Jules Verne-Magasinet 548

Det senaste numret av Jules Verne-Magasinet är en digital fotobok med bilder tagna av Sam J. Lundwall 1955-2011. Vad jag kan se presenteras bilderna inte i någon ordning, vare sig kronologiskt eller tematiskt, utan man får en blandning av nytt och gammalt, stort och smått. Bilderna är också blandade mellan svartvitt och färg, och här verkar inte åldern ha så mycket att göra med vilken typ bilden tillhör. De äldsta bilderna är svartvita, men i övrigt är det blandat.

I huvudsak kan man nog säga att bilderna faller i tre olika kategorier. Det finns många porträtt, både närbilder och gruppbilder. En hel del av dem är antingen sf-fans eller sf-författare (gränsen är ofta inte helt lätt att dra), men långt ifrån alla. En annan grupp är miljöbilder, oftast byggnader eller stadsmiljöer. De flesta är från Europa (Italien, Frankrike, England, Sverige) eller New York. Den tredje gruppen (som ibland överlappar med den föregående) är detaljer. Enstaka föremål eller delar av föremål fotograferade ur ibland udda vinklar som gör det hela mer till ett konstverk än en ren avbildning.

Några av bilderna känner jag igen. Ett par för att de är väldigt lika omslaget till Sams roman Flicka i fönster vid världens kant (rimligen tagna samtidigt), andra för att de varit publicerade i JVM.

Andra bloggar om: foto, jules verne-magasinet, jvm, sam j. lundwall, science fiction, sf
Technorati tags: foto, jules verne-magasinet, jvm, sam j. lundwall, science fiction, sf
intressant.se

Novellmagasin köpes

Jag samlar på svenska novellmagasin med sf-, fantasy- och skräckinriktning. Jag har det mesta som kommit ut, men några nummer saknas och jag vill gärna ha tag i dem. Med lite tur är det någon som läser detta som har något att sälja. Detta är jag intresserad av:

Hugin:

Nummer 0 1916, nummer 10-12 1918, nummer 1-9 och 11-22 1919 och nummer 1 1920.

Häpna!:

Skyddsnumren 1 och 4 1969 (A5) och nummer 1-2 och 4 (A4).

SF-Nytt:

Nummer 1-57, 59-62, 71.

Jules Verne-Magasinet:

Nummer 356A (specialnummer till SF-Kongressen 1975)

Warp:

Alla nummer.

Eskapix:

Nummer 1-2 (samlingsnummer), 1-3 (samlingsnummer).

Dessutom är jag väldigt intresserad av att få tag i romanen Staden som försvann eller Sam Spade i kamp mot entropin (1993) av Sam J. Lundwall.

Om du har något av det ovanstående, kontakta unicorn@lysator.liu.se!

Uppdatering 2011-05-17: Fått tag i Eskapix 3.

Andra bloggar om: tidskrifter, sf, science fiction, fantasy, skräck, noveller, hugin, häpna, sf-nytt, jules verne-magasinet, jvm, eskapix, warp, sam j. lundwall
Technorati tags: tidskrifter, sf, science fiction, fantasy, skräck, noveller, hugin, häpna, sf-nytt, jules verne-magasinet, jvm, eskapix, warp, sam j. lundwall
intressant.se

Jules Verne-Magasinet lever igen

För ett litet tag sedan skrev jag om att Jules Verne-Magasinet lades ner, men det visade sig inte vara riktigt sant. Först kom det ytterligare en årgång enligt tidigare mönster och sedan ett nytt besked om att det var slut. Sedan presenterades ytterligare en ny variant av JVM: en elektronisk utgåva. Under 2011 kommer det sålunda att komma fyra nummer i form av CD- eller DVD-skivor.

Idag kom den första. Den består av en CD som dels innehåller en tidigare outgiven roman av Sam J. Lundwall, Berenice: Tjugo timmar i doktor Mirabilis' hus, dels ett ljudspår till romanen i form av 30 mp3-filer.



Andra bloggar om: berenice, böcker, jules verne-magasinet, jvm, läsning, sam j. lundwall, tids
Technorati tags: berenice, böcker, jules verne-magasinet, jvm, läsning, sam j. lundwall, tids
intressant.se

Jules Verne-Magasinet

Senaste numret av Jules Verne-Magasinet är en besvikelse för den som förväntar sig att det ska innehålla sf-noveller. Hela numret består av reproduktioner av den italienska konstnären Giovanni Battista Piranesis serie bilder Inbillade fängelser (Carceri d'Invenzione). Den som läst Lundwalls egna romaner kommer att känna igen omslaget till Fängelsestaden som en av de här bilderna.

Jag håller med om att de här bilderna är fantastiska i sitt frammanande av en gigantisk, till synes oändlig stad som för tankarna till Fritz Langs likaledes monumentala Metropolis. Jag håller däremot inte med Lundwall om att det är speciellt mycket fantastik över bilderna, och att fylla ett helt nummer av JVM med dem (bortsett från en redaktionsspalt och ett kort utdrag från just Fängelsestaden) tycker jag är lite snålt.

De här bilderna är från mitten av 1700-talet och alltså sedan länge befriade från upphovsrättens bojor (vilket händer när upphovsmannen varit död i 70 år). Kostnaden för att få publicera dem är alltså noll. Dessutom är det här numret av JVM ett tiotal sidor tunnare än de brukar vara, så det är ett synnerligen tunt häfte.

Om man tittar på alla nummer av JVM som kommit ut under 2008 så ser det precis likadant ut. Det är med ett undantag författare för vilka texterna kan återpubliceras utan att betala några royalties: Robert Louis Stevenson (d. 1894), Edgar Allan Poe (d. 1849), H. P. Lovecraft (d. 1937), Henning Berger (d. 1924), George Allan England (d. 1937), Filippo Morghen (d. 1807), Arthur Conan Doyle (d. 1930), Jules Verne (d. 1905). I fallet Jules Verne så får han fylla ut ett helt nummer av JVM, och det med en roman (Barbicane & co) som Lundwall översatt redan på 1970-talet och alltså haft till hands.

Så vem är då författaren som inte varit död i 70 år? Lundwall själv, naturligtvis. I det senaste JVM-numret (538) så får vi som sagt ett utdrag ur hans roman Fängelsestaden (1978), mest som illustration till bilderna. Intressantare är i däremot JVM 353 där vi får "Herr Rogy i evighet" (2007) som presenteras som "ett kapitel ur en roman under arbete". Med tanke på att det numer är långt mellan gångerna som nytt material av Lundwall publiceras så är det alltid intressant när det händer (om än i väldigt små doser).

Tillsammans med det här JVM-numret fick jag också en räkning för nästa år där Lundwall som vanligt ondgör sig över de stigande kostnaderna men säger att prenumerationspriset faktiskt varit konstant i tolv år. Det må vara korrekt i kronor räknat, men under den tiden har antal nummer som publiceras per år sjunkit från sex till fyra och sidantalet har minskat. Priser tenderar dock att gå upp, så det kan jag leva med. Tristare är i så fall att korrekturläsningen har varit rätt dålig på sistone.

Det händer att JVM publicerar intressanta texter, men den som vill få så mycket science fiction som möjligt för pengarna får både mer och modernare texter genom att prenumerera på Nova SF.

Andra bloggar om: läsning, noveller, sam j. lundwall, giovanni battista piranesi, jvm, jules verne-magasinet, sf, science fiction
Technorati tags: läsning, noveller, sam j. lundwall, giovanni battista piranesi, jvm, jules verne-magasinet, sf, science fiction
intressant.se

Jerry Määttä: Science fiction i Sverige 1950-1968: En bibliografi

Den här bibliografin över science fiction på svenska utarbetades parallellt med att Jerry Määttä skrev sin doktorsavhandling Raketsommar, och nu har även bibliografin kommit i tryck.

Standardverket för sf-bibliografer i Sverige har länge varit Sam J. Lundwalls Bibliografi över science fiction och fantasy 1741-1996 (och dess tidigare utgåvor) och den kommer att fortsätta att vara relevant eftersom Määttä bara täcker 1950-1968. Den perioden täcker han däremot rätt grundligt, men också med en annan inriktning än Lundwall.

I Lundwalls bibliografi listas alla verk som med lite god vilja kan sägas vara science fiction (eller fantasy, vilket Lundwall tar upp men Määttä utelämnar). Määttä däremot har en strikt definition av vad som är relevant och inte:

Den novologiska definitionen

Science fiction är en form av skönlitteratur som skildrar en ofta till framtiden förlagd fiktionsvärld som på en eller flera för berättelsen och dess litterära gestalter avgörande punkter - nova - avviker från författarens samtidda värld, och där avvikelserna, som företrädesvis är baserade på någon form av teknisk, naturvetenskaplig eller pseudovetenskaplig spekulation (men där human- och samhällsvetenskaplig spekulation också förekommer), vanligen ger sken av att vara någorlunda trovärdiga och inte vilar på explicit övernaturliga förklaringsgrunder.

[...]

Den paratextuella definitionen

Science fiction är en form av skönlitteratur som utgör en egen marknadskategori på bokmarknaden, identifierbar dels (A) genom på den enskilda publikationens omslag befintliga paratextuella genremarkörer såsom (1) genrebeteckningen science fiction eller en erkänd variant därav, (2) ett serienamn, en seriesymbol eller ett förlagsnamn som starkt förknippas med genren, (3) ofta grälla illustrationer med uppenbar koppling till genrens megatext, (4) en titel som i någon mån anknyter till genrens megatext och (5) ett författarnamn som för genrens läsare är omedelbart igenkännbart som ett namn på en sf-författare, dels (B) genom att verken ofta distribuerats i de populära kretsloppen och ansetts utgöra en form av populärlitteratur, med allt vad det innebär av sällsynta anmälningar i ansedda dagstidningar och litteraturtidskrifter, mycket sparsamma omnämnanden i litteraturhistoriska, icke-genresprcifika översiktsverk samt att de försetts med särskilda avdelningar i bokhandeln och på bibliotek.

Med hjälp av denna definition kan man skilja på de verk som publicerats som en del av marknadskategorin science fiction - kategoriserad science fiction - och de verk som visserligen inte marknadsförts som science fiction, men som ändå kan anses tillhöra genren eftersom de faller uder den novologiska definitionen och ofta uppvisar släktskap med genrens megatext - okategoriserad science fiction.

Bibliografin består av ett antal olika delar. Till att börja med listas all kategoriserad science fiction som gavs ut under den aktuella perioden i kronologisk ordning komplett med noggrann information om alla volymerna (162 titlar), följt av en kronologisk lista på okategoriserad science fiction under samma period (215 titlar).

Efter detta följer en lista på recensioner och artiklar i 16 av de största dagstidningarna under perioden, återigen uppdelad på kategoriserad sf (cirka 330 poster, sorterade kronologiskt) och okategoriserad sf (cirka 120 poster, grupperade kring några utvalda verk).

Nästa stora avdelning är en komplett genomgång av innehållet i de två sciencefictiontidskrifterna Häpna! och Galaxy som utkom under perioden. Detta har gjorts tidigare av Leif Andersson och Bertil Mårtensson i olika fansin och av mig på webben. Uppställningen här skiljer sig från tidigare register genom att den listar innehållet i varje nummer i tur och ordning istället för per författare. Mer användbart för den som vill se utvecklingen av genren men mindre praktiskt för den som vill hitta alla texter av en viss författare. Tidskriftsavdelningen avslutas med en lista på alla större fansin som utgavs under perioden.

Det hela avrundas med en litteraturförteckning och ett personregister, så den som vill veta allt om en viss författare och inte bryr sig om kronologin kan fortfarande hitta rätt information, men med lite mer arbete än i tidigare bibliografier.

Den här bibliografin ger ett mycket genomarbetat intryck (även om jag hittills bara bläddrat och slumpläst, inte använt den på allvar), men för den som snabbt vill slå upp saker kan det kronologiska upplägget sätta käppar i hjulet. Att boken är konstruerad så gör å andra sidan att den kan användas för fler former av studier än ett rent alfabetiskt upplägg skulle göra. För den som är intresserad av den period när science fiction i bokform först introducerades i Sverige så är den här boken ett värdefullt tillskott till Lundwalls bibliografi.

Jerry Määttä: Science fiction i Sverige 1950-1968: En bibliografi
Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala Universitet, 2008
161 sidor
ISBN: 9185178411

Andra bloggar om: böcker, läsning, science fiction, sf, bibliografi, jerry määttä, science fiction i sverige 1950-1968, sam j. lundwall, häpna!, galaxy
Technorati tags: böcker, läsning, science fiction, sf, bibliografi, jerry määttä, science fiction i sverige 1950-1968, sam j. lundwall, häpna!, galaxy
intressant.se