Visar inlägg med etikett åsa schwarz. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett åsa schwarz. Visa alla inlägg

torsdag, oktober 03, 2013

2013-21: Åsa Schwarz: Lust

Sara är författare och har problem. Hon brukar inte ha några problem att skriva men nu sitter hon och tittar på medan deadline för hennes nästa bok kryper närmare medan manuskriptet är tomt. Till slut provar hon uppgivet en ritual som hon egentligen inte tror på, men den visar sig fungera.

Boken hon skriver efter det blir kanske inte vad hon tänkt sig, men det blir en bok. Säljer gör den också, så på den fronten är det inga problem. Samtidigt lyckas Sara också få ihop det med en förläggare som samtidigt lockar över henne på ett större förlag. Och som visar sig vara gift. Det verkar också som att det inte är problemfritt att använda ritualen för att få skrivandet att fungera. Sara börjar se kopplingar som hon inte alls är bekväm med.

De börjar Sara skrivit från början är chicklit och anslaget i Lust är också åt det hållet från början men det tar snart en mörkare vändning som man kan ana redan av att bokens inledande citat kommer från Aleister Crowley.

Berättandet alternerar mellan nutid och dåtid och leder parallellt fram till de händelser vi ser i nutiden. Det är inte speciellt svårt att inse vad det är som kommer att hända, men boken är inte upplagd så att det ska presenteras som en stor överraskning på slutet så det gör inget att man som läsare fattar i förväg.

Åsa Schwarz: Lust
Mix Förlag, 2013
283 sidor
ISBN: 978-91-86845-16-2

måndag, augusti 01, 2011

2011-40: Åsa Schwarz: En död ängel

En död ängel är en rak fortsättning på Åsa Schwarz förra bok, Nefilim, men jag tycker att det finns en väsentlig skillnad. Medan man i Nefilim kunde fundera på om det verkligen var fråga om fantasy eller inte -- som läsare fick man bara andrahandsuppgifter om de mystiska saker som skedde -- så står det i En död ängel klart att något övernaturligt är inblandat. De flesta läsare kommer däremot inte att märka någon skillnad för stilen är densamma.

På normalt thrillermanér berättas handlingen alternerande från ett antal personers synvinkel, vilket gör att det är lätt och fastna och läsa vidare eftersom man vill veta hur det går för den man just släppte. Detta är som jag sade andra boken i en serie, men jag kan inte se några problem med att läsa den utan att ha läst den föregående delen. Det finns en del bakgrundsinformation man behöver ha för att förstå vad som händer, men den får man serverad i småbitar där det behövs så att nytillkomna läsare ska kunna hänga med (eller de av oss som glömmer detaljer i tidigare lästa böcker ska få en repetition).

När boken börjar så är Nova Barakel på uppdrag med Greenpeace i Turkiet för att skapa opinion om den globala uppvärmningen genom att bygga en modern replika av Noaks ark långt upp på Ararat. Tillsammans med den nyfunne lokale pojkvännen Benjamin besöker hon även en närbelägen ruinstad där det sägs att man en gång dyrkade änglar, men det besöket blir ödesdigert eftersom hon blir brutalt nedslagen. Hon vaknar upp på Karolinska en vecka senare och får då reda på att ingen har sett Benjamin sedan hon blev nedslagen. Trots protester från både läkarna och sin vän Arvid sätter Nova genast igång att planera för att resa tillbaka till Turkiet så fort som möjligt för att ta reda på vem som försöker hindra henne från att få reda på saker om sitt ursprung.

En intressant sak med den här serien är att alla egentligen arbetar mot samma mål. Både Nova och hennes vänner (som alla är Greenpeaceaktivister) och huvudskurken Peter Dagon är övertygade om att miljön är i fara och att omedelbara åtgärder måste till för att rädda den. De har däremot väldigt olika uppfattningar om vad som är rimliga åtgärder, men trots att de motarbetar varandra så drar de på sätt och vis åt samma håll.

Jag gillar också att Nova i den här boken blir en mer komplex karaktär. Hon slits mellan lojaliten till sina gamla vänner och kärleken till sin nya pojkvän. Hon har inte betraktat Arvid och Stocken som partners utan bara vänner, men när det visar sig att Arvid hyser känslor för henne (och därmed har en helt annan syn på Benjamin än Nova själv har) så blir situationen komplicerad. Det förekommer även andra situationer som gör att Nova tvingas tänka igenom sina motivationer noga och det gör att vi som läsare kommer henne närmare.

Jag ska inte berätta vad som händer på slutet, men jag kan säga att det inte blir som man lätt kan tro utan ställer mycket av det som hänt tidigare på huvudet. Det står helt klart när man läst slutet att det ska bli fler böcker i serien om Nova Barakel, men samtidigt har Åsa Schwarz lyckats få till ett slut på den här delen som känns tillfredsställande. Det ska bli spännande att se hur den här serien utvecklas.

Åsa Schwarz: En död ängel
Telegram, 2011
262 sidor
ISBN: 978-91-86183-57-8

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se

tisdag, november 24, 2009

Sociala media för författare

Författarkurser är inget ovanligt numer, men det brukar betyda en kurs för den som vill lära sig att bli författare. Igår blev jag tipsad om en författarkurs som istället var för författare som vill lära sig att utnyttja de nya sociala medierna för att marknadsföra sig och sina verk.

Teorin är att författare numer inte kan förlita sig på att förlagen ska sköta hela marknadsföringen utan de måste själva jobba med att etablera sig som ett namn. Sociala media som Facebook och bloggar är viktiga byggstenar i detta. Jag har inte gått kursen så jag kan inte uttala mig om innehållet i detalj, men mitt intryck av kursbeskrivningen är att det är rätt grundläggande. (Om du är intresserad av något av seminarierna så ger koden F6ZX4KP 10% rabatt.)

Det är stor skillnad på hur mogna svenska författare är när det gäller sociala media. Å ena sidan har vi gamla stofiler med etablerad publik och eget förlag med stadig marknadsföringsbudget som Jan Guillou som i en debatt nyligen ideligen avbröt för att flika in "riktiga media" om gammelmedia, som kontrast till elektroniska fora. I den andra änden har vi dem som lever på nätet som Åsa Schwarz som gjorde rubriker nyligen när hon lurat pressen genom att skapa en facebookprofil för Nova Barakel, huvudpersonen i sin senaste roman Nefilim och sedan presenterat handlingen i boken i form av Novas statusuppdateringar och på det sättet interagerat direkt med sin publik.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

måndag, juli 27, 2009

2009-55: Åsa Schwarz: Nefilim

Nefilim är Åsa Schwarz tredje bok efter ... och fjättra Lilith i kedjor och Stigma. De första två hänger ihop, men jag kan inte se att det finns några kopplingar från dem till Nefilim.

När jag läste Nefilim kom jag att tänka på två andra böcker: Da Vinci-koden och Steig Larssons Millennium-serie. Huvudpersonen här, Nova Barakel, har en del likheter med Lisbet Salander även om hon inte är fullt så extrem och därmed också lättare att tro på. När det gäller handlingen så är det en typisk thriller med action och bibelmystik i en (o?)salig blandning, men till skillnad från Dan Brown så är orden flyhänt skrivna och begränsade till rimliga mängder.

Nova är Greenpeaceaktivist och är med och planerar en aktion där hon ska måla slagord hemma hos Vattenfalls VD eftersom Vattenfall toppar en lista med företag som gör dåliga saker med miljön. Efter att ha målat slagord på ett par ställen i lägenheten upptäcker hon att dess ägare faktiskt är hemma -- mördad. Nova flyr, men inser att hon kommer att vara bland de personer som polisen främst vill få tag i.

Efter den inledningen alternerar handlingen mellan Nova och poliserna som försöker få tag i mördaren (samt en del tillbakablickar). Det hoppande thrillerperspektivet gör som vanligt att man hela tiden vill veta vad som händer med den person man just lämnade och gärna läser lite till, så den här boken går fort att läsa ut.

Nominellt är det här fantasy, men de fantastiska elementen berättas för huvudpersonerna snarare än visas direkt. Utifrån det som faktiskt visas skulle man kunna hävda att det är en bluff för att få Nova att tro rätt saker, men inom boken finns egentligen inget som stöder den tolkningen.

Sammanfattningsvis är det här en riktigt bra thriller, helt enkelt.

Åsa Schwarz: Nefilim
Schibsted, 2009
281 sidor
ISBN: 978-91-7423-017-8

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

fredag, mars 09, 2007

Nr 35: Åsa Schwarz: Och fjättra Lilith i kedjor

Och fjättra Lilith i kedjor är den första delen i en serie som kallas "Demonologin". Den andra, Stigma, har jag redan läst (om än inte skrivit om) och det var inget problem att läsa dem i fel ordning.

Lena är student och flyttar in i en lägenhet på Söder i Stockholm. Av en slump hittar hon en gammal dagbok under plankorna i golvet och börjar naturligtvis att läsa den. Den är skriven av Anna som bodde i samma rum för 160 år sedan, och som blev vittne till en satansmässa och drabbad av en otrogen pojkvän. Men vad har då detta med Lena att göra? Inte så mycket personligen, men dagboken visar sig bli högst relevant i en polisutredning.

Som nästan vilken annan thriller som helst är boken skriven från flera olika synvinklar för att öka på spänningen, och i det här fallet handlar det även om att alternera mellan vad som händer år 2004 och vad som hände år 1842. Det är korta textsnuttar man får varje gång och massor med personer inblandade, så det vill till att hänga med för att få grepp om alla. Om man tappar bort sig finns det faktiskt ett personregister på slutet.

I nutid har ett företag drabbats av bedrägeri i form av att 35 miljoner kronor försvunnit när någon pillat på företagets utgående fakturor så att pengarna betalats till fel konto. En man hittas också mördad på Söder under mystiska omständigheter. Namnet "Lilith" dyker upp på allt fler ställen, men har de någon koppling? Det tar ett tag innan personerna i handlingen kan svara på den frågan, eftersom läsaren är den ende som har hela bilden klar för sig.

Språket flyter bra i boken och handlingen har inga uppenbara tankehål, men det finns fortfarande en del saker att undra över. I första hand känns det lite underligt med en thriller där det egentligen aldrig förekommer något hot. Det finns ett lik och ett antal mer eller mindre skumma typer. Vad som däremot inte finns är något slags hot mot någon av huvudpersonerna. Att boken fortfarande känns intressant att fortsätta läsa är väl på sätt och vis ett gott betyg åt handlingen, med det känns som om det fattas ett dramatiskt element.

En annan sak jag undrar över är varför det ideligen påpekas att reklampennor från Astra dyker upp och glöms på diverse ställen. Det händer åtminstone ett tiotal gånger boken igenom, men det blir aldrig något av det. Är det bara ett internt skämt? Produktplacering? En plantering av något till en senare bok (jag minns dock inte att det fanns något relevant i Stigma om det, i så fall)?

En hel del bakgrundsinformation vävs också in i handlingen. Ibland kanske lite väl mycket: jag tycker inte att det är så väldigt intressant att få veta exakt vilka program som används vid datorintrånget och vid spårningen, även om det i och för sig är trevligt att en författare som behandlar ämnet för en gångs skull faktiskt är insatt (Åsa Schwarz har jobbat med datorsäkerhet). Förutom detta finns naturligtvis en massa mytologisk bakgrund om Lilith-myten. Hur stora delar av detta som är korrekt och hur mycket som är tillrättalagt för att passa handlingen kan jag däremot inte bedöma.

Detta är dock petitesser. Huvudsaken är att boken är kul att läsa, och det var den.

Åsa Schwarz: Och fjättra Lilith i kedjor
Pocketförlaget, 2006 (ursprungligen 2005)
261 sidor
ISBN: 9197588830
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.



Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 35 (varav 10 serieböcker)
Fem pjäser: William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will Sophokles: Elektra
Fem nobelpristagare: Orhan Pamuk: Snö Isaac Bashevis Singer: Shosha André Gide: Isabelle
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Svenska Naturskyddsföreningen: Naturen till din tjänst (årsbok 2007)
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Yasunari Kawabata: Snöns rike (Japan) Orhan Pamuk: Snö (Turkiet) Sophokles: Elektra (Grekland) André Gide: Isabelle (Frankrike) Arnaldur Indriðason: Kvinna i grönt (Island) Klart 2/3!
Fem böcker från Japan: Yasunari Kawabata: Snöns rike

Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
31: Svenska Naturskyddsföreningen: Naturen till din tjänst (årsbok 2007)
32: Arnaldur Indriðason: Kvinna i grönt
33: Magnus Alm, Gustav Edman & Fredrik Engström: Från Atlantis till Blekinge
34: Marie Hermanson: Mannen under trappan
35: Åsa Schwarz: Och fjättra Lilith i kedjor

Andra bloggar om: , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , ,
intressant.se