Du är vad du läser: jens lapidus

Visar inlägg med etikett jens lapidus. Visa alla inlägg

fredag, september 16, 2011

2011-65: Jens Lapidus: Livet Deluxe

Livet deluxe är den senaste delen i Jens Lapidus serie böcker om Stockholms undre värld som sedan tidigare består av Snabba cash, Aldrig fucka upp och den tecknade Gängkrig 145. Den låter oss återknyta bekantskapen med en del personer som vi känner sedan tidigare böcker. Det handlar om JW som suttit i fängelse ett tag för sitt kokainlangande i Snabba cash och nu är på väg ut i frihet, Jorge som försökt leva hederligt ett tag och juggebossen Radovan Kranjic och framför allt hans dotter Natalie.

I grytan finns även polisen Hägerström som får i uppdrag att infiltrera framför allt JW för att försöka få slut på hans skumma affärer som han fortsatt med även när han suttit i fängelset.

Som alltid i Lapidus böcker ser det till en början enkelt och glassigt ut, men allt eftersom staplas komplikationerna på varandra och det står klart att brott sällan är en motorväg till lycka och rikedom. Det går att lyckas, men även för den som ser ut att ha lyckats finns det ett pris och man vet inte förrän efteråt om det var värt det - och då är det för sent att ändra sig.

De tidigare böckerna har handlat mycket om kokainhandel. Det är nedtonat i den här boken som handlar mer om maktkamp mellan olika kriminella fraktioner (Natalie), rån (Jorge) och ekonomisk brottslighet (JW).

Jag har ingen som helst erfarenhet av Stockholms undre värld, men Lapidus är bra på att presentera en trovärdig bild både av den och av de rester av överklassmiljö som finns kvar och som i miljöer som Stureplan krockar med den kriminella. Det är inte lätt att bli accepterad som undercoverpolis i en kriminell miljö, men det visar sig vara precis lika svårt för den som har nya pengar att bli accepterad i en överklassmiljö där det inte räcker med att ha råd, man måste vara känd och dina föräldrar måste vara kända för alla andras föräldrar, och så vidare. Står man inte i adelskalendern så finns man inte på riktigt.

Lapidus är som vanligt bra på att skriva så att man vill läsa "bara ett kapitel till" med den klassiska thrillermetoden att regelbundet byta huvudperson. Hans mycket speciella språk med korta meningar och ofta ogrammatiska formuleringar, uppblandat med mycket slang gör att man sugs in i berättelsen.

Jag vet inte om Lapidus planerar att skriva fler böcker i den här serien, men om han gör det så läser jag dem gärna!

Jens Lapidus: Livet Deluxe
Wahlström & Widstrand, 2011
495 sidor
ISBN: 978-91-46-22029-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, jens lapidus, deckare, thriller, livet deluxe

Technorati tags: böcker, läsning, jens lapidus, deckare, thriller, livet deluxe
intressant.se

måndag, maj 11, 2009

2009-31: Jens Lapidus & Peter Bergting: Gängkrig 145

Gängkrig 145 är Jens Lapidus tredje bok i den serie han kallar "Stockholm noir". Den är alltså besläktad med Snabba cash och Aldrig fucka upp. Det är samma mörka miljöer med gäng, droger och våld, och en del av de personer som förekommer är bekanta för dem som läst de tidigare böckerna.

Det som särskiljer den här boken från de tidigare böckerna är att den inte är en vanlig roman utan ett seriealbum. Historien är helt klart Lapidus, men Peter Bergting har gjort ett mycket bra jobb med att skapa bilder som passar bra till historien och som stämmer bra med stilen. Lapidus berättande brukar vara korthugget, nästan upphackat i sina formuleringar. När historien presenteras i bilder så framgår inte detta riktigt lika tydligt eftersom de berättande bitarna ofta presenteras i bild istället och den mesta texten är repliker. Detta gör att den här historien kan kännas lite mer tillbakalutad jämfört med de tidigare, trots att det här egentligen är en kortare historia.

Vad man också kan notera jämfört med de tidigare böckerna är att det i den här finns en person som framstår som mer renodlat på den goda sidan än vad någon huvudperson i romanerna gjort. Där är alla personer mer eller mindre korrumperade, men alla har också bra sidor. Flera av personerna här är också sådana, men inte alla. Möjligen är det också en effekt av att det här är en kortare historia; det finns helt enkelt mindre plats att utveckla alla personerna.

Jag tyckte mycket bra om Snabba cash. Uppföljaren Aldrig fucka upp kändes inte lika intressant eftersom den i princip kändes som samma bok igen. Det är möjligt att den är lika bra som den första om man läser dem i omvänd ordning, men för mig var det lite för lika. Gängkrig 145 förnyar konceptet, men jag tror att det hela skulle vinna på att historien var lite längre. Det här är inte någon dålig bok, men den känns en smula kortfattad.

Jens Lapidus & Peter Bergting: Gängkrig 145
Wahlström & Widstrand, 2009
opaginerad
ISBN: 978-91-46-21955-2
Artikel i DN

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, deckare, thriller, jens lapidus, peter bergting, gängkrig 145

Technorati tags: böcker, läsning, serier, deckare, thriller, jens lapidus, peter bergting, gängkrig 145
intressant.se

fredag, augusti 15, 2008

2008-77: Jens Lapidus: Aldrig fucka upp

Aldrig fucka upp är uppföljaren till Lapidus mycket positivt mottagna debutroman Snabba cash. Nu säger han att det ska bli en trilogi böcker under titeln "Stockholm noir", alla i samma miljö men med olika huvudpersoner. (Detta är för en gångs skull en korrekt användning av ordet "trilogi" -- tre verk som är relaterade men inte direkta fortsättningar på varandra.)

Den som sedan tidigare läst Snabba cash kommer att känna igen mycket. Miljön är fortfarande stockholms undersida, osminkad och brutal. Juggebossen Radovan är en av dem som har mest makt. En del av småbuset vill komma loss till ett vanligt liv men Radovan har hållhakar på dem. Knarket flödar. Berättelsen alternerar mellan tre huvudpersoner varav alla är mer eller mindre brottsliga. Det är inte samma personer som i den förra boken, men känslan i berättandet är detsamma. Handlingen har driv. Lapidus språk är korthugget, upphackat och streetsmart in absurdum -- och det fungerar. Respekt.

Samtidigt så känns det rätt mycket som same same. De tre hänsynslösa männen som berättelsen följer gör det man kan förvänta sig av dem. De backar inte, de känner inte, de förstår inte. De kör på mot vad som bara kan vara deras undergång. Det händer andra saker än i Snabba cash, men det är väldigt tydligt att Aldrig fucka upp är stöpt i samma mall.

Det här är inte en dålig bok, långt därifrån. Om man inte har läst den förra så kommer den här antagligen att vara samma energirush som jag tyckte att den första var. Jag tycker bara att det är lite synd att Lapidus inte varierat sitt koncept lite mer.

Jens Lapidus: Aldrig fucka upp
Bonnier Audio, 2008 (nedladdad som DNs sommarläsning)
Uppläsare: Jonas Malmsjö
22 timmar 20 minuter
ISBN: 9173481793
ISBN13: 9789173481793

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, ljudböcker, jens lapidus, aldrig fucka upp, deckare, thriller

Technorati tags: böcker, läsning, ljudböcker, jens lapidus, aldrig fucka upp, deckare, thriller
intressant.se

måndag, juli 07, 2008

Ladda ner Lapidus

I dag är sista dagen man kan ladda ner hela Jens Lapidus Aldrig fucka upp som ljudbok från DN. De senare delarna kommer att ligga kvar ett tag till, men om man inte varit med från början och hämtat den första delen så är det sista chansen i dag.

Jag har precis stoppat in filerna i min mp3-spelare men inte hunnit börja lyssna än. Förhoppningsvis är den lika bra som Snabba cash.

Andra bloggar om: böcker, läsning, ljudböcker, jens lapidus, aldrig fucka upp

Technorati tags: böcker, läsning, ljudböcker, jens lapidus, aldrig fucka upp
intressant.se

söndag, september 02, 2007

2007-94: Jens Lapidus: Snabba cash

JW:Stureplansbratarnas stureplansbrat, en glassigare stekare än alla de andra. Eller i alla fall är det det han vill vara. Egentligen kommer han från en vanlig svenssonfamilj och kör svarttaxi på nätterna för att få pengar för att kunna festa på Stureplan med boysen, men hittills har han lyckats dölja att han inte är född med pengar. Hans extraknäck gör att han har råd att hänga med på krogen och snorta K, men för att få ihop det tvingas han köpa sina Armani- och Guccikläder begagnade. Boysen har inte märkt något, men JW hatar sitt dubbelliv. En dag ska han ha råd att leva fullt ut. En dag ska han också lyckas ta reda på vad snuten inte lyckats ta reda på: vad som hänt hans syster Camilla som är försvunnen.

Jorge:En chilenare som sålde koks. Snortade koks. Handlade med koks. J-Boy kan allt som är värt att veta om koks. Problemet är att han sitter på Österåker och vet allt. Hans förra chef, juggesvinet Radovan, och hans underhuggare Mrado offrade honom åt aina för att klara sina egna skinn. J-Boy ska hämnas. Ska visa dem. Ska krossa R. Men först måste han ut från Österåker. Feta problem. Många vakter. Höga murar. J-Boy planerar noggrannare än han nånsin gjort förr.

Mrado:Efter att blatten Jorge rymt får Mrado problem. Jorge vet saker om Radovans imperium, och det betyder att han även vet saker om Mrado: saker som inte får komma ut. Mrado måste utöka Radovans del av den svarta garderobsverksamheten på Stockholms krogar samtidigt som han ska ha tag i den förrymda blatten. Det var ett misstag att lita på blatten; han är inte pålitlig på samma sätt som en serb, och nu sitter Mrado i smeten. Om Jorge golar riskerar Mrado att hamna på kåken igen. Det vore illa, inte bara för kåken i sig utan också för att han då garanterat kommer att bli av med umgängesrätten till sin dotter Lovisa när hennes fitta till mamma får reda på att han sitter inne.

Alla dessa tre kommer successivt att träffa på varandra under tiden som de dealar kokain, rymmer från Österåker och misshandlar garderobsvakter som inte har lust att lämna en del av vinsten till Radovans imperium. De bler allt mer indragna i varandras närhet, vare sig de vill eller inte. Det blir allt klarare både för läsaren och dem själva att det hela håller på att utveckla sig till en resa in i mörkret som bara kan få ett slut, men också att det inte längre finns någon återvändo.

Samtliga tre funderar på att lägga av med sitt nuvarande liv. De måste bara skaffa sig lite mer cash först innan de kan dra sig tillbaka, och de har saker att klara av först. Jorge måste hålla sig undan från snutarna. JW blir allt mer besatt av vad som hänt hans syster och Mrado slits mellan att vara en bra far åt sin dotter Lovisa när han träffar henne ett dygn varannan vecka och att sköta sitt jobb som torped. De känns alla som vanliga människor med begripliga problem, förutom att de befinner sig i en värld som jag inte har vare sig erfarenhet eller insyn i.

Jag hade läst en hel del bloggare uttala sig om Snabba cash och dess rätt särpräglade språk innan jag läste den och var inte helt övertygad om att den var en bok för mig, men nu är jag glad att jag gav den en chans. Språket är upphackat och ogrammatiskt, men det passar för den här sortens bok och ger ett bra driv åt en berättelse som även i sig själv drar läsaren genom historien. Det är naturligtvis det vanliga thrillerknepet att ofta byta till en annan person när det händer något spännande, men det går inte att förneka att det fungerar.

Förutom att språket känns ovant så känns det samtidigt äkta, åtminstone för mig som inte har haft personlig kontakt med vare sig överklassbratsen kring Stureplan eller den jugoslaviska maffian. Det är väldigt tydligt att de olika personerna har olika språk; de uttrycker sig på helt olika sätt. I ljudboken har uppläsaren Morgan Alling också gjort ett bra jobb med att se till att personerna talar med olika brytningar beroende på varifrån de kommer.

Jens Lapidus: Snabba cash
Bonnier Audio, 2006
Uppläsare: Morgan Alling
13 CD
ISBN: 9179534996
ISBN13: 9789179534998

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 94 (varav 15 serieböcker)
Fem pjäser: William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will