Liza Marklund censurerar gärna, bara det ger pengar

Liza Marklund har skapat sig en plattform i media genom krönikor och romaner genom att ta parti för människor i underläge. Tyvärr verkar det som om hon nu övergett den ambitionen och istället använder sin plattform för att cementera ett överspelat oligopol och ivra för censur.

I sin senaste krönika i Konkurrenten Expressen ondgör hon sig över att hennes kompisar i bandet Stockholm Stoner inte sålt mer än 379 exemplar av sin senaste skiva, men att den laddats ner 80000 gånger. Man kan ju tycka att det här låter som skrämmande siffror, och det är det. Framför allt för att de inte betyder vad Marklund vill påskina att de gör. Roger har nämligen undersökt hur det ligger till. Skivan finns bara på Coop Forum, och inte ens i alla deras affärer. Den går inte att beställa på nätet. Det går inte att betala för att ladda ner den. Det betyder i praktiken att de inte är speciellt intresserade av att sälja den. Om man inte tillhandahåller det man vill sälja där folk vill köpa det så blir det inte sålt. Ännu roligare är att det visar sig att siffrorna för nedladdningen inte stämmer. Roger har letat runt på stora fildelningssajter och konstaterar att skivan inte laddas ner därifrån, för ingen har ens laddat upp den dit. Möjligen kan det bero på att papperspressen (den som Marklund vurmar för) skrivit ner den.

Det finns dock en annan möjlighet. Om man tittar på bandets sida på Myspace så har den lite över 80000 profilvisningar. Det här är bandets egen reklamsida, skapad av dem själva. Siffran betyder att sidan har visats 80000 gånger, inte att något laddats ner. På den sidan finns också några av bandets låtar (upplagda av dem själva) som man kan provlyssna på (men inte ladda ner). Det totala antalet låtspelningar är i storleksordningen 40000. Min gissning är att Marklund sett siffran 80000 på den här sidan och stoppat in den i sin artikel. Om hon inte förstår att den här sidan A) är bandets egen och B) inte erbjuder någon nedladdning eller om hon helt enkelt bortser från sådana besvärliga fakta låter jag vara osagt.

Det är inte det som är det väsentliga. Problemet är Marklunds lösning för att se till att hennes kompisar får en "blygsam lön för sitt arbete". Den uppenbara lösningen borde vara att marknadsföra skivan och se till att den går att köpa, samt att åka på turné. Nu har man fått gratis marknadsföring av Marklund. De övriga två punkterna kräver insatser från bandet, så vi får se hur det blir med dem.

Det är nu det farliga kommer. Marklund skriver

Internetleverantörerna måste ta fullt ansvar för vad de skickar ut. Om deras bredband används för att stjäla, eller att sprida barnporr, bombrecept eller självmordsreklam så ska de bötfällas. Det går att sätta filter på nätet, kineserna klarar det ju.

Hon har alltså mage att dra fram Kinas censur av det fria ordet som ett föredöme. Strax innan säger hon dock något vettigt:

Samma regler måste gälla på nätet som i verkligheten.

Det håller jag med om. Posten och Telia har inget som helst ansvar för om någon skickar barnporr eller terroristrecept med dem. Detsamma ska gälla internet!

Marklund avslutar med en fråga till sin musikerkompis:

Så vad tycker du om den nya Ipredlagen? frågar jag.
- Allt som kan stoppa stölderna är bra.

Att staten får bygga en databas över exakt vem du pratar med och hur länge, vem du skriver mejl till, vilka sidor på nätet du surfar till och var du befinner dig (det vet din mobiltelefon) är helt i sin ordning. Den personliga integriteten är inget att bekymra sig om. Bara Lizas kompisar får en "blygsam lön för sitt arbete".

[Via Petra på En annan sida.]

Andra bloggar om: musik, nedladdning, copyright, det fria ordet, liza marklund, internet, ipred, personlig integritet, censur
Technorati tags: musik, nedladdning, copyright, det fria ordet, liza marklund, internet, ipred, personlig integritet, censur

Det fria ordet hotas - protestera!

Det fria ordet är något som man kontinuerligt måste kämpa för att upprätthålla, men på sistone har verkar det som om mörkerkrafterna kämpat ovanligt hårt.

Till att börja med läser jag på en annan sida att Sveriges Författarförbund ska hålla en manifestation för den fria litteraturen på måndag, för att "bevara en fristående författarfond - litteraturen ska inte styras av staten". Det är säkert fint och vackert, men det hade varit mycket mer relevant om författarförbundet istället hade mobiliserat sina medlemmar att demonstrera utanför riksdagshuset i dag när IPRED-lagen klubbades igenom eller utanför rättegången mot The Pirate Bay. Båda dessa händelser riskerar att leda till storskalig övervakning av varenda svensk: ett mycket större hinder för det fria ordet än någon författarfond. Och det här är som bekant inte den enda lagen som slår mot din personliga integritet och det fria ordet: på sistone har vi haft FRA-lagen, IPRED och datalagringsdirektivet

I USA kommer nya fåniga påhitt: Authors Guild tycker att man ska förbjuda eboksläsaren Kindle att ha funktionen att läsa en bok högt, eftersom det konkurrerar med ljudböcker. Det är väl bara en tidsfråga innan girigheten får dem att kräva att tryckta böcker ska säljas med licensavtal som säger att man bara får läsa dem tyst. Om man vill läsa dem högt så att någon annan hör måste man betala mer, och motsvarande om man vill låna ut boken till någon efter att man läst ut den eller om man vill läsa om den.

Landet som är så stolta över sin fria press har också hittat på att man ska kunna få upphovsrätt på fakta, så att det inte är tillåtet att rapporter om nyheter utifrån någon annans referat. Visst är det relevant att fundera på plagiat här, men samtidigt får det aldrig vara förbjudet för mig att referera att tidningen si-och-så rapporterar ditten medan någon annan tidning säger datten, utan att för den delen bryta mot någon upphovsrätt. Det handlar inte om att jag vill kunna kopiera deras nyhetstext, men jag måste få tala om vad deras artiklar innehåller.

I det här sammanhanget passar jag också på att notera att Piratpartiet, som har som en av sina grundstenar att värna om den personliga integriteten, i dag endast har ett par hundra medlemmar färre än Vänsterpartiet samtidigt som man växer med något hundratal medlemmar om dagen. Deras ungdomsförbund, Ung Pirat har i dag passerat SSU i medlemsantal och är nu det näst största politiska ungdomsförbundet efter MUF.

Andra bloggar om: böcker, läsning, det fria ordet, censur, upphovsrätt, copyright, piratpartiet, ung pirat, personlig integritet, ipred, privatpolislagen, datalagringsdirektivet, fra-lagen
Technorati tags: böcker, läsning, det fria ordet, censur, upphovsrätt, copyright, piratpartiet, ung pirat, personlig integritet, ipred, privatpolislagen, datalagringsdirektivet, fra-lagen
intressant.se

Njut av friheten medan den finns

Dikten "First they came..." brukar tillskrivas Martin Niemöller. Den förekommer i flera olika varianter; här är en av dem:

They came first for the Communists,
and I didnt't speak up because I wasn't a Communist.

Then they came for the Jews,
and I didn't speak up because I wasn't a Jew.

Then they came for the trade unionists,
and I didn't speak up because I wasn't a trade unionist.

Then they came for the Catholics,
and I didn't speak up because I was a Protestant.

Then they came for me,
and by that time no one was left to speak up.

Jag kom att tänka på den här dikten när jag hörde det senaste påhittet av vår förment liberala regerings smygfascistoida påhitt. Först var det filtrering av internet mot barnporr, sedan var det FRA-lagen, sedan var det IPRED-lagen, sedan datalagringsdirektivet, och nu ska internet filtreras för att ingen svensk ska kunna spela på internet utom genom Svenska Spel.

Erich Honecker ler i sin grav.

Andra bloggar om: det fria ordet, yttrandefrihet, censur, demokrati, first they came, martin niemöller, barnporr, sex, fra, övervakning, personlig integritet, ipred, datalagringsdirektivet, spel, filtrering, internet, erich honecker
Technorati tags: det fria ordet, yttrandefrihet, censur, demokrati, first they came, martin niemöller, barnporr, sex, fra, övervakning, personlig integritet, ipred, datalagringsdirektivet, spel, filtrering, internet, erich honecker
intressant.se

Artistuppror i upphovsrättsankdammen

Nu är det tydligen dags för ett nytt varv i ankdammen. En handfull artister av blandade sorter har publicerat en artikel i DN där man argumenterar för IPRED, den nya lag som ska ge privatspanare rätt att få ut personuppgifter kopplade till IP-adresser.

Man skriver exempelvis

Den illegala fildelningen är en fråga för långt fler än bara musikartister. I dag slår piratkopieringen på nätet mot alla upphovsmän och mot alla kulturyttringar vare sig det gäller musik, film, tv-program, böcker eller dataspel. Smalare konstyttringar drabbas lika hårt som den breda populärkulturen.

Huvudproblemet är naturligtvis att man utgår från att fildelningen är ett problem. Om man inte gör det har man naturligtvis inget case. Problemet (för artikelskribenterna) är att de undersökningar jag sett inte håller med dem. Det har visats att de som fildelar mest film också är de som går på bio oftast. De som köper mest musik är också stora fildelare.

Det finns också en annan sida av fildelning. För de allra flesta artister är problemet att ingen känner till dem, inte att de blir kopierade. Att bli spridd via internet är i själva verket gratisreklam. Så här säger sf-författaren Cory Doctorow:

I've discovered what many authors have also discovered: releasing electronic texts of books drives sales of the print editions. An SF writer's biggest problem is obscurity, not piracy. Of all the people who chose not to spend their discretionary time and cash on our works today, the great bulk of them did so because they didn't know they existed, not because someone handed them a free e-book version.

Artikelförfattarna gör också det vanliga misstaget att utgå från att det finns en rättighet att kunna leva på sitt skapande:

Låt detta bli en ny startpunkt i svensk upphovsrättsdebatt där vi hjälps åt att sätta de viktiga värdena bakom upphovsrätten i fokus; förutsättningarna för professionellt kulturskapande och rätten att skörda frukterna av sitt eget arbete som musiker, filmskapare eller författare.

Upphovsrätten har aldrig varit tänkt att fungera så, och förhoppningsvis kommer den heller aldrig att göra det. Det är istället upp till var och en att skaffa sig ett jobb som det går att leva på. Det innebär att man behöver en affärsmodell som fungerar. Titta på datorspelsbranschen där Blizzard får folk att köa för ett nytt spel och sedan betala abonnemangsavgift för att spela det online. Små enpersonersspel är det antagligen svårt att ta betalt för i dag, men MMORPG:er verkar frodas. Det betyder att den som vill tjäna pengar på att skriva spel behöver se till att skriva rätt sorts spel. Det existerar ingen gudagiven rättighet att fortsätta göra det man alltid gjort och få pengar för det.

Samma sak gäller för musikbranschen, och vissa har också agerat därefter. Madonna sade nyligen upp sitt skivbolagskontrakt och jobbar istället med en turnearrangör. Musik distribuerad på skiva eller via internet kan istället betraktas som reklam för konserter där det är lättare att ta betalt.

Till DNs försvar ska det också sägas att man samtidigt även publicerar fler artiklar i ämnet. En där forskare i ämnet berättar att

Historiskt har all ny teknologi varit ett hot mot den rådande ordningen, och lagstiftarna har alltid försökt hitta sätt att stoppa utvecklingen. Det har i längden aldrig lyckats.

och en annan av Timbuktu som visserligen tror att artister förlorar pengar på fildelning men också tror att det är fel väg att gå att försöka bekämpa individuella fildelare.

Jag gissar att upphovsrättslobbyn kommer att få igenom sin beställningslag. Effekten kommer att bli obefintlig för att minska fildelningen, men kommer att ge fildelningen ytterligare en knuff mot att skötas via anonyma och krypterande nätverk. Lagen kommer också att öka rättsosäkerheten, men det verkar inte vara något problem numer.

Andra bloggar om: upphovsrätt, copyright, fildelning, internet, ipred, juridik,
Technorati tags: upphovsrätt, copyright, fildelning, internet, ipred, juridik,
intressant.se