2009-89: Bruce Sterling: Schismatrix

Schismatrix är en roman som utspelar sig i Bruce Sterlings Shaper/Mechanist-universum som han även skrivit några noveller om.

Shapers är människor som modifierar sina kroppar med genterapi. Mechanists däremot använder mjukvara eller externa modifikationer för att förändra sig. Bokens huvudperson, Abelard Lindsay är född till Mechanist men genomgår diplomatisk träning hos Shapers och övergår till den sidan i och med det.

Det är inte bara sin grupptillhörighet som Lindsay byter; genom boken flyttar han mer eller mindre konstakt runt allt eftersom tiden går (boken täcker över 150 år) och han hinner avverka ett antal namn under den tiden. Att ge sig på att säga något om vad boken egentligen handlar om är vanskligt; det händer saker hela tiden utan att de känns speciellt viktiga. I och med att Lindsay konstant är på resande fot både genom tiden och rummet så känns boken som en road movie; det som främst fångar läsarens intresse är vad som sker runt Lindsay och de miljöer han befinner sig i.

Miljöerna är också den stora behållningen med Schismatrix; ju mer man ser av världen desto mer skruvad framstår den. Trots att boken är nästan 25 år så känns den inte gammal - snarare tvärt om (det enda som känns gammalt är att inspelningsprylar är baserade på band). Över lag känns boken som något som Charles Stross hade kunnat skriva idag, och man kan ana att han tagit till sig en del från den här boken. Det tydligaste exemplet är att här förekommer gravt modifierade människor som är uppladdade i sina rymddräkter för att kunna leva i vacuum och kallas "Lobsters". Det är svårt att tro annat än att det är de som ligger till grund för de "Lobsters" som förekommer i Stross' Accelerando där de också är uppladdade personligheter, men verkligen från humrar som vill komma undan från mänsklighetens inflytande.

Schismatrix bjuder på en rätt schysst dos gammal hederlig gosh-wow men det dramaturgiska drivet uteblir nästan helt. Om man är OK med att läsa en bok för miljöerna så håller den däremot utmärkt trots sin ålder.

Bruce Sterling: Schismatrix
Ace, 1985
288 sidor
ISBN: 0-441-75400-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, bruce sterling, schismatrix, science fiction, sf
Technorati tags: böcker, läsning, bruce sterling, schismatrix, science fiction, sf
intressant.se

2009-40: Bruce Sterling: The Caryatids

Bruce Sterlings senaste bok heter The Caryatids och utspelar sig i ett 2060 där miljön förfallit nästan helt. Det talas mycket om miljön och vad som går att göra åt den, men man ser egentligen väldigt lite av den i boken. På det hela taget är det ett återkommande problem: det pratas mycket och händer lite.

Hela konceptet med nationalstater är i princip borta. Kvar finns Kina som kämpar för att överleva. Istället finns något slags löst sammanhållna organisationer som tagit över nationernas roll. Skillnaden är att de baserar sig på personer snarare än områden. Dispensation stammar naturligtvis från Los Angeles och ägnar sig åt underhållning och kapitalism. Som motpol finns de gröna Acquis som har en mera kollektivistisk organisation och som styr sina maskiner med direkta neurala interface (något som Dispensation inte befattar sig med).

Konflikten mellan dessa tre ligger i huvudsak i bakgrunden. De karyatider som nämns i titeln är kloner (sju från början, varav fyra lever) av ett kvinnligt geni som dragit sig tillbaka till en rymdstation.

Som av en kosmisk slump (eller, troligare, en narrativ nödvändighet) så tillhör en klon Dispensation, en Acquis, en Kina och en är fristående. Det ger naturligtvis Sterling möjlighet att presentera saker från insidan av alla tre samhällsalternativen, men jag tycker inte att det fungerar. Det är inte det att han skriver illa, men boken lyfter aldrig. Den är uppdelad i avdelningar som vart och ett utspelas i ett samhälle. Samhällena i sig är intressanta och egentligen skulle jag vilja se mer av dem. Problemet är att man i första hand får se personerna prata med varandra, istället för att interagera med världen. Det är också väldigt mäktiga människor vi har att göra med, så de slipper undan många av de problem normala människor skulle drabbats av i samma situationer. Det gör att boken känns lite opersonlig och tyvärr aldrig engagerar. Sterling är bra på att förutsäga framtiden så att den känns rimlig, men här har han misslyckats med att få mig att bry mig om handlingen och personerna i den här framtiden. Tyvärr räcker det inte med bara en bra framtid.

Bruce Sterling: The Caryatids
Del Rey, 2009
304 sidor
ISBN: 978-0-345-46062-2

Andra bloggar om: böcker, läsning, science fiction, sf, bruce sterling, the caryatids
Technorati tags: böcker, läsning, science fiction, sf, bruce sterling, the caryatids
intressant.se

Konsumera gärna, men tänk på vad du köper

Magnus Andersson och Nima Sanandaji skriver på SVT Opinion att Naturskyddsföreningen har en allt för snävt kritisk inställning till konsumtionskritik.

Om man studerar de rekommendationer som Naturskyddsföreningen går ut med inför julhandeln blir det tydligt att organisationen i stor utsträckning helt enkelt är kritiska till konsumtion, framförallt till varor som produceras i andra länder.

Organisationen är exempelvis mycket negativt inställd till t-shirts som produceras i Indien och Kina. Resonemanget är delvis att tillverkningen är mindre miljövänlig i dessa länder, men även att det i sig skulle vara ohållbart att tillverka så mycket kläder som idag produceras.

Det senare reflekterar en önskan om att den globala tillverkningen ska krympa hellre än öka . knappast ett budskap världens fattiga idag vill höra. Ett sådant ställningstagande är samma sak som att säga till världens fattiga: Ni ska inte få samma möjlighet som vi fick.

Det är viktigt och rimligt att efterfråga miljövänliga kläder. Samtidigt är det viktigt att inte enbart ha ett kritiskt perspektiv på varor som produceras i länder som Indien och Kina.

Under senare år har hundratals miljoner människor i dessa två länder kommit in i den globala medelklassen just genom att producera t-shirts, leksaker och andra varor som de exporterat till omvärlden. Vilka är vi att stänga ute dessa människor från vår marknad och därmed inte ge dem samma möjlighet till ekonomisk tillväxt?

För att stödja denna i grunden mycket viktiga utveckling gäller det att handla mera, inte mindre, med länder i vår omvärld som håller på att ta sig ur fattigdom. Det är i första hand utvecklingen som sätter fart på miljötänkande, vilket hämmas om svenska konsumenter hela tiden skräms för att köpa produkter från dessa delar av världen.

Till att börja med tror jag att både jag, skribenterna här och Naturskyddsföreningen är överens om att det är bra att tänka på att de kläder man faktiskt handlar är miljövänligt producerade och att använda det som ett kriterium för vilka kläder man handlar. Det ser jag som självklart och inte mycket att orda om.

Det som jag tycker är försåtligt med den här artikeln är att den implicit hävdar att vi i den rika delen av världen har en plikt att konsumera så mycket av de varor som den fattiga delen av världen producerar att de får möjlighet att komma upp till en levnadsstandard som är likvärdig med vår egen.

Om man tänker efter lite så inser man att det finns ett problem här. När de (nu) fattiga länderna kommer upp till vår nuvarande nivå, varifrån ska de handla sina billiga varor? Och minst lika viktigt, vilka resurser är det som ska användas för att producera alla dessa varor?

Jag läste för ett tag sedan en artikel om att det började bli vanligt med människor, framför allt yngre, som struntade i att tvätta kläder eftersom det var så billigt att köpa nytt. Det säger sig självt att en sådan inställning gör att det kommer att gå åt mycket mer resurser per person, och redan i dag förbrukar mänskligheten mer resurser totalt än vad som produceras. Det håller ett tag, men det håller inte i längden, speciellt inte som jordens befolkning fortfarande växer.

Jag håller helt med om att vi ska göra allt för att ge den (än så länge) fattiga delen av världen möjligheten att komma upp till vår egen levnadsstandard. Det betyder inte att vi ska göra vad vi kan för att få dem att återupprepa alla misstag vi har gjort. Konsumtion har inget värde i sig. Det är bättre att köpa en begränsad mängd saker som är vackra, välgjorda och dyra och sedan använda dem länge än att hela tiden köpa nya slarvigt massproducerade saker. Det beteendet sysselsätter lika många personer med att göra saker åt mig (och därmed tjäna pengar på mig), men det förbrukar inte lika mycket resurser i onödan. För en längre förklaring av detta, läs Cory Doctorows tankar om Bruce Sterlings Viridianism (speciellt det citerade avsnittet på slutet).

Sammanfattningsvis: Det är OK att konsumera, men tänk på hur du gör det och vad det är du köper. Sakerna du köper ska inte bara köpas, man ska underhålla och husera dem också.

Andra bloggar om: miljö, konsumtion, naturskyddsföreningen, magnus andersson, nima sanandaji, kläder, bruce sterling, viridianism
Technorati tags: miljö, konsumtion, naturskyddsföreningen, magnus andersson, nima sanandaji, kläder, bruce sterling, viridianism
intressant.se