Georges Perecs begränsade romaner

Dagens avsnitt av litteraturprogrammet Babel pratade lite om författaren Georges Perec. Jag kände sedan tidigare till honom som författaren till romanen Försvinna (1969; La disparition) som inte innehåller ett enda "e" (förutom de i författarens namn) trots att "e" är den vanligaste vokalen både i franska och i svenska. Jag vet inte vilket som är mest vansinnigt: att skriva en sådan här roman eller att ge sig på att översätta den.

Vad jag däremot inte kände till var att han även publicerat kortromanen Les revenentes (1972) som istället bara använder vokalen "e".

Perec var, förutom författare och översättare, även korsordskonstruktör vilket kanske delvis kan förklara hans dragning till att begränsa sitt skrivande med strikta regler.

Andra bloggar om: böcker, läsning, georges perec, babel, försvinna
Technorati tags: böcker, läsning, georges perec, babel, försvinna
intressant.se

Babel får publik

SVTs litteraturprogram Babel har tidigare spelats in i studio, men den kommande säsongen kommer enligt dagens Corren istället att spelas in med en levande publik. Programledaren Daniel Sjölin är positiv eftersom det gör att han slipper göra en massa tråkiga tagningar av klippbilder om och om igen. Anledningen till förändringen är tydligen att man använt det här formatet i Babel Special och det har gått väldigt bra.

Jag vet inte om det kommer att göra någon praktisk skillnad för hur programmet upplevs för mig som tittare. Jag har inget minne av att publiken har haft någon egentlig roll i Babel Special mer än som fond. Å andra sidan tycker jag att Babel fungerar bra som det är, så om förändringen inte märks mer än för dem som jobbar med programmet så gör det inte mig något.

Andra bloggar om: böcker, tv, babel
Technorati tags: böcker, tv, babel
intressant.se

Babels miljö- och sciencefictionavsnitt

Som jag skrev häromdagen så har litteraturprogrammet Babel lagt om kurs och satsat på att bli klimatvänligt. I dag sändes det första programmet i den satsningen, och det handlade också till stor del om miljöfrågor.

Man började med att diskutera hur miljöfrågan egentligen aldrig varit en stor fråga i litteraturen. Till och med när en nobelpristagare som Doris Lessing tar upp frågan behandlas den bara som science fiction, sades det. I just Doris Lessings fall torde det bero på att det hon skrev faktiskt var science fiction. Hon är nämligen, till skillnad från många andra kända författare, inte rädd för att säga att hon skriver science fiction.

Nästa punkt var att man lyfte fram Harry Martinsson (ännu en sciencefictionförfattare!) som en person som var väldigt tidigt ute med att tala om miljöförändringar. Då på 1950-talet var det ingen som trodde så mycket på vad han sade, utan det sågs mest som gnäll.

Man presenterade en för mig ny sorts litteraturkritik i form av "ekokritik" där det handlar om att läsa ett verk utifrån dess ekologiska teman, på samma sätt som det finns feministisk kritik, kolonial kritik och så vidare. Som exempel valde man Mary Shelleys Frankenstein (återigen science fiction) och med den läsningen blir monstret den skadade naturen som slår tillbaka mot människan. Till saken hör den i sammanhanget sällan nämnda detaljen att sommaren 1816 när boken skrevs var en sällsynt underlig sommar med snö mitt i sommaren och annat extremt, antagligen beroende på ett vulkanutbrott i Indonesien.

Maths Claesson på SF-Bokhandeln fick uttala sig om att det inte fanns så mycket science fiction som handlade om klimatförändringar, trots att science fiction inte brukar backa för att skildra katastrofer och förändringar som meteornedslag eller kontakt med utomjordingar. Han funderade på om det kunde bero på att klimatförändringarna fram till väldigt nyligen varit en "smygande katastrof"; det har varit man talat om i termer av flera hundra år. I och med de senaste rapporterna från IPCC så talas det om förändringar inom bara några år, och var och en kan märka att klimatet faktiskt inte ser likadant ut i dag som det gjorde för 10-20 år sedan.

Efter det kom huvudinslaget: en intervju med författaren Margaret Atwood. Hon hade ursprungligen tänkt sig att bli biolog som sin far och bror, men så blev det inte. Hon är dock en envis miljöaktivist vid sidan av sitt författarskap, och med hänsyn till miljön vägrar hon att flyga. Intervjun gjordes via ett videokonferenssystem vilket gjorde att bilden inte blev normal tevekvalitet, utan man växlade mellan att visa den och diverse annat som man brukar göra vid telefonintervjuer. Atwood berättade att hon växte upp i ett lågteknologiskt hem utan vare sig el eller rinnande vatten och när hon var liten var hon inte rädd för vargar, men däremot för vattentoaletter och bilar. Vi fick också se hennes uppfinning "The Long Pen", en apparat som gör det möjligt för henne att sitta hemma och signera böcker som befinner sig någon helt annanstans. Hon och den som ska få boken signerade har kontakt via bildskärmar. Hon signerar sedan i sin ände med en speciell penna som känner av rörelserna, och sedan överförs rörelserna till en robot som håller i en penna och skriver likadant i boken. Som avslutning diskuterade man hennes senaste bok Oryx och Crake som uppenbarligen handlar en del om katastrofala förändringar för mänskligheten (jag har inte läst den), men man lyckades även här undvika att berätta att boken även är science fiction, liksom för den delen hennes The Handmaid's Tale. Det vore väl ofint att nämna att fina författare sysslar med sånt.

Som avslutning på avsnittet kom en intervju med Suzanne Brøgger som handlade om hennes relation till landsbygden relativt storstaden och inte passade så bra in i det klimat- och miljötema som resten av avsnittet sammahållits av.

Sammanfattningsvis var det ett intressant Babel, speciellt som jag är intresserad både av böcker och miljöfrågor. Det som var lite trist var att man som synes ovan lyckades referera till sciencefictionförfattare och sciencefictionböcker i nästan varenda del men trots det låta bli att nämna termen "science fiction" mer än någon enda gång, och då i negativa ordalag. Jag hade hoppats på att Babel skulle ha varit mer modern än att hänga kvar vid en sådan föråldrad sciencefictionskräck.

Andra bloggar om: böcker, läsning, tv, babel, miljö, sf, science fiction, margaret atwood, frankenstein, ekokritik
Technorati tags: böcker, läsning, tv, babel, miljö, sf, science fiction, margaret atwood, frankenstein, ekokritik

Kulturprogrammet Babel blir miljövänligt

Eftersom jag inte bara är en flitig bokläsare utan även intresserad av miljöfrågor tycker jag att det är trevligt att se att kulturprogrammet Babel kommer att bli först med att göra klimatanpassad TV.

Från att ha flugit världen runt för att göra intervjuer har man nu vänt helt och siktar på att inte göra några flygresor alls. Författare i Sverige och för den delen Europa går att intervjua på plats i alla fall, genom att åka tåg. Att prata med dem som bor längre bort blir svårare, men det finns andra lösningar än att själva vara på plats. Man berättar exempelvis om en videokonferensintervju med Margaret Atwood (som själv inte heller flyger av samma skäl). I det fallet kommer tydligen bild- och ljudkvaliten att bli sämre, men det finns vägar runt det problemet också. Den uppenbara lösningen är att låta någon som befinner sig på rätt ställe göra intervjun och sedan skicka den till Sverige. I SvD-artikeln talar man om att det gärna blir flygtransporter i alla fall när man skickar den bandade intervjun till Sverige med posten och att man tänker försöka skicka material över nätet istället. Jag har inget emot att man använder internet, men jag tycker trots allt att man har gjort ett enormt framsteg även om man växlar transport av en reporter och en kameraman tur och retur till USA mot att skicka ett videoband eller två enkel resa samma väg.

Förutom att undvika att flyga kommer man även att vidta diverse andra åtgärder: man ska åka miljöbil, se till att stänga av datorer man inte använder och släcka lampor efter sig. Det är naturligtvis åtgärder på en annan nivå än att undvika flygresor, men det är också åtgärder som kräver en mycket mindre mängd arbete för att kombinera med att göra programmet som det är tänkt.

Babels miljöinitiativ är ett försök som kommer att pågå fram till sommaren. Man har listat för- och nackdelar med upplägget och bestämt sig för att satsa på miljövänligheten trots att det kostar lite extra. 100.000 kronor borde inte vara en allt för stor del av Babels budget, men alla kostnader är naturligtvis viktiga.

Det ska också bli intressant att se vad vi tittare kommer att märka av Babels miljösatsning. I artikeln säger man att man hoppas att vi inte kommer att märka av den i form av den i form sämre program eller lägre teknisk kvalitet, men jag hoppas också att man lyfter fram sitt eget arbete. Det verkar också vara tanken, för programmet den 26:e februari presenteras med texten "Klimatförändringarna i litteraturen. Varför är det så svårt att skriva angelägna böcker om vår tids största fråga? Intervju med kanadensiska Margaret Atwood, framgångsrik författare och sträng miljöaktivist."

Andra miljörelaterade inlägg på sistone: 100 sätt att rädda världen, avbeställ telefonkatalogen, slösaktiga digiböcker, och så vidare.

Camilla hann visst före mig att skriva om det här.

Andra bloggar om: böcker, läsning, kultur, babel, tv, miljö
Technorati tags: böcker, läsning, kultur, babel, tv, miljö
intressant.se

Bokbloggarnas makt i Babel

Nu har jag sett Babel om bloggarnas nya makt över litteraturkritiken. Eller i alla fall var det det de påstod i förannonseringen att det skulle handla om. Det inslaget som skulle handla om nätmakten nämnde inte bloggar mer än några gånger i förbifarten. Den mesta delen av tiden talades det istället mer generellt om skiftet i kritikens centrum från att ha varit fast förankrad i morgontidningarnas kultursidor till att nu ha ena benet kvar där men det andra på nätet. Det exemplet man talade mest om var Harriet Klausner som kan producera ett halvdussin bokrecensioner om dagen på amazon.com. Vid det här laget har hon tydligen hunnit skriva över 13000 recensioner. Jag har läst ungefär en tiondel så många böcker totalt och inte recenserat mer än en bråkdel av dem, så jag ligger lite i lä. Förutom att tala om henne (istället för att tala med henne, vilket hade varit intressantare) så talade man en del med Martina Lowden som ligger bakom nättidningen O. Hennes åsikt var att kultursidornas bokrecensenter var viktigare nu än någonsin. Även om de som smakdomare är ointresserade av vad den breda massan tycker, så har hon som gräsrotsskribent nytta av att kunna spela mot deras åsikter när hon skriver.

Förutom det inslaget talade man en del om produktplacering i böcker vilket är ett i princip okänt fenomen i Sverige, men det har börjat synas lite i England och USA. Vi bjöds också på en intervju med Peter Hoeg föranledd av att hans nya roman Den tysta flickan snart utkommer på svenska. Intervjun diskuterade i första hand hans beslut att även om han är en offentlig person eftersom han väljer att publicera sig så är han inte tillgänglig för media när och hur som helst.

Andra bloggar om: böcker, babel, bloggar, recensioner, harriet klausner, martina lowden
Technorati tags: böcker, babel, bloggar, recensioner, harriet klausner, martina lowden

Babel om bokbloggars makt

Precis som flera andra bloggare kan jag passa på att notera att Babel kommer att handla om bokbloggar och deras makt i kväll. Det är naturligtvis ett program som jag måste se till att titta på. Hur det är med någon makt kan naturligtvis diskuteras, men jag har i alla fall notera att det inte varit några problem att få recensionsexemplar till en blogg de gånger jag försökt.

Andra bloggar om: böcker, babel, bloggosfären
Technorati tags: böcker, babel, bloggosfären