Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg

torsdag, november 28, 2013

2013-41: Olle Engstrand: Hur låter svenskan, ejengklien?

Man skulle lätt kunna tro att titeln på den här boken är felstavad, men det är hemsnickrad fonetisk stil för att illustrera hur de flesta faktiskt uttalar det. Här diskuteras både hur svenska låter i allmänhet men även en hel del om hur pass mycket det skiljer mellan olika dialekter av svenskan, och för den delen ett intressant kapitel om hur olika nationaliteter bryter på svenska och varför, utifrån skillnader i hur deras olika språk är konstruerade.

Här finns beskrivningar av fornsvenska och uttalsförändringarna som skedde i det stora vokalskiftet å ena sidan, och i andra sidan den moderna trenden mot mer av ett skriftuttal. Något för alla oavsett om man vill ha gammalt eller nytt.

Bitvis är den här boken lite yvig med en del ovidkommande anekdoter och liknande men över lag tycker jag att den var riktigt intressant. Det som irriterade mig var att den här och där har faktasidor som är frikopplade från texten. Här har textens redaktör gjort det vanliga misstaget vid sådana och inte sett till att finns ett naturligt avbrott i texten när faktarutan kommer. Man kan vända sida mitt i ett avstavat ord för att upptäcka att sidan efter i själva verket är en faktaruta. Antingen får man läsa vidare i texten först och backa till faktarutan senare eller läsa den först och sedan försöka komma ihåg vad texten  var mitt uppe i när man återvänder till den. Det här problemet går att undvika med lite mer genomtänkt layout.

När jag läste engelska för ett gäng år sedan så var fonetiken den delkurs som jag tyckte minst om, fast så här i efterhand finns det en hel denl intressant där också. Och när Cissi ändå hade lånat hem boken tyckte jag att det var lika bra att passa på att läsa den jag också.

Olle Engstrand: Hur låter svenskan, ejengklien?
Norstedts, 2012
271 sidor
ISBN: 978-91-1-304092-9

söndag, december 02, 2012

2012-43: Ola Wikander: I döda språks sällskap

Den här boken har stått i min olästa-hylla ett bra tag. Efter att ha läst Wikanders Serafers drömmar blev jag inspirerad att läsa den här också, och den visade sig vara precis den sortens fackbok som jag gillar.

Bortsett från lite inledning och avslutning så är boken uppdelad i ett kapitel per gammalt utdött språk som avhandlas. Här finns mindre kända tungomål som akkadiska, oskiska och fornpersiska men även i alla fall lite mer kända språk som sanskrit, hebreiska och anglosaxiska. Det sistnämnda språket har jag till och med haft en viss kontakt med redan tidigare i och med att jag i samband med att jag läst engelska på universitetet fått försöka läsa Beowulf i original och insett att det inte låter sig göras bara sådär.

Vad som lite grann förvånade mig var att respektive språkkapitel inte sällan handlar mer om det aktuella språkets folk, land, historia och sådant än om språket i sig. Detta är definitivt inte ointressant och i en del fall även förklarande när det handlar om att beskriva hur ett språk har kommit att bli som det har blivit med hjälp av inflytande från närliggande språk, men jag hade väntat mig ett större rent grammatiskt inslag i texten.   Det finns en del exemplifierande men jag får ingen insyn i hur den grammatiska strukturen för de flesta av de här språken ser ut. Det betyder absolut inte att det är tråkig läsning, tvärt om, men det stämde inte med mina ursprungliga förväntningar.

Ola Wikander: I döda språks sällskap: En bok om väldigt gamla språk
Wahlström & Widstrand, 2006
264 sidor
ISBN: 91-46-21333-3

torsdag, oktober 25, 2012

2012-38: Staffan Bengtsson & Göran Willis: Klassiska klyschor och K-märkta ord

Den här boken är handlar om ord som i de allra flesta fall är rätt hårt knutna till en förgången tid. K-spanarna är inte kända för att titta på nutiden och den här boken är inget undantag.

Den är uppbyggd som en ordbok (om än med väldigt långa artiklar om varje ord) och även om man får en diskussion om varifrån ordet kommer och hur det har bildats så får man oftast också en historik över det fenomen som ordet täcker. Jag är intresserad av ord, men här är historierna om företeelserna oftast intressantare än ordens historia.

En del av orden används fortfarande regelbundet, andra känns som relikter från en svunnen tid. Bombnedslag, mexitegel, homofil, slamkrypare, tupperwareparty, koreaduffel, gräddhylla, tjorven, ...

Staffan Bengtsson & Göran Willis: Klassiska klyschor och K-märkta ord: Från unisex till flakmoppe
Semic, 2007
127 sidor
ISBN: 978-97-552-3544-4


fredag, oktober 02, 2009

2009-77: Martin Gellerstam, red.: SAOL och tidens flykt

I SAOL och tidens flykt presenteras ett antal artiklar om ordlistan SAOL och dess historia. Här presenteras exempelvis historien bakom hur ordlistan över huvud taget kom till och hur man resonerat när man gjort de olika upplagorna.

Spelet inom akademien när det gäller hur ordlistan ska förhålla sig till de olika språkreformer som skett under ordlistans livstid (slopandet av substantivens genus, avskaffandet av gammalstavning och slopandet av verbens pluralformer) presenteras också, och vi får en genomgång av hur ordlistan tagit emot låneord genom tiden (framför allt från franska och engelska, men även tyskt inflytande noteras).

De här historiska kapitlen är alla intressanta, men det är lite synd att de publiceras som separata artiklar av olika författare. Den presentationsformen ger onödigt mycket repetition av information från tidigare kapitel. Det hade varit bättre att låta varje författare skriva om det de kan bäst, men sedan gå igenom och integrera materialet till en mer sammanhållen text. Texten är fortfarande läsvärd, men den hade kunnat vara bättre.

I slutet av boken finns ett avsnitt om den interna databas som används för att bygga upp SAOL, samt den digitala utgåvan SAOL Plus. En del av det här avsnittet är också bitvis intressant, men en allt för stor del av kapitlet låter som en handbok till ett datorprogram, skriven av en allt för entusiastisk författare. Att sökresultat kommer nästan omedelbart (vilket påpekas åtskilliga gånger) framstår inte som något annat än självklart i Googleåldern.

Med detta sagt så är SAOL och tidens flykt klart läsvärd för den som är intresserad av språk.

Martin Gellerstam, red.: SAOL och tidens flykt: Några nedslag i ordlistans historia
Norstedts, 2009
181 sidor
ISBN: 978-91-1-302270-3

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

måndag, december 08, 2008

Svenskar bättre på språk?

Översättningen av utländsk litteratur minskar. Dels beror det på att svenska författare säljer allt bättre (kan det vara en effekt av de svenska deckardrottningarnas framgångar, månne?), och dels beror det på att allt fler svenskar läser engelskspråkiga författare på originalspråk.

Här kan jag tänka mig flera anledningar. Bättre språkkunskaper är naturligtvis en tänkbar anledning men jag undrar om gemene mans kunskaper i engelska har blivit så väldigt mycket bättre under senare år (däremot lär sig barn engelska mycket tidigare än när jag var liten, men det påverkar knappast bokförsäljningen). Att man vill få tag i nya böcker av sina favoritförfattare så fort som möjligt och inte vill vänta på en översättning är en bidragande orsak, och en naturlig följd av en allt mer global mediemarknad. Jag misstänker dock att den främsta anledningen till att fler läser böcker på engelska helt enkelt är att det på senare år blivit mycket enklare att få tag i ett rejält sortiment av böcker på engelska. För den som beställer på nätet är det inte svårare att beställa från amazon.com än det är att beställa från bokus.com.

När det gäller böcker på alla andra utländska språk än engelska tror jag att det är ytterst få svenskar som ger sig på att läsa på originalspråk. Jag har läst enstaka böcker på norska och danska och en på tyska, men det är ingen tvekan om att det tar emot mer än att läsa på svenska eller engelska som jag är van vid.

I min egen läsning är det tvärt om. Förr om åren läste jag nästan ingenting på svenska, men med tiden har jag blivit allt mer vänligt inställd till översättningar. Jag har inget emot att läsa på engelska, men för böcker som jag inte i första hand läser för språket så läser jag lika gärna på svenska. Även om det inte känns så när jag håller på så vet jag att jag läser fortare på svenska, så om jag läser översättningar så hinner jag läsa fler böcker på samma tid, och det är ju inte fel.

Andra bloggar om: , , ,
Technorati Technorati tags: , , ,
intressant.se

fredag, maj 30, 2008

Bodström på rymmen undan stilistiken

Till skillnad från DNs recensent har jag ännu inte läst ut Thomas Bodströms debutdeckare Rymmaren, men jag har kommit långt nog för att kunna hålla med om det mesta som sägs i recensionen. Bodström är ingen stilist och få om några av personerna i boken är speciellt sympatiska. Speciellt inte bokens justitieminister som framstår som direkt korkad både när det handlar om hennes ämnesområde och när det handlar om att hantera media. Man kan ju fråga sig om det är något slags utslag av plötslig självironi från en på sin tid måttligt populär minister.

Det som mest fascinerar mig med recensionen är dock det här stycket:
Men det svåraste med "Rymmaren" är ändå språket. Thomas Bodström är, lindrigt uttryckt, ingen stilist. Själv stirrar jag länge och allvarligt på sådant som "de mörka, nästan klotrunda blodfläckarna". Den tredimensionella bilden stannar kvar på näthinnan. Som bowlingklot av blod, då?
Jag studsade också till när jag hörde det där (jag läser Rymmaren som ljudbok). Det jag frågar mig är vad den av Norstedts redaktörer som hanterat den här boken sysslat med? Det är rätt uppenbart att det inte finns någon stilistisk tanke med den där formuleringen; den är bara fel. Sådant ska en bra redaktör hitta och se till att det blir korrigerat.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , ,
intressant.se

fredag, mars 14, 2008

DNs förvirrade språkbruk

I och med internets intåg har behovet uppstått att tala om "mail" och "(web) site". Inga riktigt bra ord har framkommit på svenska utan man har oftast använt de engelska rakt av. På senare tid ofta med stavningarna "mejl" och "sajt".

Man skulle naturligtvis kunna använda det svenska ordet "brev" som betyder detsamma som det engelska "mail", men då framgår inte att det är elektronisk post man talar om, och man blir ofta tvungen att skriva just "elektroniskt brev" eller någon annan variant på bestämning. När man vill ha ett verb blir det ännu svårare. De flesta studsar nog till om man skriver "breva", och det saknar dessutom också information om att det är elektronisk post man talar om.

Alltså har svenskarna använt den gamla goda metoden att låna in ett utländskt ord som redan har en motsvarighet i svenska, men i en ny och mer begränsad betydelse. "mail" och "mejl" på svenska betyder elektronisk post från början; det kan inte handla om vanliga pappersbrev.

Så långt allt väl. Jag använder själv "mejl" och "sajt" eftersom jag tycker att det är bra när ord som används på svenska faktiskt anpassas till svenska stavningsmönster.

Jag blev däremot lite förvånad över DNs rubrik "Fajt om klagomål mot Ryanair". Det engelska ordet "fight" bör onekligen bli "fajt" om man ska återlåna det till svenska, men här förstår jag inte poängen. Om man nu vill vara mån om att hålla sig till svenska, vad är det då för fel på exempelvis "strid"? Här handlar det inte om något nytt koncept som saknar motsvarighet på svenska, så varför inte ta något av de ord som redan (sedan hundratals år) finns i svenskan?

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,

söndag, februari 17, 2008

Library Lovers: dagens stolpskott

Via Bokmania hittar jag till kampanjen Library Lovers (även nämnd i SvD) som vill lyfta fram bibliotekens roll och säger att "Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik".

Det är ju gott och väl, men hur tänkte man när man skapade kampanjen? Ett par nyckelord ur citatet ovan är "Sverige" och "nationell". När jag kollar i SAOL hittar jag vare sig "library" eller "lovers" (det närmaste är "libration" och "loven"). Jag hittar inte heller något på sajten om att det skulle handla om marknadsföring av svenska bibliotek till utlandet, så varför kan man inte se till att skaffa sig en kampanjslogan som är på det språk som talas i det land man befinner sig i? Kampanjen är gjord av svenskar, för svenskar. Vad är det då för fel på att faktiskt använda svenska? Det hade inte varit svårt att hitta på något allittererande slagord på svenska som fyller samma syfte ("biblioteksbästis", "bibblan är ball").

[Vidarebefordrat till Library Lovers kontaktadress.]

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,

måndag, januari 21, 2008

Bokfemman: Språk

Även den här veckans bokfemma har ett ämne som man får tolka rätt fritt: språk. Jag tänkte prata om fem sorters språk snarare än fem specifika böcker, även om de flesta bara fått ett exempel.

  • Språk som imponansfaktor. Här kan man naturligtvis plocka in en massa konstprosa och dikter, men jag har valt att peka på Christian Böks mycket speciella bok Eunoia. Den består av ett kapitel för varje vokal i engelska. I respektive kapitel börjar vartenda ord på den vokalen. Naturligtvis gör det att texten blir väldigt begränsad, men det går inte att undgå att imponeras över hur naturligt språket trots det låter. Om man inte vet om hur det är konstruerat tar det ett tag innan man inser hur texten är gjord.
  • Språkkrockar. Ett par av de intressantaste böckerna jag läste förra året var Jens Lapidus Snabba cash och Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött som båda innehåller mycket invandrarspråk inblandat i svenskan.
  • Språk för främmandegörande: En möjlighet för sciencefictionförfattare att få läsaren att inse att den värld som beskrivs är en helt annan än den läsaren befinner sig i är att göra språket till ett annat. Den här tekniken användes redan av George Orwells 1984, men ett par nutida exempel som innehåller en del påhittat språk är Cory Doctorows Overclocked och Charles Stross Accelerando.
  • Språk som inte märks utan bara berättar en historia hittar man ofta i deckare, som exempelvis dem av Stieg Larsson eller Liza Marklund. Man kan sätta sig ner och läsa i vad man tror är en kvart och upptäcka att det gått en timme eller mer.
  • Slutligen går det inte att undvika att en del böcker man stöter på innehåller språk man helst hade sluppit. Jag undrar exempelvis varför det ideligen publiceras nya böcker av Björn Hellberg trots hans taffliga språk.


Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

måndag, augusti 27, 2007

Böcker på svenska, datorer på engelska

Jag har nog glömt att notera det förut, men jag har en engelsk blogg också: Entering the Future. När jag ursprungligen startade den här bloggen funderade jag lite på om jag skulle skriva på svenska eller engelska och bestämde mig till slut för svenska. Då och då har jag varit lite sugen på att skriva något på engelska, men att starta en blogg till och skriva om samma ämne fast på engelska känns inte så lockande.

Dessutom har jag inte lust att skriva mer även om jag gärna skulle vilja ha en ursäkt att skriva på engelska ibland. Lösningen blev istället att försöka renodla den här bloggen lite mer. Tanken är att inlägg som i första hand handlar om datorer hamnar på den andra bloggen och skrivs därmed på engelska. Allt annat (det vill säga i första hand texter om böcker) stannar här. Vi får väl se hur det fungerar.

(Om vi ska vara petnoga så har jag en blogg på japanska också som jag började skriva i så smått när jag läste japanska. Nu jag har inte läst japanska på ett tag eftersom den fortsättningskurs jag ville gå inte blev av, och därmed har den bloggen hamnat i träda.)

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , ,

lördag, augusti 18, 2007

Spretigt från Jonas Gardell till Watchmen

Idag får det bli ett uppsamlingsinlägg med diverse länkar jag hittat på sistone.


  • Erik på mymarkup.se skriver om det första numret av en ny språktidning som kommer ut snart. Den ska jag absolut ta en titt på.

  • Andreas Roman påpekar att Watchmen ska bli film. Det är ett riktigt bra seriealbum (vad annat att vänta när Allan Moore är inblandad?), men fungerar det på film?

  • Dungeons & Dragons kommer ut med en fjärde utgåva. När jag spelade rollspel (1983-1991 eller så) fanns det Advanced Dungeons & Dragons (andra utgåvan) som var en mer avancerad vidareutveckling av Dungeons & Dragons som fanns parallellt. Senare lades den enklare varianten ner och den avancerade tog över dess namn.

  • Det är snart (21-23/9) dags för Stockholms spelkonvent. Jag har inte ens hunnit fundera på om det passar att åka.

  • Det är även snart (27-30/9) dags för Bokmässan i Göteborg. Dit åker jag gärna, och det vore även kul att hälsa på på bloggträffen som ska hållas där.

  • När jag ändå skriver om framtida evenemang är det väl lika bra att även nämna sf-kongressen Åcon 2 (1-4/5 2008) som kommer att ha Ian McDonald som hedersgäst. En anledning så god som någon att åka dit.

  • Enligt Läsdagboken har IKEA numer en blommig version av bokhyllan Billy. Deras tidigare hattande med färger och bredder på Billy har varit illa nog, men det här tar priset.

  • Alla skriver om Facebook plötsligen. Vid ett första påseende ser det ut som bara en till i mängden av communitysajter, men en trevlig finess är att de har öppna gränssnitt så att vem som helst kan bygga tilläggsapplikationer till sajten.

  • PC för alla har utnämnt Jonas Gardells sajt till årets bästa på webben. Det förvånar mig att en sajt som presenterar nyheter och dagbok på webben 2007 men inte erbjuder ett RSS-flöde kan kallas för bäst på webben, oavsett hur bra innehållet är. Och den har bara en gästbok, inte möjlighet att kommentera enstaka texter. Så 90-tal.

  • Det spelas en hel del TV- och datorspel här hemma, fast det är väldigt sällan jag som spelar. Jag väntar tills jag blir 71 år gammal.

  • Ola Larsmo skriver i DN om Tryckfriheten och problemen att jämka ihop den med EU-krav, missfostret PUL och moderna digitala medier som bloggar.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , , , , ,

torsdag, augusti 16, 2007

Asieninflytandet ökar - kinesiska på gymnasiet

Som en reflektion på det jag sade om att många nya influenser numer kommer från Asien så ser jag i DN att så många som sju av Stockholms 29 kommunala gymnasieskolor har kinainriktningar.

Visserligen kommer den mesta manga vi ser i Sverige från Japan eller Sydkorea, men jag gissar att mangatrenden i alla fall inte är oskyldig till det här fenomenet.

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,

tisdag, augusti 14, 2007

2007-82: Mikael Niemi: Mannen som dog som en lax

Mannen som dog som en lax börjar som en deckare med att en gammal man, Martin Udde, hittas mördad på ett brutalt sätt i sitt hem i Pajala. Stockholmspolisen Therese Fossnes från Rikskrim skickas upp för att leda undersökningarna. Man hittar snabbt en huvudmisstänkt som erkänner sig ha tyckt mycket illa om Udde, även om han inte erkänner något brott.

Brottsutredningen går lite grann i stå och historien utvecklar sig istället till något slags kärlekshistoria. Dels är det en vanlig romans, men det handlar också om kärleken till språk. Genom hela historien går skillnaden mellan den officiella svenskan och den vardagliga meänkielin som en talas i Pajala som en röd tråd. Therese upptäcker snabbt att hon som inte kan ett ord finska är gravt handikappad i mordutredningen, och förhållandet mellan människor och de språk de växer upp med visar sig vara mycket viktigt och rent av en nyckel till hela fallet.

Precis som i Populärmusik från Vittula får man en resa genom Tornedalen som känns väldigt levande. Det som kändes lite ovant när jag läste boken var att jag faktiskt befann mig norr om Pajala hela tiden (strax väster om Abisko).

Boken ger ett positivt intryck, men man ska inte hoppas för mycket på grund av den klisterlapp med texten "innehåller extramaterial" som sitter på framsidan. Det enda det innebär är ett par sidor intervjumaterial med Mikael Niemi, och det håller tyvärr väldigt låg nivå.

Mikael Niemi: Mannen som dog som en lax
Månpocket, 2007
325 sidor
ISBN: 9170015007
ISBN13: 9789170015007

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.



Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 82 (varav 15 serieböcker)
Fem pjäser: William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will Sophokles: Elektra
Fem nobelpristagare: Orhan Pamuk: Snö Isaac Bashevis Singer: Shosha André Gide: Isabelle Saul Bellow: Offret
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Svenska Naturskyddsföreningen: Naturen till din tjänst (årsbok 2007) Andreas Marklund: Skördedrottningen Joe Hill: Heart-Shaped Box Johan Theorin: Skumtimmen Camilla Läckberg: Tyskungen Klart 3/5!
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Yasunari Kawabata: Snöns rike (Japan) Orhan Pamuk: Snö (Turkiet) Sophokles: Elektra (Grekland) André Gide: Isabelle (Frankrike) Arnaldur Indriðason: Kvinna i grönt (Island) Klart 2/3!
Fem böcker från Japan: Yasunari Kawabata: Snöns rike

Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
Nr 41-50
Nr 51-60
Nr 61-70
Nr 71-80
81: Joyce Carol Oates: Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg
82: Mikael Niemi: Mannen som dog som en lax

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,

måndag, juni 18, 2007

Vart ska ni, sa ni?

I morgon bitti ska jag sätta mig på tåget till Stockholm, så jag ringde just och bokade en taxi för att komma till stationen. Det var endast med en kraftansträngning som jag lyckades låta bli att svara "Stationen" på frågan "Vart ska vi hämta dig?" som jag fick när jag beställde taxin.

Andra bloggar om: , , ,
Technorati Technorati tags: , , ,

söndag, februari 11, 2007

Dags att skriva lite tyska, tydligen


För ett tag sedan registrerade jag mig på www.mylanguageexchange.com för att få lite anledning att bättra på min tyska. Nyss dök det upp ett svar från en österrikiska som vill träna engelska, så vi kan träna på varandra.

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,

lördag, januari 20, 2007

Japanska på egen hand


Efter ett bra tags inaktivitet så har jag skrivit några rader i min japanska blogg. Än så länge kan jag inte så mycket japanska att jag kan skriva något spirituellt, men det känns som om det är nyttigt att försöka få ihop några rader med något slags sammanhängande innehåll i alla fall.

Andra bloggar om: ,
Technorati Technorati tags: ,