Visar inlägg med etikett john ajvide lindqvist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett john ajvide lindqvist. Visa alla inlägg

onsdag, juni 01, 2011

2011-44: John Ajvide Lindqvist: Tjärven

Till skillnad från alla hans tidigare verk så finns John Ajvide Lindqvists senaste bok Tjärven inte att köpa i pappersformat. Den går bara att få tag i som ebok (vilket är den variant jag läst) eller som mp3-bok inläst av honom själv.

Tjärven är en liten ö i ålands hav som inte innehåller just så mycket mer än en fyr. Dit kommer sju personer på tjugofemårig återträff efter gymnasiet för att träffas, festa och minnas gamla dagar. De kommer snart underfund med att mycket har ändrat sig sedan de slutade gymnasiet, men samtidigt är vissa saker precis som de var då - på gott och ont. Gamla känslor behöver inte alls ha svalnat för att det har gått ett kvartssekel.

Detta är ramhandlingen, men naturligtvis finns det ett skräckelement också, och ett ovanligt finesslöst sådant. Finesslöst på ett mycket medvetet sätt. Det här är nämligen en zombiehistoria i bästa George Romero-stil. Stephen King har en gång skrivit
I recognize terror as the finest emotion and so I will try to terrorize the reader. But if I find that I cannot terrify, I will try to horrify, and if I find that I cannot horrify, I'll go for the gross-out. I'm not proud.
och här handlar det verkligen om skräck som tar till alla medel för att påverka läsaren. Man får inte vara vare sig finkänslig eller kräsmagad när man läser. Detta är nämligen dagen när alla drunknade går igen, som zombies. Riktiga klassiska zombies som äter hjärnor. BRAAAAAAAINS...

Samtidigt är det också John Ajvide Lindqvist, så man kan se fram emot utmärkta personskildringar av människor som står under hård press, och även ett mästerligt sätt att med hjälp av detaljer och väl valda referenser måla upp tydliga bilder både av den nutid vi befinner oss i och det 1980-tal huvudpersonerna gemensamt minns. Efter att ha läst den här boken får man lite annorlunda associationer till Modern Talking än man antagligen hade innan.



John Ajvide Lindqvist har även gjort en trailer för Tjärven:



John Ajvide Lindqvist: Tjärven
Rigmondo, 2011
Opaginerad ebok
ISBN: 978-91-978192-2-0

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

måndag, mars 14, 2011

2011-26: John Ajvide Lindqvist: Låt de gamla drömmarna dö

Låt de gamla drömmarna dö är John Ajvide Lindqvists senaste bok och vid första anblicken framstår den som en skrivbordsrensning. Den består av fyra sektioner (plus ett förord som beskriver de olika texterna). Först kommer hans sommarprogram från 2006 som fungerar som en bra presentation av både honom själv och hans texter, sedan kommer ett antal noveller i längder allt från ett par sidor till den rätt långa Tindalos som gick som följetong i DN för ett par år sedan, sedan kommer två avdelningar som kallas för extramaterial; en med artiklar och en med några sketcher skrivna för teveprogrammet Reuter & Skoog men som aldrig användes där.

"Elda telefonkataloger" är välskriven och dess personteckning är utmärkt, men handlingen kändes lite tunn. Å andra sidan gör det inte så mycket, för de två pojkarnas interaktion med varandra och den revolver de hittar är utan vidare bra nog för att göra novellen läsvärd.

I "Tjejen" träffar en minidre populär kille en tjej som verkar nästan för bra för att vara sann. Kanske är hon rent av det.

"Ansiktsburk av Erik Pettersson" handlar om Göteborgs Filmfestival och har Lindqvist själv i huvudrollen i ett tämligen osmickrande porträtt. Den exakta fördelningen av vad som är psykotiska vanföreställningar och vad som är övernaturligheter lämnas åt läsaren, men det är i alla fall helt klart att det här (liksom i flera av de andra texterna) handlar om människor som pressats långt förbi sina mentala komfortzoner.

"Fulet" är trots sin relativa korthet en av de effektivaste texterna i boken. En högstadietjej mobbas (även det ett återkommande tema) och kallas "fulet" av sina plågoandar. De bestämmer sig för att driva med henne och gör det på ett på ytan harmlöst sätt som rent bokstavligen går i baklås och gör deras tilltag mycket värre än det var tänkt. "Fulet" blir sig inte lik efter det, och tar hämnd. Den här novellen innehåller en vändning på slutet som på ett intressant sätt lyckas få slutet att bli ett helt annat och ändå detsamma.

"Låt de gamla drömmarna dö" som avslutar novellavdelningen är den text som det skrivits mest om, vilket naturligtvis beror på att den är ett slags pendang till Låt den rätte komma in. Lindqvist skriver att han medvetet skrev ett öppet slut, men sedan har filmversionerna haft ett mer färdigt slut, vilket gjorde att han ville visa sin egen version. Man ska dock inte tro att det blir speciellt mycket vampyrer, för i första hand är det här en kärlekshistoria. De inblandade är en av poliserna som utredde fallet (och fortsätter med det efter pensioneringen) och ett av vittnena; de träffades under förhören och har hållit ihop sedan dess. I första hand är det här ett personporträtt av klass, men Oskar och Eli figurerar i bakgrunden (och är trots sin position i bakgrunden förutsättningen för att resten av historien ska kunna hända). Det är vackert och lite sorgligt, men även hoppfullt.

Många av novellerna handlar om människor från enkla förhållanden, ofta från Blackeberg eller skärgården. Flera av texterna handlar om unga människor i skolan och mobbning, och på den här fronten får Jonas Gardell se upp för John Ajvide Lindqvist är en tuff konkurrent.

Det finns flera noveller i samlingen än dem jag skrivit om ovan, men dem jag beskrivit är dem jag tyckte var intressantast (plus "Tindalos" som jag skrivit om tidigare).

Nästa avdelning innehåller några artiklar. Den första är en bokrecension, fast av en annan bok än den först utsäger sig att recensera. Det hela går ut på att Lindqvist förklarar skillnaderna mellan Mathesons I am Legend och den stympade översättningen Varulvarnas natt som gavs ut i Kalla kårar-serien där man uppenbarligen exempelvis tog bort slutet av boken. Han ber förlaget att göra en nyöversättning, och under åren mellan att recensionen ursprungligen publicerades och nu har så faktiskt skett, om än från ett annat förlag.

Nästa text behandlar ett tidigare avsnitt i Lindqvists liv, hans liv som trollkarl. Detta är en berättelse om hans besök på VM för trollkarlar som för några år sedan hölls i Stockholm. Det har inget med skräck eller litteratur att göra, men det är intressant i alla fall.

Efter det kommer en reseberättelse från Nya Zeeland vilket kan tyckas inte ha någon relevans alls, men det är fel. Familjen reser runt för att titta på spåren efter inspelningarna av Sagan om Ringen-filmerna och upptäcker att det finns väldigt lite kvar. På en del ställen kan man bli guidad runt på platser där nästan inget syns, men med hjälp av stillbilder från filmerna går det att ana att man är på rätt plats. Slutligen hittar de stället där scenerna från Hobsala spelades in och finner att man där byggt upp hela miljön enligt filmerna (förutom att det nu även går omkring får bland husen). Det intressanta är att den här miljön upplevs som helt död, medan platserna som man bara nätt och jämt kan identifiera blir spännande: Lindqvist skriver intressant om hur fantasin måste få arbeta för att man ska bli engagerad; när allt är serverat på silverfat tappar det sitt liv.

Här finns också ett tacktal från när han vann Selma Lagerlöf-priset. Han beskriver hur Selma Lagerlöf (och Stephen King) är mästare på att dra in läsaren i texten och inte släppa taget; de håller dem fast med alla medel så att man tappar kontakten med världen omkring sig.

I den sista avdelningen finns några sketcher som skrevs för men inte spelades in för teveserien Reuter & Skoog. De är ganska bisarra historier, oftast med intressanta knorrar, och man ser ofta teman som Lindqvist använder i sitt litterära skrivande smyga sig in även i de här texterna. Tyvärr kan jag inte påminna mig att jag har sett Reuter & Skoog, så jag kan inte uttala mig om hur de har sketcherna förhåller sig till dem som faktiskt spelades in.

Över lag tycker jag att det här är en riktigt bra samling. Reuter & Skoog-texterna är kanske mest att betrakta som kuriosa, men i övrigt är det mesta riktigt bra. John Ajvide Lindqvist är en mästare på karaktärisering och levande miljöer, och när detta kombineras med en så otrevlig fantasi som han också har blir resultatet riktigt bra skräckhistorier.

John Ajvide Lindqvist: Låt de gamla drömmarna dö
Ordfront, 2011
364 sidor
ISBN: 978-91-7037-591-0

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

fredag, november 05, 2010

Ny bok från John Ajvide Lindqvist!

Jag läser just på John Ajvide Lindqvists facebooksida att han snart kommer ut med en ny bok igen, fastän det inte var länge sedan Lilla stjärna kom ut. Den här gången är det dock inte en roman utan en samling med både noveller och andra texter. Exempelvis kommer Tindalos ut i en tillgänglig utgåva (tidigare har den gått som julföljetong i DN). Helt klart något att se fram mot i vintermörkret!

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

måndag, maj 24, 2010

2010-29: John Ajvide Lindqvist: Lilla stjärna

Lilla stjärna är John Ajvide Lindqvists senaste bok, och den är på ett sätt lite av ett avsteg från hans övriga produktion, men ändå inte. Skillnaden mot hans övriga böcker är att det här inte finns något övernaturligt alls. Eller åtminstone inget som vi är säkra på finns där. Det finns antydningar om något, men det är inte självklart om det existerar eller om det är något som personerna i boken bara inbillar sig. Det gör dessutom väldigt liten skillnad om det finns eller inte; det blir samma bok oavsett på vilket sätt man läser den. Vad som däremot är som vanligt är att Ajvide skriver skräcklitteratur utan att kompromissa, och att han gör det bra.

Den avdankade svensktoppsartisten Lennart är ute och letar svamp, men istället hittar han något i en plastpåse som rör sig. Det visar sig vara en liten flicka, och när hon öppnar munnen märker han att hon skriker i helt rena toner. De flesta skulle ringa polisen och lämna ifrån sig barnet, men Lennart tar hem henne. Han vill inte att hennes klara röst ska förstöras av den vanliga världen, så han bestämmer sig att han och hans fru ska uppfostra henne hemma i sin källare. Som man kan ana så bli den här flickans världsbild en aning skev.

Parallellt med den första flickan får vi också träffa en andra flicka i ungefär samma ålder. Hon är mer normal, men hon känner sig inte riktigt hemma i sitt liv med familj och skola och så. Något är fel, men hon kan inte sätta fingret på det.

Naturligtvis kommer de här två flickorna så småningom att träffa på varandra. De har utanförskapet gemensamt, och trots en hel del andra olikheter så kommer de väl överens med varandra.

Den här romanen är lite som ett ånglok på väg mot en vägg. Det går inte så väldigt fort, men den går som på räls mot en väldigt otrevlig avslutning. Här händer det även en del otrevligheter längs vägen. Flickorna utforskar världen omkring sig på ett sätt som man inte förväntar sig, och det blir tidvis mycket otrevligt. Det fascinerande är att en av de mest framträdande känslorna med boken samtidigt är kärlek. Det låter konstigt, men det känns helt naturligt när man läser det. Flickorna gör hemska saker, men de gör det för kärlek.

Ajvide är som vanligt mästerlig på att teckna miljöer och personer så att man känner att man vet precis vilka de är och hur det ser ut, utan att ägna speciellt mycket tid på det. I den här boken ger han sig även på internet som miljö. Det är något som tenderar att vara svårt; många författare som ger sig på det brukar antingen visa att de egentligen inte har en aning om vad de talar om eller skriva så mycket detaljer så att det är uppenbart att de gjort en massa research och är måna om att visa det. Här hamnar vi för en gångs skull på ett vettigt mellanting. Internet är en viktig miljö, en verklighet i sig, och den måste kunna finnas med på ett trovärdigt sätt i en roman och här fungerar det utmärkt och spelar även en rätt viktig roll i handlingen.

När jag började läsa Svenska kulter sade jag att John Ajvide Lindqvist får akta sig, för det finns konkurrenter om skräcktronen. Det är dock ingen tvekan om att även Ajvide utvecklar sig. Med Lilla stjärna har han skrivit sin bästa roman hittills så ett litet tag till sitter han säkert på sin tron. Jag slukade den här boken, och hade gärna läst mer när den tog slut. Vad mer kan man önska sig? Förutom en till Ajvide-bok, då.

John Ajvide Lindqvist: Lilla stjärna
Ordfront, 2010
446 sidor
ISBN: 978-91-7037-403-6

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

torsdag, oktober 23, 2008

John Ajvide Lindqvists nästa

Med anledning av den hyllade filmatiseringen av Låt den rätte komma in så ser man John Ajvide Lindqvist både här och där i media. Nu börjar det sippra fram lite information om vad han håller på att skriva just nu, efter Människohamn.

I dagens Corren står det att han är
i full gång med en ny skräckhistoria. Den ska heta "Lilla stjärna" och har inspirerats av tv-succén Allsång på Skansen, berättade John Ajvide Lindqvist på bokmässan i Göteborg nyligen.

-- Tänk om nåt jättehemskt skulle hända i den miljön ... Det var min tanke när jag såg Allsången på tv. Och jag är inte ironisk, jag tycker jättemycket om programmet.

Huvudpersonen den här gången är en flicka som blir kändis men som utnyttjar sitt kändisskap på ett sätt som enligt författaren "inte är så bra".


I Carin 21:30 på SVT i går kompletterade han med uppgiften att den nya historien inte har några övernaturliga inslag men skulle bli "väldigt otäck" i alla fall.

Jag har inte blivit besviken på hans böcker hittills, så jag kommer att kasta mig över nästa bok så fort den finns att få tag i.

Andra bloggar om: , , ,
Technorati Technorati tags: , , ,

onsdag, oktober 15, 2008

Låt den rätte komma in-fribiljett!

I posten i dag fanns ett paket från Ordfront med den nya pocketutgåvan av John Ajvide Lindqvists utmärkta vampyrroman Låt den rätte komma in och en fribiljett till filmatiseringen av boken. Den ser jag fram emot att se!

För att rida på filmatiseringen har den nya utgåvan av boken ett nytt omslag med bild från filmen. Det är inget dåligt omslag, men jag gillar det förra bättre.



Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,

fredag, september 05, 2008

Humanvampyrer och annan skräck

Jag ser fram emot att läsa Anna Höglunds doktorsavhandling om vampyrer. DN pratar lite med henne med anledning av att man ser en vampyrtrend i populärkulturen i dag. Artikeln säger ingenting om när avhandlingen ska vara klar, och jag tror inte att det framkom när jag talade med henne på Conviction förra året.

Man refererar däremot hur hon skriver om "humanvampyren"; den modernare versionen av vampyren som är mer mänsklig och som det är tänkt att läsaren ska kunna relatera till lättare än till den äldre litteraturens vampyrer som tydligare presenterades som monster. När det gäller svensk litteratur är det i första hand John Ajvide Lindqvist (också gäst på Conviction!) som dragit fram vampyren på sistone. Hans Låt den rätte komma in har fått massor med positiva omnämnanden på kultursidor trots att den är en vampyrroman som inte skäms för sig. Skräckgenren är fortfarande inte stor i Sverige, men det är i alla fall trevligt att se att de böcker som faktiskt kommer ut tas på allvar. Alla Lindqvists böcker har fått positiva omdömen, och detsamma gäller Andreas Romans senare böcker som nog får räknas till skräckgenren.

Jag har däremot inte sett några recensioner (utanför specialtidskrifter) om mer renodlade skräcktidskrifter som Schakt och Eskapix. Till stor del beror det väl tyvärr på att de är svåra att få tag i; de publiceras som hobbyprojekt medan Lindqvist och Roman publiceras på stora förlag (Ordfront och Natur och Kultur).

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , ,
intressant.se

tisdag, augusti 12, 2008

2008-76: John Ajvide Lindqvist: Pappersväggar

Den här novellsamlingen är John Ajvide Lindqvists tredje bok; efter Hanteringen av odöda men före Människohamn. Den innehåller tio texter av väldigt varierande längd. Många har övernaturliga element och många är skräck, men det finns även texter utan någondera elementen.

Om man ska försöka sig på att hitta något slags gemensam nämnare förutom att det rätt ofta handlar om skräcknoveller så är nog det mest framstående att novellerna ofta handlar om helt vanliga människor i helt vanliga miljöer. Det är inga hjältar utan vem som helst, men de drabbas av väldigt underliga händelser. Eftersom Lindqvist som vanligt är mycket bra på att beskriva sina personer så att man tycker att man känner dem så redan i början av texterna så blir texterna ofta starka när personerna sedan drabbas av svårigheter.

Förutom själva novellerna innehåller boken också ett hyfsat långt efterord där man får lite bakgrund till en del av novellerna. Det här är något som vissa författare (Stephen King, Harlan Ellison, Isaac Asimov) gillar att göra, och jag tycker att det nästan alltid brukar vara intressant att få reda på lite om hur texten kom till eller varför.

Som i alla novellsamlingar finns det naturligtvis starkare och svagare texter här, men på det hela taget tycker jag att den här boken befäster Lindqvists redan tidigare starka ställning som en mycket intressant författare. Just nu uppfattas han som en skräckförfattare, men jag misstänker att han likt sin genrefrände Stephen King kommer att ge sig ut på utflykter till andra genrer framöver. Vart han än bestämmer sig för att resa så kommer jag att följa efter.

John Ajvide Lindqvist: Pappersväggar
Ordfront, 2006
393 sidor
ISBN: 9789170373008

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

torsdag, juni 05, 2008

Tomas Alfredson fortsätter filma John Ajvide Lindqvist

Efter framgångarna med filmatiseringen av Låt den rätte komma in fortsätter Tomas Alfredson nu med att filma John Ajvide Lindqvists senaste roman, Människohamn.

Jag väntar fortfarande på att kunna se Låt den rätte komma in (biopremiär 24/10), men det talas redan om planer på en nyinspelning i Hollywood (det verkar otänkbart för amerikaner att se på film inspelad någon annanstans, av någon anledning).

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , ,
intressant.se

söndag, maj 18, 2008

2008-52: John Ajvide Lindqvist: Människohamn

Människohamn är John Ajvide Lindqvists tredje roman. Han är kvar i skräckgenren där han redan tidigare tycks ha slagit ner sina bopålar ordentligt, men den här boken håller en lägre profil än hans tidigare.

En vinterdag tar Anders och Cecilia med sin lilla dotter Maja på en skidtur på isen i skärgården. De går upp i en fyr och tittar på utsikten. När de går ner igen så hinner dottern före föräldrarna och går ut själv. När de kommer ner är hon borta. Mitt på isen slutar spåren efter henne. Ingen vak, ingenting.

Efter försvinnandet börjar Anders och Cecilia glida isär och Anders börjar supa. De skiljer sig och resten av boken handlar om Anders kamp med sig själv. Han vill sluta supa men orkar inte med världen nykter. Han vill ha reda på vad som hände Maja men har inga spår.

Berättandet hoppar fram och tillbaka i tiden; vi följer inte bara Anders i nutid utan även hans tonårssomrar tillsammans med Cecilia och ett gäng andra ungar (och hans alkoholiserade pappa), vi ser faderns uppväxt och även spridda berättelser som är ännu äldre än så.

Precis som Jonas Gardell och Stephen King är Lindqvist lysande på att porträttera ungdomar både i deras trevliga och i deras elaka stunder och han lyckas bra att få läsaren att känna sig närvarande i de miljöer han presenterar, både när det gäller de olika tidsperioderna och när det gäller skärgårdsmiljöerna.

Även personerna står ut: Anders farmor med en mörk hemlighet och hennes särbo som varit trollkarl (som John Ajvide Lindqvist) och utbrytarkung men nu saknar fingerfärdigheten för det är det tydligaste förutom Anders själv, men det finns fler. De i förväg mest omskrivna är de två tonåriga spökena som åker runt på flakmoped och hela tiden talar i Smiths-citat.

Successivt byggs en stämning upp att det är något som inte står rätt till på Domarö och att det har något med havet att göra men Lindqvist är klok när att mestadels hålla det som ett vagt hot och låta läsarens fantasi göra grovjobbet, något som jag gärna gör.

Jag vågar redan nu säga att det här är en av årets bästa böcker. Hela sommaren ligger framför oss. Ta med den här boken till en strand och läs, den som vågar!

John Ajvide Lindqvist: Människohamn
Ordfront, 2008
451 sidor
ISBN: 9789170373732

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,

fredag, maj 16, 2008

John Ajvide Lindqvist berättar om Människohamn

Ni som väntar på att få läsa John Ajvide Lindqvists kommande roman Människohamn kan passa på att surfa till hans hemsida. Där finns en film där han berättar om boken, och man får också se hans lilla skrivarlya i skärgården.



Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

tisdag, april 29, 2008

Det våras för skräcken igen

Jag snubblade just över uppgiften att en svensk översättning av 20th Century Ghosts, Vålnader av Joe Hill (son till Stephen King) kommer ut på Norstedt under sommaren. Jag noterar i kalendern och väntar med spänning. Efter ett tags svacka så är även den svenska utgivningen av Stephen King på banan igen. Den som är det minsta intresserad av King bör prenumerera på det gratis nyhetsbrevet Följeslagarna som förtjänstfullt bevakar Kings utgivning både i Sverige och utomlands.

Ännu roligare än dessa översättningar är att det finns bra svenska författare som skriver skräck. John Ajvide Lindqvist kommer snart ut med Människohamn och Andreas Roman släpper Mörkrädd i dagarna. I det lilla formatet får man inte heller glömma antologiserien Schakt. Ytterligare tips gavs av Bokhora-Helena häromdagen.

På senare år tycker jag mig ha sett en del 80-tals-nostalgi, så det är väl inte mer än rätt att även skräcken som hade sin senaste storhetstid under 1980-talet får ett nytt uppsving.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , , , , ,

måndag, april 21, 2008

Människohamn på gång

Jag har fått ett förhandsexemplar av John Ajvide Lindqvists kommande roman Människohamn och började läsa i den i går kväll. Jag hann inte så långt, men det verkar lovande redan nu. Liksom i Hanteringen av odöda inleds boken med att huvudpersonerna drabbas av en tung förlust, men här är det ett par föräldrar som blir av med en sexårig dotter. Hon försvinner spårlöst när de är ute och åker skidor i skärgården. Spåren efter henne bara tar slut. Ingen kropp, inga saker, ingen vak. Ingenting.

Förutom det verkar det förekomma en hel del magi, både på riktigt och på låtsas. En av personerna i boken har varit scentrollkarl liksom John Ajvide Lindqvist själv. Om han även har personlig erfarenhet av verklig magi vet jag däremot inte.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

lördag, februari 02, 2008

Låt den rätte komma in bet ifrån sig i Göteborg

Tomas Alfredsons filmatisering av John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in tilldelades Nordiska priset Göteborgs filmfestival. Motiveringen löd "Han lyckas förvandla en vampyrfilm till en originell, rörande, roande och värmande berättelse om vänskap och utanförskap".

Det ska bli spännande att se filmen vid tillfälle. Jag tyckte mycket bra om boken, så jag är nyfiken på att se hur den för sig som film.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,

onsdag, januari 16, 2008

2008-6: John Ajvide Lindqvist: Tindalos

Tindalos skrevs som följetong för DN i julhelgen, men den har inget speciellt jultema förutom att den utspelar sig under vintern.

Den här historien är lite underlig. Man kan fråga sig hur många av DNs läsare som uppskattar den, men det är skoj att de ger sig på att publicera sånt här. Den som är någorlunda bevandrad i skräcklitteraturens historia känner igen titeln, och mycket riktigt har den här berättelsen en del med Tindalos hundar (ursprungligen påhittade av Frank Belknap Long i en novell från 1931) att göra. I den här texten handlar det visserligen inte om hundar, men de övernaturliga monster som förekommer har precis som Tindalos hundar en förkärlek för vinklar och vrår, något som huvudpersonen faktiskt läser Longs novell för att få reda på.

I centrum för berättelsen står Vera som är gift och har två små barn. Hon är läkare och tjänar bra med pengar, något som exempelvis gör att hennes man kan ägna sig åt att skriva trots att han som poet inte tjänar några större summor. På senare år har han börjat bli lite känd och efterfrågad, men det är långt kvar till rikedomen om det gäller hans inkomst.

Till en början verkar det som om familjelivet är idylliskt, men den fasaden krackelerar rätt fort. Lindqvist är bra på att beskriva Vera uppvaknande misstänksamhet mot sin man Mattias som åker på poesiuppläsning och säger att han sålt böcker, men utan att boklådan han haft med sig är bruten. Hon kommer på honom med att vara otrogen och familjen faller sönder.

Samtidigt som detta helt vardagliga kaos drabbar Vera börjar hon också höra ett tuggande ljud allt oftare utan att kunna komma underfund med varifrån det kommer. Hon blir allt mer övertygad om att något är ute efter henne, men utan att ens veta vad det är. Samtidigt som hon inte vet om hon håller på att bli vansinnig eller om något mystiskt är henne i hasorna gör hon allt hon kan för att skydda sina barn från detta okända.

Jag har lyssnat på ljudboksversionen av Tindalos, uppläst av John Ajvide Lindqvist själv. Jag har lite svårt att bestämma mig för vad jag tycker om den. En författaruppläsning har alltid något visst eftersom författaren alltid har koll på hur det är tänkt att alla repliker ska läsas och så, men samtidigt kan jag inte sluta att reta mig på att Lindqvist ibland betonar lite underligt. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är, men samtidigt som hans inlevelse är väldigt bra så låter berättelsen ibland inte riktigt naturlig. Å andra sidan är det ju på sätt och vis helt rätt eftersom den handlar om det onaturliga, men jag tycker inte att det är ett bra sätt att betona detta.

John Ajvide Lindqvist: Tindalos
DN, 2007 (kan laddas ner gratis)
Uppläsning: John Ajvide Lindqvist
13 avsnitt

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,

måndag, december 03, 2007

John Ajvide Lindqvist får Harry Martinson-stipendium

Skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist har tilldelats Svenska Akademiens Stipendium till Harry Martinsons minne för år 2007. Han är antagligen mest känd för sin debutroman Låt den rätte komma in och dess uppföljare Hanteringen av odöda men har även gett ut novellsamlingen Pappersväggar. Han var också en av gästerna på Conviction, årets svenska nationella sf- och fantasykongress.

Under 2008 ska hans nästa roman, Människohamn, komma ut. Jag har för mig att han pratade lite om den under Conviction, men nu kommer jag tyvärr inte ihåg vad som i så fall sades.

Andra bloggar om: , , ,
Technorati Technorati tags: , , ,
intressant.se

söndag, juni 17, 2007

Conviction, sf-kongress i Göteborg

Jag har tillbringat helgen på Conviction, årets svenska nationella sf-kongress. Det innebär att jag har ägnat mig åt att lyssna på författarintervjuer, diskutera science fiction- och fantasyböcker och pratat med folk i allmänhet.

Hedersgäster på kongressen var Richard Morgan och John Ajvide Lindqvist. Båda visade sig vara både trevliga och intressanta att lyssna på. Morgan var som brukligt med under hela kongressen medan Lindqvist tyvärr bara närvarade under lördagen vilket gjorde att han fick ett ganska stressigt program för att hinna med alla sina inplanerade paneldebatter.

Kongressen hölls i Studenternas Hus i Göteborg som är något slags kårhus och hade allt som behövdes i form av stora och små programrum, bar att sitta och prata i, filmsal och så vidare. Tyvärr var den stora programsalen lite för stor för det antal deltagare kongressen hade (gissningsvis omkring 65), så det blev ibland lite för stort avstånd mellan paneldeltagare och publik. Eftersom mikrofonerna krånglade så var det ibland också svårt att höra vad panelisterna sade om man satt långt bak.

Av någon anledning använde man olika lokaler för baren olika dagar vilket gjorde att man under lördagen var tvungen att passera genom stora programrummet för att komma från baren till resten av kongressen. Jag var rädd för att detta skulle störa programmet i onödan, men det fungerade faktiskt förvånansvärt smärtfritt.

Innehållet i programmet var generellt intressant och de flesta programpunkter jag var på var intressanta. Schemaläggningen av programmet fungerade inte riktigt lika bra. Dels blev det omstuvningar i programmet redan från första punkten, och förseningar och omflyttningar var regel snarare än undantag även senare. Man var tvungen att kontrollera programmet som satt på väggen i receptionen, för det som var tryckt i programboken var ofta inaktuellt. Rätt ofta fanns det tre parallella programspår (två pratpunkter och en film), och på en kongress med 65 deltagare är det för mycket. Vid några tillfällen hade man även lagt märkliga punkter parallellt (exempelvis låg auktionen samtidigt med både en hedersgästpunkt och Lars-Olovs diabildsvisning, vilket gjorde att vi som faktiskt var där och köpte böcker ofta fick dem väldigt billigt).

Kongressens namn, Conviction, hade satt spår i banketten. Alla blev inkommenderade till bankettsalen och beordrade att sätta sig av en tjej med batong i högsta hugg. Väggarna hade försetts med diverse plakat i bästa 1984-stil, och när alla väl satt sig fick vi reda på att vi var satta i arrest eftersom vi ägnat oss åt fritt tänkande. Efter det delades mineralvatten och bröd ut, och vi fick reda på detta var maten. Lite senare talade de om att vi fått dödsstraff, och att vi nu skulle få vår sista måltid. Denna visade sig bestå av indisk buffé och var riktigt god. Som tur var benådades alla efter maten.

Under banketten delades även Alvar Appeltoffts minnespris ut, och mottagare i år blev Johan Jönsson. Grattis!

Senare under kvällen hölls också omröstningen om vilken kongress som skulle bli swecon för 2008. Den här gången fanns det faktiskt tre bud att rösta på: Linköping, Stockholm och Uppsala. Efter omröstning med 42 inlämnade röster framkom det att Swecon för 2008 är ConFuse 2008 i Linköping. Vi kommer att bjuda på Cory Doctorow som hedersgäst. Jag är en av arrangörerna för kongressen, och jag hoppas att vi ses i Linköping om ett år. Välkommen!


Glenn Petersen intervjuar Richard Morgan



John Ajvide Lindqvist signerar böcker



Stefan Ekman och Anna Höglund leder en diskussion om akademisk forskning om science fiction, fantasy och skräck


Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , , ,

onsdag, juni 13, 2007

Conviction, SF-kongress i Göteborg i helgen


Alla som är intresserade av science fiction, fantasy och skräck bör fundera på att ta sig en tur till Göteborg i helgen, för då går sf-kongressen Conviction av stapeln. Hedersgäster är den brittiske sf-författaren Richard Morgan och den svenske skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist. Om du skulle gilla att prata om fantastisk litteratur en helg så är det här arrangemanget för dig. Om du är nyfiken så ta en titt på programmet.

Jag kommer att vara på plats större delen av tiden, även om jag kanske passar på att se åtminstone något av Göteborg också. (Det kommer dock garanterat att regna, för det gör det alltid när jag är i Göteborg.) Om det finns några göteborgsbaserade läsare som ser detta så vore det kul att ses, antingen på kongressen eller någonstans på stan.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , , ,