan läst, om än bara en bok och dessutom en tunn sådan (Den stora gåtan). Tomas Tranströmer är en författare som jag tänkt att jag skulle läsa mer av men det har inte blivit av, men nu har jag i alla fall skaffat mig ett exemplar av hans samlade dikter. Det fanns faktiskt två exemplar på bokhandeln på universitetsområdet när jag hade vägarna förbi den någon timme efter att Tranströmer presenterats som årets pristagare. Fascinerande att priset går till någon vars samlade produktion ryms i en enda volym, och dessutom en relativt tunn sådan för att vara "samlade verk": 510 sidor

Jag har precis tittat på Babels program om Tranströmer med anledning av nobelpriset och med ledning av det och vad jag minns av den korta diktsamling jag läst så är Tranströmer den sortens poet som jag har lätt att uppskatta, så jag ser fram emot att återstifta bekantskapen med honom.

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, tomas tranströmer, dikter, poesi
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, tomas tranströmer, dikter, poesi
intressant.se

Vem får årets nobelpris i litteratur?

Det är över en månad kvar tills årets nobelprisvinnare i litteratur tillkännages (gissningsvis, eftersom datumet för tillkännagivandet inte är känt än utan brukar annonseras en vecka i förväg, men en torsdag i början av oktober är en trolig gissning) men redan nu har spelbolagen börjat vadslagningen om vem som kommer att vinna.

De tio författare som får bäst odds (och även alla med kombinerade odds under tio) är

Cormac McCarthy (7)
Haruki Murakami (7.16)
Ko Un (7.5)
Ngugi wa Thiong'o (7.5)
Tahar ben Jelloun (8)
Vijaydan Detha (8)
Assia Djebar (8.5)
Adonis (9.5)
Joyce Carol Oates (9.5)
Tomas Transtromer (9.5)

Titta även på den längre listan med odds (uppdateras varje natt).

Detta är naturligtvis odds för vadslagning och inte något shortlist eller så, men jag noterar i alla fall att det inte i huvudsak är "svåra" och/eller okända författare. Åtminstone tre av namnen hittar man regelbundet på bästsäljarlistorna redan nu (McCarthy, Murakami, Oates).

Under de senaste åren när jag hållit ett öga på den här listan har vinnaren funnits med, om än kanske inte allra högst upp på listan. På sista listan från 2010 ligger det årets vinnare Mario Vargas Llosa på 18:e plats med oddset 23.

Jag har läst böcker av rätt många på listan, men det är få av dem där jag läst mer än någon enstaka titel så det är vanskligt att säga vem som är bäst. Några som jag gillar starkt av det jag läst är Cormac McCarthy, Haruki Murakami och Les Murray. Om någon av dem får priset återstår naturligtvis att se. Många proffstyckare verkar tycka att det är dags för en amerikan och pekar på de stora namnen Cormac McCarthy, Philip Roth, Joyce Carol Oates, Don DeLillo och Thomas Pynchon. Det senaste priset till en amerikan gick till Toni Morrison 1993. Andra tycker att det är dags för en poet. Den senaste var Wislawa Szymborska 1996.

Ta en titt på den kompletta listan över litteraturprisvinnare och försök genomskåda vilket slags författare som borde få priset i år (om man nu tror att Svenska Akademien är trendkänslig).

Vem tror du kommer att få priset i år?

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, priser, nobelpristagare
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, priser, nobelpristagare
intressant.se

2010-94: Mario Vargas Llosa: Det gröna huset

Den senaste bok vi tagit oss an i vår bokcirkel är årets nobelpristagare Mario Vargas Llosas andra roman, Det gröna huset. Den fick ett tämligen blandat mottagande, får man väl säga. En kommentar som väl får sägas sammanfatta diskussionen var "det var en bra bok, men jag tyckte inte om den".

Boken utspelar sig på några olika ställen. Man kan sammanfatta med att den utspelar sig i djungeln och i en stad, även om det egentligen är mer än två ställen. Tidsmässigt kom vi inte riktigt fram till hur lång tid den spänner över eftersom det inte anges uttryckliga datum, men det handlar om ett par tre årtionden.

Berättandet följer grovt fem olika trådar som återkommer ett antal gånger vardera i en fix ordning. Här finns ett ganska stort antal personer, och för att göra det hela ytterligare lite mer komplicerat så har en del av dem namn som är snarlika andras, och Llosa alternerar mellan att kalla personer vid namn och med något slags titel ("djungelkvinnan", "harpospelaren", "sergeanten", etc).

Det "gröna huset" i titeln är en bordell som en av huvudpersonerna bygger upp och driver, och som sedermera både brinner ner och startas om. Den går som en grön röd tråd genom berättelsen i och med att många personer har något slags relation till den. Personerna i historien tecknas inte så väldigt ingående och berättelsens konstruktion gör inget för att göra det lätt för läsaren att hålla isär dem och komma dem nära, så det känns naturligt att snarare kalla detta för en berättelse om det gröna huset, staden och djungeln lika mycket som en berättelse om människorna.

Det här är en bok som kräver att läsaren jobbar med att dechiffrera den. Jag var inte beredd på det från början och nöjde mig med att flyta med berättelsefloden och titta på sceneriet, vilket väl får sägas fungera. En annan läsare hade gått mer i närkamp med texten för att lista ut hur den hängde ihop, men hade istället problem med att se de övergripande dragen. Jag tror att det här är en bok som har mycket att ge vid en omläsning.

Mario Vargas Llosa: Det gröna huset (La casa verde)
Översättning: Jens Nordenhök
Norstedt, 2010 (första svenska 1979, originalet 1965)
425 sidor
ISBN: 978-91-1-303634-2

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, bokcirkel, mario vargas llosa, det gröna huset
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, bokcirkel, mario vargas llosa, det gröna huset
intressant.se

2010-86: Eugene O'Neill: Long Day's Journey Into Night

Den här pjäsen är väldigt "liten". Allting händer i ett och samma rum, och förutom ett kort gästspel av familjens husa så är det bara det äkta paret James och Mary Tyrone och deras två vuxna söner Jamie och Edmund som förekommer. Det hela är uppdelat i fyra akter som utspelar sig på morgonen, vid lunch, vid middagsdags och framåt midnatt.

Till att börja med är familjen orolig för Edmund som är sjuk och man misstänker lungsot, men ska få besked av en läkare under dagen. Allt eftersom tiden går blir diskussionerna både om Edmunds situation och diverse annat (Marys morfinberoende, alla andras beroende av alkohol, James snålhet, sönernas allmänna misslyckanden i livet och så vidare) allt mer detaljerade och hätska allt eftersom man blir mer frispråkiga och irriterade på varandra.

Man kan ana att Lars Norén har fått en hel del inspiration från den här pjäsen. Det är den ena mörka familjehemligheten efter den andra som dras fram och ältas, men utan att egentligen komma någon vart. Jag har svårt att sätta fingret på något i själva prosastilen som är specifikt men det är lättläst och effektivt, och pjäsen är mycket läsbar även som vanlig skönlitteratur. Jag kan tänka mig att en del som vill sätta upp den kan irriteras över hur detaljerade anvisningar som ges över allting. Dekor, rörelser, gester, röstlägen: allt specifieras hela tiden, så utrymmet för tolkningar är tämligen begränsat.

Som läsupplevelse är pjäsen dock utmärkt. Historien är drabbande och man dras in i familjens problem.

I och med den här boken så har jag läst böcker av 54 olika nobelpristagare i litteratur, vilket betyder att jag har läst något av mer än hälften av litteraturprisvinnarna.

Eugene O'Neill: Long Day's Journey Into Night
Yale University Press, 1989 (originalet 1956)
176 sidor
ISBN: 0-300-04601-4

Andra bloggar om: böcker, läsning, drama, eugene oneill, long days journey into night, nobelpris, nobelpristagare
Technorati tags: böcker, läsning, drama, eugene oneill, long days journey into night, nobelpris, nobelpristagare
intressant.se

2010-79: Halldor Kiljan Laxness: Salka Valka: Du vinträd rena

Till en liten fiskeby på Island kommer en vinterdag den unga flickan Salka Valka och hennes mamma med båt. De är på väg söderut, men deras pengar är slut och de hoppas kunna hitta jobb här ett tag för att senare resa vidare. De får temporärt bo på frälsningsarmén en natt medan de går runt hos de mer prominenta invånarna i den här byn, i hopp om att hitta ett mer permanent boende och framför allt något jobb.

Det är inget lätt liv de får, men de lyckas till slut hanka sig fram. Mamman Sigurlina fortsätter att besöka frälsningsarmén, trots att den inte har något vidare rykte, framför allt inte hos den lokale prästen. Det blir tidigt uppenbart att mamman och Salka Valka är väldigt olika som människor. Mamman flyter mest med, men Salka Valka säger vad hon tycker även om det inte är populärt, och trots att hon i många situationer dessutom är i underläge. Trots det så lyckas hon både gå i skolan och jobba i fiskindustrin så att hon får ett eget konto hos handlaren. I byn har man oftast inga pengar, utan de flesta affärer görs upp via konton hos handlarn. När man jobbar får man tillgodo, och sedan tar man ut varor mot det. Problemet är att mamman tar ut saker på Salkas konto men att Salka själv inte får göra det eftersom hon är för ung.

Livet i den här kustbyn är hårt, men människorna klarar sig trots allt. De har inget överflöd, men det tycks inte heller vara någon som direkt lider nöd. I början av boken är det faktiskt svårt att inse vilken tid boken egentligen utspelar sig i, men vad jag förstår handlar den om ungefär den tid den skrevs i. Av någon anledning hade jag fått för mig att boken skulle vara tungläst, men så var det inte. Prosan är inte komplicerad eller tung, och bortsett från en del vändningar (kanske framför allt i dialogen) så känns det snarare förvånansvärt modern. I en del stycken, framför allt när Salka Valka pratar med prästen och andra vuxna, är det rent av riktigt roligt.

Berättandet handlar i första hand om relationerna mellan människorna i byn. Den som är ute efter en spännande handling får leta förgäves, men det är inget problem. Salka Valka är läsvärd som den är.

Halldor Kiljan Laxness: Salka Valka: Du vinträd rena
Översättning: Ingegerd Nyberg-Fries
Rabén & Sjögren, 1990 (originalet 1930)
200 sidor
ISBN: 91-29-59392-1

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, halldor kiljan laxness, salka valka, du vinträd rena
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, halldor kiljan laxness, salka valka, du vinträd rena
intressant.se

2010-77: Gao Xingjian: En ensam människas bibel

När man läser En ensam människas bibel är det lätt att dra slutsatsen att det här är en väldigt självbiografisk bok; huvudpersonen är en exilkines som bor i Paris och skriver om sina upplevelser under kulturrevolutionen i Kina på 1960-talet, samtidigt som han tillbringar mycket tid i hotellrum under diverse litterära arrangemang. När man börjar närma sig slutet framgår dock att det kanske inte är så enkelt, eftersom ett av kapitlen består av att författaren i boken argumenterar med sig själv om huruvida huvudpersonen i boken han skriver är han själv eller inte.

- Nu räcker det! säger han.

- Vadå räcker? frågar du.

- Nu räcker det! säger han. Gör slut på honom!

- Vem pratar du om? Vem ska göra slut på vem?

- Han, vetja! Den där han, som har flutit ur din penna! Gör slut på honom!

Du säger att du inte är författaren.

- Vem är författaren dä?

Det är inte lätt att säga. Han själv kanske? De är ingenting annat än hans medvetande.

- Vad kommer att hända med dig då? När han försvinner måste väl du också försvinna?

Du säger att du kan spela en passiv roll som läsare, precis som publiken på teatern. Den han som förekommer i boken har ingenting med dig att göra.

Han säger att du är bra på att slingra dig.

Det är helt klart att Xingjian vill problematisera bilden av boken som självbiografisk även om den vid en första anblick framstår som det. Jag vet inte i hur stor utsträckning den överensstämmer med hans verkliga upplevelser och i hur stor grad de bara fått bilda fond för uppdiktade händelser i motsvarande tid och miljö. Det spelar egentligen ingen roll.

Som i viss mån framgår av stycket ovan så har boken två huvudpersoner: en i nutid och en i dåtid. Den som befinner sig i bokens nu refereras till som "du" och de kapitel som handlar om honom berättas i presens. Den huvudperson som befinner sig i dåtiden kallas för "han" vilket ger en lite större distans, och de kapitlen berättas också i imperfekt. Det här kan låta rörigt men i praktiken fungerar det riktigt bra, och gör att det är lätt att se vilken version av huvudpersonen man läser om (det finns inga tidsangivelser på kapitlen, men normalt sett alternerar de). Språket i övrigt är funktionellt och lättläst, men utan större utsmyckningar.

Bokens nutid består främst av diskussioner mellan huvudpersonen och diverse kvinnor som han umgås med, oftast tillfälligt och sexuellt. Han tycks ha ett stort behov av sex, men samtidigt svårt att knyta an till någon på ett djupare plan. Geografiskt utspelar sig den här halvan av boken mest i diverse hotellrum i anknytning till litterär konferenser och liknande.

Parallellt berättas om hans ungdomstid under kulturrevolutionen. Jag vet tyvärr inte mycket om den perioden, men här framgår tydligt att det handlade mycket om att inte bara revolutionär utan att vara mest revolutionär, samtidigt som det gällde att inte sticka ut så att man blev föremål för några partifunktionärers misstankar. Utrensningarna av misshagliga element pågick hela tiden och kunde drabba vem som helst, och ovanpå det krävde kulturrevolutionen att onyttiga element som författare skulle skolas om genom arbete på någon avlägsen bondgård.

I praktiken innebär allt detta en konstant osäkerhet, brist på livsmedel och svårigheter att bilda och upprätthålla en familj eftersom vem som helst när som helst kan bli utrensad eller förflyttad. Den här situationen präglar naturligtvis den som lever under den, och detta sitter kvar även hos författarens moderna version.

Jag tyckte att den här boken var väl värd att läsa, både som ett personporträtt av en person som genomlever en turbulent tid och vad det gör med honom och som en historisk (om än fragmentarisk) översikt över den tiden.

Gao Xingjian: En ensam människas bibel (Yige ren de shengjing)
Översättning: Göran Malmqvist
Atlantis, 2000 (originalet 1999)
446 sidor
ISBN: 91-7486-515-3

Andra bloggar om: böcker, läsning, gao xingjian, en ensam människas bibel, nobelpris, nobelpristagare
Technorati tags: böcker, läsning, gao xingjian, en ensam människas bibel, nobelpris, nobelpristagare
intressant.se

2010-73: Saint-John Perse: Jord vindar hav

Sedan ett tag tillbaka håller jag på med projektet att läsa något av varje nobelpristagare i litteratur, och för att ha en chans att komma ikapp försöker jag läsa fem nya nobelpristagare varje år. Den senaste i raden är den franske poeten Saint-John Perse (en pseudonym för Alexis Leger).

Den poesi han presenteras med i den här volymen är väldigt annorlunda, en av de mest särpräglade röster jag har stött på på länge. Det är naturligtvis en merit, men det är också sant att den här volymen ger läsaren en del huvudbry. Jag är osäker på om dikterna ska läsas som absurdistiska bilder eller om det finns en mening i dem som ligger fördold bakom fler lager av metaforer än jag mäktar med att dechiffrera. Det känns lite grann som att läsa ett kaleidoskop, och inte sällan med lika stora chanser att få grepp om det stora sammanhanget.

Här är ett exempel:

Piskknallarna lossa på nya gator lass av okläckta olyckor.

[...]

Ett barn sorgset som apornas död -- äldre syster av stor skönhet -- erbjöd oss en vaktel i en rosenröd sidensko.

...Ensamhet! Blå ägg som en stor sjöfågel lägger, och på morgonen havsbukten översållad av gyllne citroner! Det var i går!

Saint-John Perse: Jord vindar hav
Översättning: Erik Lindgren
Bonniers, 1960
137 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, dikter, poesi, saint-john perse, jord vindar hav, nobelpris, nobelpristagare
Technorati tags: böcker, läsning, dikter, poesi, saint-john perse, jord vindar hav, nobelpris, nobelpristagare
intressant.se

Äntligen!

Årets nobelpristagare i litteratur avslöjades just, och det är den peruanske författaren Mario Vargas Llosa som jag faktiskt nyligen läste vilket faktiskt gör honom till den förste nobelpristagare som jag läst innan han fick priset.

I och med detta så kommer min "samling" av lästa nobelpristagare upp till 50 jämnt, men jag har fortfarande ett par kvar att läsa tills jag når hälften (107 pris har delats ut hittills).

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, priser, mario vargas llosa
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, priser, mario vargas llosa
intressant.se

Tre dagar kvar...

Om tre dagar, på torsdag klockan 13, får vi reda på vem som får årets nobelpris i litteratur. Jag skrev ett inlägg om det häromdagen där jag hoppades på Haruki Murakami eller Cormac McCarthy.

Nu har Ladbrokes och till och från även Unibet haft odds för vem som ska vinna, och jag har tittat lite på trenderna. Jag har samlat tillgängliga odds ett tag och sammanställt.

Till att börja med kan man ana att Unibet egentligen inte har någon koll alls på litteratur, och att de för stunden tagit bort möjligheten att spela på detta tycks bekräfta den teorin. Ladbrokes känns stabilare.

Bäst odds just nu har dessa:

Tomas Tranströmer (5:1)
Ngugi wa Thiong'o (7:1)
Haruki Murakami (8:1)
Adonis (9:1)
Ko Un (9:1)

Flera av de här namnen har legat rätt bra till på tidigare års listor också. Det jag tycker är intressantast är att titta på trenderna. Tranströmer har sjunkit från 6:1 till 5:1. Ngugi har på två dagar fallit från 76:1 till 7:1. Murakami 12:1 till 8:1, Adonis stabil, Ko Un stabil. Under åtminstone de senaste två åren har liknande oddsfall som det för Ngugi skett för vinnarna, så det här ser intressant ut. Han är å andra sidan inte den enda som det skett stora förändringar för. Mitt ena förslag, Cormac McCarthy, har fallit från 67:1 till 16:1. Han ligger inte lika lågt (än?), men det är fortfarande ett rejält fall.

En annan som fallit mycket är Nestor Amarilla (från 101:1 till 26:1), men det är antagligen bara för att många spelat på honom efter en tidningsartikel som påstod att han var nominerad. Jag har svårt att tro att en trettioåring har någon seriös chans att vinna.

Det finns många andra vars odds ändrat sig, men inte i någon signifikant mängd.

Siffrorna på min oddssida sparas varje natt. Jag ser nu att Ngugi wa Thiong'o sjunkit till 6:1 och Cormac McCarthy till 9:1 under dagen. Vem än vinnaren må vara så är det i alla fall helt klart att det finns en hel del människor som spelar på att just dessa ska vinna.

Förra året tittade jag på Ladbrokes odds och tyckte att chansen att det skulle bli någon jag hade läst var stor eftersom jag läst fyra av de fem författarna i toppen. Den jag inte läst var Herta Müller... I år ser det ännu bättre ut då jag läst de översta sju. Fattas bara att någon som inte ens är med på listan vinner.

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, priser
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, priser
intressant.se

2010-63: Mario Vargas Llosa: Den stygga flickans rackartyg

Den här boken tar sin början i Lima på 1950-talet när huvudpersonen växer upp. Han träffar en flicka som inte riktigt är som de andra i gänget, hon talar lite annorlunda och pratar inte så mycket om sig själv men säger att hon kommer från Chile. Trots (eller för att?) att hon absolut inte bjuder in till det så blir han kär i henne, men hans upprepade försök att bli ihop med henne leder till ingenting.

I enlighet med sina drömmar flyttar han sedan till Paris där han jobbar som översättare och tolk, och där hade det hela kunnat vara slut, men ödet vill att han ska stöta på den udda flickan flera gånger i livet. Trots hennes motsträvighet sitter hans kärlek till henne i även efter att de varit åtskilda under några år.

I princip sammanfattar detta boken, förutom att det hela repeteras några gånger. De skiljs åt, de träffas igen på något mer eller mindre osannolikt sätt, och så tillbaka till början igen. Det låter trivialt, men fullt så enkelt känns det inte. Man kan dock inte påstå att boken är speciellt spännande, och det är knappast meningen. Dess styrka är framför allt förmågan att mana fram tydliga bilder av huvudpersonerna. Det ska medges att det inte alltid är helt lätt att förstå vad det är som driver den stygga flickan, men det är också det som gör boken intressant.

Mario Vargas Llosa: Den stygga flickans rackartyg (Travesuras de la Niña mala)
Översättning: Peter Landelius
Norstedt, 2007 (originalet 2006)
326 sidor
ISBN: 978-91-1-301592-7

Andra bloggar om: böcker, den stygga flickans rackartyg, läsning, mario vargas llosa, nobelpris, nobelpristagare,
Technorati tags: böcker, den stygga flickans rackartyg, läsning, mario vargas llosa, nobelpris, nobelpristagare,
intressant.se

Nästa nobelprisvinnare?

Nej, jag har inte fått några tips om vem som ska bli årets vinnare av nobelpriset i litteratur, och än så länge har inte heller Ladbrokes kommit igång med vadslagningen om det. Inte för att de förväntas veta heller, men deras listor har haft vinnarna på höga placeringar de senaste åren så de brukar inte vara helt ute och cykla i sina förhandsgissningar.

De senaste åren har jag sagt att jag tycker att Haruki Murakami borde få priset, och jag tycker att han fortfarande skulle vara en utmärkt vinnare. I år kan jag gardera med Cormac McCarthy eftersom jag tyckte mycket bra om hans The Road.

Vem skulle du vilja ge nobelpriset i litteratur till?

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, priser
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris, nobelpristagare, priser
intressant.se

På torsdag vet vi

På torsdag om knappt en vecka får vi reda på vem som tilldelas årets nobelpris i litteratur.

Spekulationerna om vem som kommer att få priset är redan igång. Jag gissar att det som vanligt kommer att vara någon som jag inte har läst sedan tidigare, men mina odds att ha läst en pristagare innan priset tillkännages borde förhoppningsvis bli bättre med åren.

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpris
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpris
intressant.se

Spekulationerna om nobelpriset igång

När vi kommer in i oktober börjar spekulationerna om vem som ska få årets nobelpris i litteratur som vanligt dugga allt tätare. När pristagaren avslöjas vet vi inte än, men det brukar vara en torsdag i oktober och man brukar få reda på det två dagar i förväg, så antagligen får vi vänta en vecka. Om jag inte minns fel brukar även litteraturpristagaren vara den sista som avslöjas.

Vadhållningsföretaget Ladbrokes har som vanligt vadslagning om vem som får litteraturpriset. Av de namnen som ligger högt på den listan skulle jag gärna se Joyce Carol Oates (7 gånger pengarna) eller Haruki Murakami (10 gånger pengarna) som pristagare. Bäst chanser ger man Claudio Magris, som bara ger tre gånger pengarna.

Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl har också skapat debatt i USA genom att i en intervju med AP säga att

USA är för isolerat, för trångsynt. De översätter inte och deltar inte i litteraturens stora samtal. Den okunnigheten är hämmande.

Amerikanska litteraturkännare håller naturligtvis inte med och lovar att skicka Engdahl en litteraturlista för att bättra på hans kunskaper om amerikansk litteratur, rimligen i hopp om att detta ska öka frekvensen av amerikanska nobelpris.

Expressens blivande kulturchef spekulerar om Horace dissning av amerikansk litteratur ska tolkas som att det är en amerikan som får priset i år.

Andra bloggar om: böcker, läsning, priser, nobelpris, horace engdahl
Technorati tags: böcker, läsning, priser, nobelpris, horace engdahl
intressant.se

2008-96: Sture Allen & Kjell Espmark: Nobelpriset i litteratur: En introduktion

Den här tunna boken diskuterar nobelpriset i litteratur som företeelse och tittar på hur det har utvecklats genom åren. Det säger inte så mycket om enskilda pristagare utan lägger istället tonvikten mellan hur riktlinjerna för hur priset delats ut har ändrats genom åren.

I Alfred Nobels testamente står det att priset ska ges till "den, som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning"; en formulering som har gett de olika nobelkommittéerna genom åren en del huvudbry.

Under de tidigaste åren var akademien inte speciellt lämpad för att bedöma litteratur på grund av sin dåvarande sammansättning, och de tidigaste priserna innehåller också många namn som i dag i stort sett är glömda. Undantaget är Rudyard Kipling (1907) och lokalt även Selma Lagerlöf (1909, och den första kvinnliga pristagaren). Under de första åren tolkade akademien konservativt inriktade ledamoter "i idealisk rigtning" snarast som "i idealistisk riktning" och betraktade det som självklart att belönade verk (och författare) skulle förhålla sig på ett respektfullt sätt mot kyrka, stat och familj, vilket förklarar varför författare som Leo Tolstoj, Henrik Ibsen och Émile Zola aldrig fick något pris.

Under första världskriget försökte man hålla sig till något slags neutralitetspolitik genom att inte ge priset till någon av de stridande parterna. Under 1920-talet skedde en gradvis föryngring av akademien vilket ledde till en bredare syn på litteraturen, men fortfarande med en konservativ grundsyn.

1930-talet såg ett fokus på en annan formulering i testamentet: "gjort mänskligheten den största nytta". Man såg läsarna som mänskligheten och delade ut priset till populära författare med stor läsekrets, från Sinclair Lewis (1930) till Pearl Buck (1938).

Efter andra världskriget (som innebar ett antal år utan prisutdelning) kom så en ny tid när akademien istället premierade författare som förnyat litteraturen. Detta är ett kriterium som fortfarande används, även om det från slutet av 1970-talet fått sällskap av ett till: att lyfta fram viktiga men okända författare eller hela grenar av litteraturen. Den första författare som tydligt hör hit är Isaac Bashevis Singer (1978) som snabbt gick från fullständigt okänd till en av världens mest lästa författare.

Ett vanligt klagomål på nobelpriset är att man missat uppenbara kandidater när man delat ut priserna, men med kännedom om de olika riktlinjer som använts vid olika tider är det lättare att se varför olika författare förbigåtts. August Strindberg var rimligen för bråkig och respektlös för de tidiga nobelkommittéerna. I andra fall så har akademien helt enkelt inte haft tid att dela ut priser till förtjänta författare. Franz Kafka publicerade inte så mycket under sin livstid; det mesta kom ut postumt. Marcel Proust slog igenom 1919, tre år senare var han död. Förutom dessa problem så krävs det att någon blir nominerad för att de ska kunna vinna priset. Exempelvis Virginia Woolf nominerades aldrig, och vann därmed inte heller.

Den här boken är som titeln antyder en bra introduktion till nobelpriset och dess historia, men bitvis känns den väldigt överskådlig. Jag skulle gärna läsa något som var lite matigare.

Här finns en lista över nobelpristagarna.

Sture Allen & Kjell Espmark: Nobelpriset i litteratur: En introduktion
Svenska Akademien, 2006
64 sidor
ISBN: 9172274921
ISBN13: 9789172274921

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, priser, nobelpris, nobelpristagare, sture allén, kjell espmark, svenska akademien
Technorati tags: böcker, läsning, priser, nobelpris, nobelpristagare, sture allén, kjell espmark, svenska akademien

Lessig uteblir från nobelfesten

Doris Lessing uteblir från nobelfesten eftersom hennes läkare avrått henne från att flyga. Inte heller Elfriede Jelinek (2004) eller Harold Pinter (2005) närvarade på nobelfesten.

Det är ju trist om pristagarna inte kan komma, men för min egen del gör det ingen väsentlig skillnad eftersom jag inte har någon biljett till nobelfesten i vilket fall och alltså inte har någon möjlighet att prata med vinnaren där. Jag får nöja mig med deras böcker och det är trots allt böckerna som är det väsentliga när det gäller litteraturpriset.

Andra bloggar om: böcker, läsning, doris lessing, nobelpris
Technorati tags: böcker, läsning, doris lessing, nobelpris
intressant.se

2007-112: Tomas Tranströmer: Den stora gåtan

Novellsamlingar brukar vara rätt luftigt layoutade, men i det här fallet blir det nästan löjligt. Trots att formatet är rätt litet så känns det som om sidorna är nästan tomma. Största delen av volymen upptas av en serie haikuer, och varje haiku har fått en egen sida.

Det är dock några av de övriga dikterna jag fastnar mest för.

Vid vägs ände ser jag makten
och den liknar en lök
med överlappande ansikten
som lossnar ett efter ett.

(ur "Fasader")

Begravningarna kommer
tätare och tätare
som vägskyltarna
när man närmar sig en stad.

(ur "Snö faller")

Tomas Tranströmer: Den stora gåtan
Albert Bonniers, 2004
88 sidor
ISBN: 9100103101

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

---

Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 112 (varav 16 serieböcker) Klart 13/9!
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare: Klart 12/8!
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Klart 3/5!
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Klart 2/3!
Fem böcker från Japan:

Läst under 2007:
Nr 1-100
Nr 101-110
111: Erik Andersson: Översättarens anmärkningar
112: Tomas Tranströmer: Den stora gåtan

Andra bloggar om: böcker, läsning, dikter, tomas tranströmer, den stora gåtan
Technorati tags: böcker, läsning, dikter, tomas tranströmer, den stora gåtan