tisdag, januari 29, 2008

2008-10: Lennart Ramberg: Kyoto och fjärilarna

Den här boken presenterar sig som en "miljöthriller", och som de flesta thrillers alternerar handlingen mellan flera huvudpersoner. Här finns tre huvudspår: Kimi som är forskare i klimatvetenskap och håller på med experiment på Spetsbergen, miljöorganisationen Serve Earth som är på väg till Spetsbergen för att göra ett reportage, och ett aluminiumsmältverk i Sibirien.

Kimi har problem med sin forskning som inte kommit någon vart på tre år. Som om inte det var nog har hans handledare Emil Planck försvunnit utan att lämna några spår, och nu måste han slutföra deras experiment med att mäta växthusgasen fluormetan högt upp i atmosfären över Spetsbergen. Tidigare mätningar gjorda av Planck har visat på kraftigt förhöjda halter, och tanken är att Kimi nu ska bekräfta detta.

Planck har bjudit in Serve Earth till forskningsstationen, men när de väl är på väg är han försvunnen och Kimi har inte koll på vad syftet med deras besök egentligen är. Det hela slutar med att han följer med på deras båt mot Sibirien för att spåra varifrån utsläppen av de växthusgaser han försöker mäta kommer.

Rent thrillermässigt fungerar boken rätt bra. Den är lättläst och medryckande skriven utan några allvarliga vårtor, även om jag är lite skeptisk till realismen på ett par ställen. När Kimi ska utföra sina mätningar skickar han upp mätinstrument med ballong och sedan släpps de ner igen i fallskärm. Instrumenten rapporterar sin position med GPS för att han ska kunna ge sig ut för att hämta dem. Det låter ju gott och väl, men det här är Spetsbergen, och det är ingen gästvänlig miljö. Här behöver man ha med sig gevär för att gå från ett hus till ett annat för att värja sig mot isbjörnarna, men trots det är tanken att Kimi ska ge sig ut åtskilliga mil på skoter ensam för att leta efter sina instrument. Förutom isbjörnar har han även snöstormar och sprickor i isen att ta hänsyn till. Jag har svårt att tro att någon skulle planera för en ensamexpedition på det sättet. Han behöver dock inte göra utflykten ensam eftersom Serve Earth anländer. En av deras aktivister anmäler sig som frivillig att följa med, och hans enda orostanke kring det är vad hans flickvän ska tänka om att han ger sig ut på en tältexpedition med en okänd kvinna (en högst relevant oro, visar det sig).

En sak som ofta stör mig med thrillers och deckare är att författaren hittar på en handling som leder till biljakter, explosioner och andra händelser som märks tydligt, men det är väldigt sällan som några oskyldiga förbipasserande råkar se de underliga saker som händer och ställa till det för huvudpersonerna, och oftast brukar heller ingen oroa sig för sådant. I den här boken är det för en gångs skull ingen risk för sådant eftersom handlingen utspelar sig på Spetsbergen, i en avlägsen avkrok i Sibirien och på en liten båt. Risken för slumpmässiga förbipasserande är rätt liten. Det är inte riktigt ett slutet rum som i en klassisk deckare, men näst intill.

Alla inblandade är upptagna av fluormetanets vara eller inte vara. De på aluminiumsmältverket försöker dölja de utsläpp de gör för att inte störa sin kommande börsintroduktion, Kimi försöker mäta och dokumentera vilka halter som faktiskt förekommer och Serve Earth är på jakt efter ett miljöscoop. Deras motiv är helt olika, men den osynliga gasen högt uppe i atmosfären intresserar dem alla. Det förekommer en hel del tekniska förklaringar av vad Kimi egentligen sysslar med i sina mätningar, hur smältverket producerar olika gaser, hur aktivisterna och Kimi försöker spåra utsläppen de mäter mot källan och så vidare. Jag kan inte bedöma om allt det som beskrivs är tekniskt korrekt, men för mig som inte är specialinsatt så låter det i alla fall rimligt, och mer än så begär jag inte egentligen av en thriller.

Lennart Ramberg: Kyoto och fjärilarna
Kabusa Böcker, 2007
303 sidor
ISBN: 9173550159
ISBN13: 9789173550154

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,

Inga kommentarer: