Kvartalsrapport 2, 2008

Ett nytt kvartal har gått och det är dags att titta lite på vad jag läst. 32 böcker har passerat, (varav 5 ljudböcker).

Här är några av de böcker jag tyckt bäst om:
Stephen King: Duma Key
Åsne Seierstad: Ängeln i Groznyj
John Ajvide Lindqvist: Människohamn
Christine Falkenland: Min skugga
Cory Doctorow: Someone Comes to Town, Someone Leaves Town
Andreas Roman: Mörkrädd

Hela listan:

38: Maj Sjöwall & Per Wahlöö: Mannen som gick upp i rök
39: Arundhati Roy: De små tingens gud
40: Gary Gygax: Role-Playing Mastery
41: Adam Roberts: Salt
42: George Monbiot: Samtyckets tidsålder
43: Erik Löfvendahl: Min skuld är min
44: Arto Paasilinna: Snablar!
45: Jerry Scott & Jim Borgman: Rude, Crude and Tattooed (Zits 12)
46: Stephen King: Blaze
47: Karin Fossum: Den som älskar något annat
48: Åsne Seierstad: Ängeln i Groznyj
49: Nick Hornby: Slam
50: Anna Jansson: Stum sitter guden
51: Dénis Lindbohm: Edens nyckel
52: John Ajvide Lindqvist: Människohamn
53: Leo van der Heijdt: Face to Face with Dice
54: Christine Falkenland: Min skugga
55: Cory Doctorow: Someone Comes to Town, Someone Leaves Town
56: Mons Kallentoft: Sommardöden
57: Thomas Bodström: Rymmaren
58: Ola Skogäng: Mumiens blod
59: Maj Sjöwall & Per Wahlöö: Mannen på balkongen
60: Stephen King: Duma Key
61: Andreas Roman: Mörkrädd
62: Camilla Läckberg: Sjöjungfrun
63: Cory Doctorow: Little Brother
64: Anna Jansson: Inte ens det förflutna
65: Marjane Satrapi: Kyckling med plommon
66: Anders Paulrud: Fjärilen i min hjärna
67: Christer Hermansson: Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?
68: Cory Doctorow: A Place so Foreign
69: Karin Fossum: Jonas Eckel

Andra bloggar om: böcker, läsning, statistik, kvartalsrapport
Technorati tags: böcker, läsning, statistik, kvartalsrapport

Atlas litterära tillägg 1/2008

Jag har just läst ut det första numret av den nya tidskriften Atlas litterära tillägg, och det är en imponerande produktion i sin totala kompromisslöshet. Här finns inget bjäfs som bilder, korta notiser eller annat som man kan läsa medan man bläddrar lite slött. Här finns istället långa artiklar och intervjuer som får breda ut sig över det utrymme som behövs. På de 168 sidorna ryms bara sju texter, varav bara två räcker för att ta upp 130 sidor. Det ska medges att sidorna är luftigt layoutade, men här finns fortfarande massor av smaskig text att sätta tänderna i för den som gillar att läsa. Och som om det inte var bra nog: mycket av det handlar omskrivande och läsning.

Intrycket av gammaldags tidskrift förstärks av att man behöver läsa ALT med kniven i hand, för den behöver sprättas. Här känns det dock lite som fusk, för man behöver bara sprätta överkanten på sidorna. Alla gamla böcker jag läst osprättade har även krävt sprättning i högerkanten av sidorna, så jag misstänker att den här sprättningen främst finns av estetiska skäl (vilket väl å andra sidan är OK; ALT ser bra ut).

Andra bloggar om: tidskrifter, atlas litterära tillägg, alt, läsning, skrivande
Technorati tags: tidskrifter, atlas litterära tillägg, alt, läsning, skrivande

Podcastle 2: For Fear of Dragons

Podcastle 2 är For Fear of Dragons av Carrie Vaughn.

Soldaterna kommer till Jeanettes familjs hus och berättar att hon är den enda flicka över tio år de lyckats hitta som är oskuöd och att hon därför måste bli den som offras till draken. Familjen rasar, men Jeanette tar det lugnt.

Hon lyckas undkomma draken, men det visar sig inte vara hennes räddning -- snarare tvärt om. Som vanligt ska man akta sig för att dra några förhastade slutsatser om hur folk reagerar, och traditionens kraft är ofta starkare än man kan tro.

Andra bloggar om: ljudböcker, podcast, podcastle, fantasy, for fear of dragons, carrie vaugn, noveller
Technorati tags: ljudböcker, podcast, podcastle, fantasy, for fear of dragons, carrie vaugn, noveller

2008-69: Karin Fossum: Jonas Eckel

De flesta av Karin Fossums romaner är deckare med polisen Konrad Sejer i en av rollerna, men det varierar om han har en huvudroll eller en biroll. Ibland ger hon även ut böcker som saknar poliser helt, även om de trots det ligger väldigt nära deckare. Jonas Eckel är en sådan bok, och Natt till den fjärde november om en tonåring som en dag bara lämnar hemmet och inte kommer tillbaka är en annan.

Jonas Eckel ("Eckel med 'E'", som han alltid presenterar sig) är romanens huvudperson och också den som berättar hela historien. Boken inleds med två sidor som behandlar nutid, och övergår sedan till en återblick som kronologiskt arbetar sig tillbaka till nutid igen. Inledningen berättar inte vad målet med berättelsen är, men läsaren kan naturligtvis gissa.

Jonas är lagerchef, och som sig bör för en sådan ordningssam och noggrann. Han har inte funderat så mycket på att ha sällskap innan Lilian Ask en dag kommer in på lagret och frågar efter stearinljus, men då faller han. De gifter sig snabbt, men det blir inte riktigt som Jonas tänkt sig med deras lugna äktenskap.

Karin Fossum är som vanligt en skarp betraktare av beteenden och känslor, och man kan följa hur Jonas och Lilian långsamt men obevekligt förändras (eller kanske bara släpper sina förställningar inför varandra) och allt mer hamnar på kollisionskurs. Samtidigt är det svårt att veta exakt hur mycket av det man läser som är objektivt eftersom allt vi får se är filtrerat genom Jonas ögon.

Det står redan tidigt klart att något otrevligt kommer att hända, även om man inte kan säga vad. Boken känns lite som en tågolycka i slow motion; man kan studera händelserna innan olyckan men det finns inget man kan göra för att förhindra den slutliga katastrofen.

Karin Fossum: Jonas Eckel (Jonas Eckel)
Månpocket 2006 (originalet 2002)
Översättning: Helena & Ulf Örnkloo
152 sidor
ISBN: 9170011982

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, karin fossum, jonas eckel, deckare
Technorati tags: böcker, läsning, karin fossum, jonas eckel, deckare

Kan det vara Camilla Läckberg?

Enligt DN har man hittat en död man i havet utanför Fjällbacka. Med tanke på att det även händer tidigt i Camilla Läckbergs Sjöjungfrun så kanske polisen skulle ta och höra med Camilla Läckbergs marknadsföringsavdelning om de har något med det hela att göra?

Andra bloggar om: böcker, läsning, camilla läckberg, sjöjungfrun, dödsfall
Technorati tags: böcker, läsning, camilla läckberg, sjöjungfrun, dödsfall

Maktens vägar som ebok

Bertil Mårtensson meddelar att hans fantasytrilogi Maktens vägar (Vägen bort, Vägen tillbaka och Vägen ut) snart kommer att gå att köpa som ebok via Elib. Trilogin publicerades ursprungligen 1980-1983 av Bokád (de första två delarna) och Aanman (tredje delen) och återutgavs 1997 (i reviderad och delvis omarbetad upplaga) av Replik.

Andra bloggar om: böcker, läsning, fantasy, bertil mårtensson, maktens vägar, eböcker, elib
Technorati tags: böcker, läsning, fantasy, bertil mårtensson, maktens vägar, eböcker, elib

Podcastle 7: Fear of Rain

Podcastle 7 är Fear of Rain av Robert T. Jeschonek.

Mr. Flood och hans arvtagare förbereder sig för att översvämma den lilla staden Johnstown. Eftersom den flera gånger genom åren översvämmats totalt och byggts upp igen hinner nya idéer inte riktigt få fästa här, och det tycker Mr. Flood är helt i sin ordning -- det är för att uppnå denna rensköljning han kallar på översvämningarna.

Mr. Floods tilltänkta arvtagare (som även är berättare) skildrar sin osäkerhet över att å ena sidan vilja göra som Mr. Flood vill, å andra sidan inte vilja dränka en massa oskyldiga människor. Slutet visar att även om man vinner kan man vara en förlorare -- eller var det tvärt om?

Andra bloggar om: ljudböcker, podcast, podcastle, fantasy, fear of rain, robert t. jeschonek, noveller
Technorati tags: ljudböcker, podcast, podcastle, fantasy, fear of rain, robert t. jeschonek, noveller

2008-68: Cory Doctorow: A Place so Foreign

Den här novellsamlingen är inte riktigt lika polerad som Overclocked, men den räcker långt i alla fall och det är ingen tvekan om att man redan här ser Doctorow glänsa i några av novellerna.

De jag tycker är bäst är "A Place so Foreign" som blandar ihop en portal mellan 1898 och 1975 med alternativa versioner av och alternativ berättare av historier av H. G. Wells och Jules Verne, "To Market, to Market: The Rebranding of Billy Bailey" där Doctorows insikter inte bara i geekdom utan även i hur ekonomi och marknadsföring fungerar appliceras på de olika fokusgrupperna inom en skolklass, och "0wnz0red" som visar en tänkbar framtid där genteknik korsas med open source och vilka effekter det skulle kunna få på världen.

De här historierna lyckas alltid verka rimliga trots sina ibland knäppa premisser (som den judiske och socialistiske stålmannen), och rätt ofta lyckas de även kommentera dagens samhälle på ett förtjänstfullt sätt.

Cory Doctorow: A Place so Foreign
Four Walls Eight Windows, 2003
243 sidor
ISBN: 9781568582863

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, noveller, science fiction, sf, cory doctorow, a place so foreign
Technorati tags: böcker, läsning, noveller, science fiction, sf, cory doctorow, a place so foreign

2008-67: Christer Hermansson: Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?

Den här boken presenterar sig som "obligatorisk och självklar läsning för alla människor som någonsin har besökt eller tänker besöka ett bibliotek". Boken består av samlade artiklar och krönikor om bibliotek och böcker från diverse källor, främst biblioteksrelaterade tidskrifter.

I många av artiklarna kan man se hur Christer Hermansson väljer sida i en debatt om vad ett bibliotek egentligen ska vara och vad det ska syssla med. Hans paradexempel på hur det inte ska vara är Dieselverkstaden som förutom böcker profilerar sig med att även ha film, rollspel och datorspel på hyllorna. Det här passar inte alls in i Hermanssons vurmande för den smala kvalitetslitteraturen (vilket tycks vara ett stående uttryck; att det skulle kunna förekomma bred kvalitetslitteratur verkar inte ha fallit honom in).

Tyvärr argumenterar han främst mot film. Jag antar att berättande datorspel och rollspel är så moderna företeelser (de har ju inte funnits i mycket mer än trettio år) att han helt enkelt inte upptäckt dem än. Detta gör att hans redan tidigare tveksamma argumentation också saknar väsentliga delar helt vilket är lite synd. Det hade varit intressant att veta hur en person som är så uppenbart intresserad av berättande skulle ställa sig till det intensivare, interaktiva berättande som ett spel kan erbjuda.

Förutom de rent argumenterande delarna av boken som man (som jag) kan ha synpunkter på innehållet i finns även en del lättsammare texter, allt från självutnämnt dåliga biblioteksvitsar till humoristiska anekdoter. De senare har tyvärr ganska låg träffprocent och lämnade inte sällan mig funderande på vad det egentligen var som var det roliga.

Christer Hermansson: Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?
Tusculum Förlag, 2008
154 sidor
ISBN: 9197656720
ISBN13: 9789197656726

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, bibliotek, christer hermansson, varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?
Technorati tags: böcker, läsning, bibliotek, christer hermansson, varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?

Utflykt till Loftahammar

I går och i dag har vi varit på utflykt till Loftahammar. Camilla har skrivit och fotograferat, så jag nöjer mig med att länka.

Andra bloggar om: semester, resor
Technorati tags: semester, resor

2008-66: Anders Paulrud: Fjärilen i min hjärna

Anders Paulrud får först en hjärntumör ("fjärilen i min hjärna") och sedan, när den opererats bort, lungcancer efter lång tids rökning. Den här boken är hans anteckningar under sjukdomen och väntan på döden, tillsammans med en del anekdoter och minnen. Han berättar inlevelsefullt och rakt på sak om hur han själv blir svagare utan att det blir påträngande.

Redan strax efter att de träffades lovade hans fru att hon skulle ta hand om honom när han dog, och trots att de nu är skilda gör hon nu också det. De gör en sista resa till Paris medan han orkar. På slutet skriver han lappar med minnen och gömmer överallt där hon ska hitta dem senare, så att han inte ska försvinna helt på en gång.

Det här känns inte som en roman som det står på omslaget att det är, men det är en mycket läsvärd och annorlunda bok.

Anders Paulrud: Fjärilen i min hjärna
Albert Bonniers Förlag, 2008
131 sidor
ISBN: 9100118990
ISBN13: 9789100118990

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, anders paulrud, fjärilen i min hjärna
Technorati tags: böcker, läsning, anders paulrud, fjärilen i min hjärna

2008-65: Marjane Satrapi: Kyckling med plommon

Marjane Satrapi har blivit berömd för sin självbiografiska serie Persepolis som berättar om hennes uppväxt i Iran och flykt därifrån, men det har inte blivit av att läsa den. Kyckling med plommon är fristående från den historien, men har ändå en viss anknytning.

Det här är berättelsen om Nasser Ali Khan, Marjanes mammas farbror, som var en framstående musiker i Teheran på 1950-talet. Efter ett gräl har hans fru sönder hans tar (ett slags iransk luta), och han blir förtvivlad. Han försöker spela på andra tar men de har inte rätt klang, och han tycker att livet inte längre är värt att leva. Han bestämmer sig för att dö. Boken skildrar hans sista åtta dagar i livet, både utifrån vad som händer under de dagarna och vad han tänker tillbaka på om sin uppväxt.

Det här är en både sorglig och vacker berättelse om hur ett liv inte alltid blir som man tänkt sig. Man känner med Nasser Ali Khan som inte tycker att han har något kvar att leva för, men samtidigt är han inte alltid så lätt att leva med själv. Marjane Satrapis teckningar är helt i svartvitt och väldigt stiliserade men samtidigt väldigt uttrycksfulla. Jag får se till att hålla utkik efter Persepolis också.

Marjane Satrapi: Kyckling med plommon
Kartago Förlag, 2008
86 sidor
ISBN: 9789170373701

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, marjane satrapi, kyckling med plommon, persepolis
Technorati tags: böcker, läsning, serier, marjane satrapi, kyckling med plommon, persepolis

Det fria ordet är farligt -- stoppa det!

Om det var någon som trodde att det var slut på nedmonteringen av det fria ordet i och med att FRA-lagen röstats igenom så verkar det vara en felaktig förhoppning. Den här gången är det EU som uppenbarligen vill "klargöra bloggarnas ställning" i medialandskapet, vilket i praktiken verkar betyda att man vill påtvinga bloggare en massa regleringar. Läs och baxna över nyspråket om hur man vill "stärka bloggarnas rättsliga ställning" genom att sätta munkavle på dem.

Det ska bli intressant att se om gammalmedia tar upp detta innan det är mer än ett par dagar kvar till omröstningen eller om de bara ser det som en välkommen upprensning bland konkurrensen.

Andra bloggar om: bloggar, internet, det fria ordet, yttrandefrihet, juridik, censur, eu, fra
Technorati tags: bloggar, internet, det fria ordet, yttrandefrihet, juridik, censur, eu, fra

2008-64: Anna Jansson: Inte ens det förflutna

På ytan är det här en Anna Jansson-bok i mängden; polisen Maria Wern är huvudperson, det är en deckare, den utspelar sig på Gotland, handlingen har något med sjukvården att göra, och Maria Werns privatliv är trassligt. Så långt är allt som vanligt. Den här boken känns dock hafsig på ett sätt som de tidigare inte gjort, och det blir speciellt tydligt eftersom den föregående boken, Pojke försvunnen, var en av de bästa i serien.

Inte ens det förflutna kretsar kring en rehabiliteringskurs för några medelålders kvinnor. Den hålls på Gotska sandön och har karaktär av överlevnadskurs, för att kursdeltagarna ska komma närmare varandra. Den egentliga anledningen med det är naturligtvis att placera den här skocken höns på en avlägsen plats utan någon kontakt med andra. Kursen hålls i september när det inte finns någon bemanning på ön, och en storm gör att man inte kan räkna med att någon tittar in av en slump. För att komplettera detta så har deltagarna redan vid kursstarten fått lämna ifrån sig sina mobiltelefoner för att inte distraheras av dem. Det handlar alltså om ett slutna-rummet-mysterium i modern tappning.

För att undvika hot kring en förestående rättegång så skickas Maria Wern iväg på den här kursen tillsammans med en skara kvinnor som är elallergiker, personlighetsterapeuter och andra liknande saker som ligger i gränslandet av normal sjukvård. Jag misstänker att Anna Jansson tänkt sig att en del av detta skulle framstå som satir, men hennes beskrivningar av de här människorna varierar i huvudsak mellan tafflig och plump.

Exakt vilken grad av naturliv kursen kommer att kräva har inte framgått i förväg, och en del av deltagarna kommer försedda med högklackade skor och dryg attityd. När de inser att det verkligen inte finns någon möjlighet att ta sig tillbaka till civilisationen förrän om en vecka när kursen är slut sansar de sig en aning eftersom det faktiskt verkar nödvändigt med ett visst samarbete för att kunna överleva, men det är inte någon gemytlig stämning som genomsyrar kursen. Den blir definitivt inte bättre när det blir storm, strömavbrott och man hittar en av kursdeltagarna mördad.

Maria Wern försöker lösa fallet, men hon försöker också upprätthålla sin täckmantel på kursen där hon påstår sig vara florist istället för polis. Det går väl så där, som bäst. En rätt stor del av boken upptas av interaktionen mellan kvinnorna på kursen, och den sker till stor del i ett uppskruvat tonläge. Det skulle kunna borga för en tät stämning, men det är inte psykologisk skärpa och sönderfall á la Norén man får utan snarare högljudd Stefan & Krister-fars.

Som avslutning på detta gör Anna Jansson precis som Camilla Läckberg nyligen. Själva deckarhandlingen får en upplösning i slutet av boken, men i gengäld avslutas boken med en cliffhanger som har att göra med de återkommande personerna. Jansson tar inte i lika mycket som Läckberg här, även om tanken i övrigt är påfallande lik.

Anna Jansson: Inte ens det förflutna
Norstedt, 2008
308 sidor
ISBN: 911301823X
ISBN13: 9789113018232

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, anna jansson, inte ens det förflutna, deckare, maria wern
Technorati tags: böcker, läsning, anna jansson, inte ens det förflutna, deckare, maria wern

2008-63: Cory Doctorow: Little Brother

Little Brother markandsförs som ungdomsbok, men den är en av de där bra ungdomsböckerna som även vuxna kan läsa med full behållning. Med tanke på det debacle om FRA-lagen som varit i Sverige på sistone så är boken dessutom skrämmande aktuell.

Marcus går på high school och är därmed konstant övervakad. Han och några av hans kompisar gör vad de kan för att överlista systemet. På nätet är han bättre känd som w1n5t0n, men det är inte många som känner till att det verkligen är han som står bakom det aliaset.

Tillsammans med några kompisar spelar han ett ARG, och det gör att de skolkar och befinner sig på fel plats vid fel tillfälle. Väldigt fel tillfälle. San Francisco drabbas av en terroristattack och Marcus och hans vänner tas i för förhör av Department of Homeland Security som på nolltid fått en massa nya befogenheter (dvs precis som i verkligheten). Marcus släpps efter några dygns förhör och kan då till slut tala om för sina föräldrar att han inte dött i terrorattacken. En av hans kompisar släpps dock inte, men Marcus är övertygad om att han hålls kvar i förhör snarare än att han omkommit i attackerna.

Marcus börjar använda sina tekniska kunskaper för att slänga så mycket grus som möjligt i det övervakningsmaskineri DHS driver. Han uppmanar andra ungdomar att göra samma sak via internet. En av de första sakerna de åstakommer är ett skyddat nätverk inom internet med hjälp av en speciell linuxdistribution med mycket krypteringsfunktioner och X-box:ar. De börjar också syssla med kopiering av RFID-taggar som finns exempelvis i de kort man betalar lokaltrafiken med, liksom på andra ställen. Genom att kopiera informationen från sådana kort och sedan skriva den till andra kort (utan att några av kortens ägare vet något om det; RFID-kort kan avläsas på avstånd) så lyckas de förvirra övervakningssystemen eftersom det ser ut som om samma person befunnit sig i helt olika ändar av staden samtidigt.

Little Brother är skriven som en memoar av Marcus, och berättas i första person. Det gör att man får en närhet till honom som passar bra till berättelsen, och det gör också att man slipper det flåshurtiga thrillerberättande som annars hade legat nära till hands med ideliga byten av perspektiv. Det är också tilltalande att Marcus framställs som en person som tvivlar både på sin egen förmåga att stå emot de påfrestningar han utsätts för och på om han verkligen gör rätt sak. Till skillnad från många andra thrillerhjältar utgår han inte från att det han gör automatiskt är rätt.

De tekniska påhitt som Marcus och hans kompisar använder för att lura DHS är nästan undantagslöst saker som finns redan i dag. Tyvärr så är det övervakningssamhälle de kämpar emot också något som finns i dag. Det enda som saknas är den massmotståndsrörelse mot det som boken skapar. Man kan alltid hoppas att boken gör att någon lär sig mer om hur övervakning funderar och gör sitt bästa för att störa den; även om det här är en roman så finns det massor av användbara fakta i den.

Cory Doctorow: Little Brother
Tor, 2008
382 sidor
ISBN: 0765319853
ISBN13: 9780765319852

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, science fiction, sf, cory doctorow, little brother, övervakning, fra, det fria ordet, yttrandefrihet, kryptering
Technorati tags: böcker, läsning, science fiction, sf, cory doctorow, little brother, övervakning, fra, det fria ordet, yttrandefrihet, kryptering

2008-62: Camilla Läckberg: Sjöjungfrun

Det här är den sjätte boken i Camilla Läckbergs deckarserie. Den fortsätter traditionen från de senare delarna att se till att sluta med en cliffhanger för att se till att läsaren fortsätter i nästa del. Den här gången har dock cliffhangern inte direkt med något brott att göra utan påverkar några av de återkommande personerna. Det tycker jag känns som en vettigare metod; de som vill ha en såpa med sammanhängande avsnitt får det utan att de som vill ha fristående deckare behöver känna sig snuvade på upplösningen på handlingen.

Redan i Tyskungen stiftade vi bekantskap med bibliotekarien Christian och hans romanprojekt Sjöjungfrun. Nu har han fått den publicerad och boken har blivit en dundersuccé. Det finns en del smolk i glädjebägaren också. Han får regelbundet anonyma hotbrev (som han inte berättat för någon om), och en av hans goda vänner är försvunnen. Några månader efter försvinnandet så hittas den saknade mannen infrusen i isen och sökandet efter en försvunnen person övergår till en mordutredning.

Patrik Hedberg och de andra poliserna börjar undersöka Christian och hans bekanta för att försöka hitta några spår om den döde, men det är inte mycket de kan hitta. Det verkar däremot som om breven och mordet har något med varandra att göra, och som vanligt i en Läckberg-bok så ligger roten till mordet en bra bit tillbaka i tiden, under ett virrvarr av trassliga relationer.

Det är här som Läckberg är riktigt bra. Hon sätter ihop bakgrundshistorier som är intressanta och fyllda med förskräckliga människoöden men som trots det känns trovärdiga trots den misär en del personer befunnit sig i. Denna bakgrundshistoria portioneras sedan ut till läsaren (och poliserna) i lagom takt för att hålla spänningen uppe. Förutom poliserna så kan naturligtvis Patriks fru Erica inte hålla sig borta från fallet (speciellt inte som hon hjälpt Christian med hans roman), så hon görjar nysta i sin ände. Ibland framgår det lite väl tydligt hur en kedja av händelser konstruerats för att se till att ett visst föremål befinner sig på rätt ställe så att någon ska kunna hitta det och dra nästa slutsats för att föra handlingen framåt, men det händer inte allt för många gånger. Det som är mer irriterande är ett antal fall av att någon ser något och inser att det är viktigt, men att läsaren inte får reda på det just då eftersom scenen byts precis där.

Scenbytena är för övrigt irriterande i sig, men det är inte Läckbergs fel. Som i de flesta deckare så ambulerar handlingen mellan ett antal personer, och varje gång vi börjar följa en ny person så finns det en extra tomrad i texten för att markera det. Så långt allt väl, men allt för många gånger sammanfaller denna extra tomrad med ett sidbyte, och då kan det ta ett tag innan man inser att man plötsligt förflyttats till en annan plats och att den som pratar inte längre är den man tror. Det hade varit smart av förlaget att se till att sätta ut en stjärna eller så mitt på en rad för att markera de här scenbytena så hade inte det här problemet uppstått.

Språkligt är det inget speciellt; den som kräver konstprosa bör läsa något annat. Om man däremot är intresserad av en välkonstruerad deckare och mest ser språket som ett medel för att berätta en fängslande historia så kan jag rekommendera Sjöjungfrun som en av Läckbergs bästa böcker hittills.

Camilla Läckberg: Sjöjungfrun
Forum, 2008
360 sidor
ISBN: 9137131451
ISBN13: 9789137131450

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, camilla läckberg, sjöjungfrun
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, camilla läckberg, sjöjungfrun

Podcastle 1: Come Lady Death

Podcastle 1 är Come Lady Death av Peter S. Beagle.

De flesta av novellerna på Escape Pod och Pseudopod är skrivna av författare som jag inte känner till alls eller möjligen vagt hört talas om, men när Podcastle producerar sin första novell är det ett känt namn man inleder med (även om jag faktiskt inte läst något av Peter S. Beagle förut vad jag kan påminna mig så är det i alla fall ett namn jag varit medveten om länge). Det är också en mycket äldre novell än vad som är brukligt här; den publicerades först 1963.

En gammal dam har genom hela sitt liv hållit en lång serie fantastiska fester, men när hon blir äldre känner hon att de inte roar henne som de en gång gjorde. Om det är något hon ogillar så är det att ha tråkigt, så något måste göras. Hon bestämmer sig för att bjuda in döden till sin nästa fest.

Först måste man komma underfund med ett sätt att få sin inbjudan fram till döden, och redan det tycks först problematiskt tills hon kommer på en både ryslig och enkel metod. När inbjudan skickats återstår bara att vänta, först på att festen ska börja och sedan på att döden ska anlända.

Den här berättelsen gillade jag. Den är lågmäld men ändå effektiv, och spänner från skrämmande känslokyla till humor. Mer sådant!

Andra bloggar om: ljudböcker, fantasy, podcast, podcastle, come lady death, peter s. beagle
Technorati tags: ljudböcker, fantasy, podcast, podcastle, come lady death, peter s. beagle
intressant.se

Gammalmedias FRA-mörkning

I Smålandsposten kan man läsa en imponerande bortförklaring om hur gammalmedia har allvarliga problem med att rättfärdiga sin egen taffliga hantering av FRA-frågan och ännu svårare att se hur man blir omsprungna av bloggare.

Marcus Svensson ondgör sig över att bloggare har publicerat brevsvar från Johannes Åman som är tillförordnad chef för ledarredaktionen på DN. Om Åman hade varit politiker så hade det aldrig blivit någon artikel; då är det granskning som gäller. Det som är "problemet" här är att Åman tillhör den tredje statsmakten. Han är journalist och ska vara den som granskar makten. Nu har han istället själv blivit granskad, och det är naturligtvis inte populärt. Gammelmedia vill ställa andra till svars, men när man själv hamnar under luppen sluter man leden och ryter till. Det kan ju vara ens egna uttalanden som nagelfars nästa gång.

Svenssons är också en hejare på att argumentera:

Jag känner igen mig i det Åman blivit utsatt för. Någon ringer eller mejlar och ställer frågor. Sedan publiceras svaren – utan att jag fått veta att det är en intervjusituation. Inte ens i efterhand.

Den enda skillnaden mot vad en vanlig tidningsreporter, Uppdrag Granskning eller någon annan del av det etablerade mediakomplexet sysslar med är att det är DN som granskas, istället för att de står för granskningen. Vad är en intervjusituation om inte någon som ställer frågor? Men det blir bättre. Svensson avslutar:

Åmans brev sändes i tjänsten, men är ända att klassa som privat korrespondens.

Alltså, hallå? Chefen för landets största ledarredaktion sänder ett brev i tjänsten och det ska klassas som privat korrespondens? Jag betvivlar inte att Stig Malm gärna hade sett att hans uttalanden om "fittstimmet" hade klassats som privata uttalanden också, men han är politiker och tidningarna var de som granskade, så då var det inga journalister som klagade.

Allvarligt talat, Marcus Svensson: sluta gömma dig bakom försök till pressetiska regeldiskussioner. När du känner dig tveksam, tänk dig att Åman är politiker och att bloggarna är journalister så ser du att det här är business as usual, inte "övertramp och misstag" från bloggarnas sida. Skriv som sakfrågan istället, för den påverkar dina möjligheter att utföra ditt arbete på ett oberoende sätt. Om FRA-lagen går igenom så är det slut på meddelandeskyddet.

Andra bloggar om: fra, johannes åman, marcus svensson, media, pressetik, bloggar, yttrandefrihet, det fria ordet, politik, censur, dn, journalistik, meddelandeskydd
Technorati tags: fra, johannes åman, marcus svensson, media, pressetik, bloggar, yttrandefrihet, det fria ordet, politik, censur, dn, journalistik, meddelandeskydd
intressant.se

Personval och personligt ansvar inför FRA-omröstningen

I morgon är det omröstning om ifall FRA ska få orwellska befogenheter att avlyssna all elektronisk kommunikation i landet. Ungefär varenda bloggare i landet har skrivit i frågan och alla tycks överens om att FRA-lagen vore ett katastrofalt misstag, oavsett om de står till höger eller vänster. Bland politikerna är det däremot en cementerad blockpolitik som gäller. Rösta som partipiskan vill annars kan du bli utesluten, hotar moderaterna.

Det är lärorikt att titta på det här debaclet för dem som hoppas att de borgerliga ska införa personval framöver. Eller kanske snarare för dem som tror att det skulle göra någon som helst skillnad från hur läget är nu. I morgon har de borgerliga riksdagsmännen en ypperlig möjlighet att visa att de står upp för sina liberala värderingar och sätter sina övertygelser före partipiskans kollektiva diktat. Vi får se om de vågar rösta mot FRA-förslaget, eller om de hellre värnar om sin karriär inom partiet och sedan förhoppningsvis blir utröstade i nästa val istället. Om FRA-lagen införs hoppas jag att den blir en valfråga i nästa val så att den kan rivas upp så fort som möjligt.

Andra bloggar om: yttrandefrihet, censur, övervakning, storebror, orwell, fra, personval, personlig integritet, politik
Technorati tags: yttrandefrihet, censur, övervakning, storebror, orwell, fra, personval, personlig integritet, politik
intressant.se

Swecon/ConFuse i backspegeln

Årets Swecon med Cory Doctorow och Adam Roberts som hedersgäster är avslutad. Jag tycker att den var lyckad, men jag var med och arrangerade så jag är naturligtvis partisk.

Anders Reuterswärd vann Alvarpriset och Imagicon 2 vann omröstningen om vilken kongress som blir nästa års Swecon. Vi ses där!

Swecon arrangerade också en novelltävling som var öppen för alla. Juryn, bestående av John-Henri Holmberg och Anders Bellis, valde ut de tre bästa novellerna men rangordnade dem inte inbördes. Priser till vinnarna har skänkts av SF-Bokhandeln (presentkort på 500:-), Damm Förlag (romanen Glasböckerna) och kongressen (jubileums-Swecon-mugg). Vinnarna är dessa tre noveller:

• Titti Knutsson: Bingo-Berra
  
• Tobias Holmgren: Dixie
  
• Björn Mattsson: Leveransen

Jag ska försöka skriva en lite längre rapport senare, men här är en lista över andras skriverier om kongressen så länge. Jag ska försöka hålla den uppdaterad allt eftersom fler dyker upp (berätta gärna om jag missat något).

• 2008-06-11: Sf-fantaster samlas i Linköping, artikel i Corren.
  
• 2008-06-13: Fantaster samlas för fiction, artikel i Expressens nätupplaga.
  
• 2008-06-13: Inslag med BLV i Östnytt på TV.
  
• 2008-06-13: In Linköping, Tero Ykspetäjä på Partial Recall.
  
• 2008-06-13: ConFused, Tero Ykspetäjä på Partial Recall.
  
• 2008-06-13: Liveblogging Confuse, Nea på Upsalafandom.
  
• 2008-06-15: Swecon: Saturday, Tero Ykspetäjä på Partial Recall.
  
• 2008-06-15: Portrait, SweCon, Linkoping, Sweden är en av bilderna ur Corys flickr-ström. Jag ser inga fler från själva kongressen, men däremot ett antal från den medeltida stadsvandringen i Linköping på lördagmorgonen.
  
• 2008-06-16: Tack för kongressen, Johan Jönsson på Fanac-listan.
  
• 2008-06-16: SweConFuse, Bellis på Fanac-listan.
  
• 2008-06-16: Swecon 2009 och Alvarpriset, Nea på Upsalafandom.
  
• 2008-06-16: Confuse, Sten Thaning på Fanac-listan.
  
• 2008-06-16: Foton av Marie Engfors.
  
• 2008-06-17: Foton av Tero Ykspetäjä.
  
• 2008-06-17: Foton av Johan Anglemark.
  
• 2008-06-17: Foton av Magnus Westerlund.
  
• 2008-06-18: Back from Swecon, Tero Ykspetäjä på Partial Recall.
  
• 2008-06-18: Foton av Pasi Välkkynen.
  

Andra bloggar om: science fiction, sf, fantasy, confuse, swecon, sf-kongresser
Technorati tags: science fiction, sf, fantasy, confuse, swecon, sf-kongresser
intressant.se