2009-77: Martin Gellerstam, red.: SAOL och tidens flykt

I SAOL och tidens flykt presenteras ett antal artiklar om ordlistan SAOL och dess historia. Här presenteras exempelvis historien bakom hur ordlistan över huvud taget kom till och hur man resonerat när man gjort de olika upplagorna.

Spelet inom akademien när det gäller hur ordlistan ska förhålla sig till de olika språkreformer som skett under ordlistans livstid (slopandet av substantivens genus, avskaffandet av gammalstavning och slopandet av verbens pluralformer) presenteras också, och vi får en genomgång av hur ordlistan tagit emot låneord genom tiden (framför allt från franska och engelska, men även tyskt inflytande noteras).

De här historiska kapitlen är alla intressanta, men det är lite synd att de publiceras som separata artiklar av olika författare. Den presentationsformen ger onödigt mycket repetition av information från tidigare kapitel. Det hade varit bättre att låta varje författare skriva om det de kan bäst, men sedan gå igenom och integrera materialet till en mer sammanhållen text. Texten är fortfarande läsvärd, men den hade kunnat vara bättre.

I slutet av boken finns ett avsnitt om den interna databas som används för att bygga upp SAOL, samt den digitala utgåvan SAOL Plus. En del av det här avsnittet är också bitvis intressant, men en allt för stor del av kapitlet låter som en handbok till ett datorprogram, skriven av en allt för entusiastisk författare. Att sökresultat kommer nästan omedelbart (vilket påpekas åtskilliga gånger) framstår inte som något annat än självklart i Googleåldern.

Med detta sagt så är SAOL och tidens flykt klart läsvärd för den som är intresserad av språk.

Martin Gellerstam, red.: SAOL och tidens flykt: Några nedslag i ordlistans historia
Norstedts, 2009
181 sidor
ISBN: 978-91-1-302270-3

Andra bloggar om: böcker, läsning, svenska akademien, saol och tidens flykt, martin gellerstam, språk,
Technorati tags: böcker, läsning, svenska akademien, saol och tidens flykt, martin gellerstam, språk,
intressant.se

2008-96: Sture Allen & Kjell Espmark: Nobelpriset i litteratur: En introduktion

Den här tunna boken diskuterar nobelpriset i litteratur som företeelse och tittar på hur det har utvecklats genom åren. Det säger inte så mycket om enskilda pristagare utan lägger istället tonvikten mellan hur riktlinjerna för hur priset delats ut har ändrats genom åren.

I Alfred Nobels testamente står det att priset ska ges till "den, som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning"; en formulering som har gett de olika nobelkommittéerna genom åren en del huvudbry.

Under de tidigaste åren var akademien inte speciellt lämpad för att bedöma litteratur på grund av sin dåvarande sammansättning, och de tidigaste priserna innehåller också många namn som i dag i stort sett är glömda. Undantaget är Rudyard Kipling (1907) och lokalt även Selma Lagerlöf (1909, och den första kvinnliga pristagaren). Under de första åren tolkade akademien konservativt inriktade ledamoter "i idealisk rigtning" snarast som "i idealistisk riktning" och betraktade det som självklart att belönade verk (och författare) skulle förhålla sig på ett respektfullt sätt mot kyrka, stat och familj, vilket förklarar varför författare som Leo Tolstoj, Henrik Ibsen och Émile Zola aldrig fick något pris.

Under första världskriget försökte man hålla sig till något slags neutralitetspolitik genom att inte ge priset till någon av de stridande parterna. Under 1920-talet skedde en gradvis föryngring av akademien vilket ledde till en bredare syn på litteraturen, men fortfarande med en konservativ grundsyn.

1930-talet såg ett fokus på en annan formulering i testamentet: "gjort mänskligheten den största nytta". Man såg läsarna som mänskligheten och delade ut priset till populära författare med stor läsekrets, från Sinclair Lewis (1930) till Pearl Buck (1938).

Efter andra världskriget (som innebar ett antal år utan prisutdelning) kom så en ny tid när akademien istället premierade författare som förnyat litteraturen. Detta är ett kriterium som fortfarande används, även om det från slutet av 1970-talet fått sällskap av ett till: att lyfta fram viktiga men okända författare eller hela grenar av litteraturen. Den första författare som tydligt hör hit är Isaac Bashevis Singer (1978) som snabbt gick från fullständigt okänd till en av världens mest lästa författare.

Ett vanligt klagomål på nobelpriset är att man missat uppenbara kandidater när man delat ut priserna, men med kännedom om de olika riktlinjer som använts vid olika tider är det lättare att se varför olika författare förbigåtts. August Strindberg var rimligen för bråkig och respektlös för de tidiga nobelkommittéerna. I andra fall så har akademien helt enkelt inte haft tid att dela ut priser till förtjänta författare. Franz Kafka publicerade inte så mycket under sin livstid; det mesta kom ut postumt. Marcel Proust slog igenom 1919, tre år senare var han död. Förutom dessa problem så krävs det att någon blir nominerad för att de ska kunna vinna priset. Exempelvis Virginia Woolf nominerades aldrig, och vann därmed inte heller.

Den här boken är som titeln antyder en bra introduktion till nobelpriset och dess historia, men bitvis känns den väldigt överskådlig. Jag skulle gärna läsa något som var lite matigare.

Här finns en lista över nobelpristagarna.

Sture Allen & Kjell Espmark: Nobelpriset i litteratur: En introduktion
Svenska Akademien, 2006
64 sidor
ISBN: 9172274921
ISBN13: 9789172274921

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, priser, nobelpris, nobelpristagare, sture allén, kjell espmark, svenska akademien
Technorati tags: böcker, läsning, priser, nobelpris, nobelpristagare, sture allén, kjell espmark, svenska akademien

Anders Olsson efterträder Lars Forssell i Svenska Akademien

Jag såg just att Svenska Akademien har tillkännagett att det blir författaren och litteraturforskaren Anders Olsson som efterträder den bortgångne Lars Forssell på stol 4.

Andra bloggar om: svenska akademien, lars forssell, anders olsson
Technorati tags: svenska akademien, lars forssell, anders olsson
intressant.se

Ersättare till Lars Forssell

Det är ett tag kvar tills Svenska Akademien väljer någon ersättare till den avlidne Lars Forssell, men nu har vadslagningssajterna börjat ta emot spel om vem som blir hans ersättare.

Mitt förslag till ny kandidat, Jonas Gardell, är en högoddsare på tusen gånger pengarna. Den som Nordic Bet tror mest på är Eva Ström som bara ger tre gånger pengarna.

Andra bloggar om: svenska akademien, jonas gardell, lars forsell, vadslagning
Technorati tags: svenska akademien, jonas gardell, lars forsell, vadslagning

Tidspress för ny akademiledamot

Den som utses av Svenska Akademien att överta stol 4 som Lars Forssell efterlämnat ska inleda sin tid i akademien med att hålla ett inträdestal om sin företrädare, så det första att göra blir att läsa igenom Forssells samlade produktion. Akademien återsamlas efter sommarupphållet den 20:e september och inträdestalet ska hållas den 20:e december så det finns alltså tre månader att först välja en efterträdare och sedan för henom att förbereda sitt tal, så det kan bli lite tidspressat.

Vem tror ni kommer att utses? Jag skulle vilja se Jonas Gardell i akademien.

Andra bloggar om: böcker, läsning, svenska akademien, lars forsell, jonas gardell
Technorati tags: böcker, läsning, svenska akademien, lars forsell, jonas gardell

Svalorna häckar inte längre

Akademiledamoten Lars Forssell har avlidit, 79 år gammal.

Jag vet att han var författare och poet, men de två saker jag först tänker på när jag hör hans namn är dels textraden "Dina bröst är som svalor som häckar" som han skrivit och dels det faktum att han var akademiledamot (stol 4, sedan 1971). Förutom den textraden får jag erkänna att jag inte kan säga något han skrivit.

Kvällens nyhetsprogram kommer naturligtvis att rapportera dödsfallet, men jag misstänker att de även kommer att ägna en del tid åt att spekulera om vem som kommer att få överta akademiens stol nummer 4. Personligen röstar jag på Jonas Gardell.

Andra bloggar om: böcker, läsning, dödsfall, lars forsell, jonas gardell, svenska akademien
Technorati tags: böcker, läsning, dödsfall, lars forsell, jonas gardell, svenska akademien