I princip består boken bara av träffarna där man diskuterar Jane Austens böcker: en träff för varje bok. Naturligtvis är det inte det enda man diskuterar, utan man avhandlar även livet man lever (som ibland är lite rörigt för en del av deltagarna) och hur ens liv blev som det blev. Det dyker upp en del tillbakablickar i olika personers liv som åtminstone inte jag kan se någon stor motivering för. Visst, det utvecklar och förklarar den personen som det gäller, men jag hade förväntat mig något mer. Det kan vara så att det finns subtila kopplingar i alla dessa tillbakablickar som har paralleller i den Jane Austen-bok man diskuterar just för stunden, men i så fall är de inte uppenbara nog för att jag ska upptäcka dem. Jag har dock (liksom mannen i boken) inte läst alla Austens böcker. Oavsett om dessa kopplingar finns eller inte så visar detta på ett problem med boken. Personerna i den diskuterar ofta och ingående personer och händelser i Jane Austens böcker. För den som råkar vara insatt tillför det säkert något till handlingen (i den mån någon sådan finns), men för oss andra känns det ofta som om personerna i boken talar över huvudet på oss.
Karen Joy Fowler: Jane Austen-klubben (The Jane Austen Book Club)
Norstedt, 2005 (originalet 2004)
Översättning: Sofia von Malmborg
259 sidor
ISBN: 9172637722
ISBN13: 9789172637726
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 41 (varav 11 serieböcker)
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare:
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007:
Fem böcker från Japan:
Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
41: Karen Joy Fowler: Jane Austen-klubben
Andra bloggar om: böcker, läsning, jane austen, karen joy fowler
Technorati tags: böcker, läsning, jane austen, karen joy fowler
intressant.se
2 kommentarer:
Jag har bara läst Stolthet och fördom, så jag kan inte uttala mig om hur samspelet mellan den aktuella Jane Austen-boken och det kapitel i vilket boken diskuteras fungerar på det stora hela. Men i Stolthet och fördom-kapitlet tyckte jag att det verkligen gav en extra dimension åt läsningen eftersom bokens händelser och teman avspeglades i just det kapitlet.
Det verkar ju rimligt att det skulle finnas en sådan koppling, men samtidigt verkar det farligt att skriva en bok som kräver så pass mycket av läsarnas förkunskaper för att man ska förstå den. Fast den här boken har ju lyckats bli rätt väl läst trots det, om det nu är så.
Skicka en kommentar