2012-15: Jan Sylvan: 10 år med geocaching

Jan Sylvan (eller "jasy" som han kallas i geocachingsammanhang) är en av de svenskar som hållit på längst med geocaching. I den här korta boken berättar han om hur hobbyn har utvecklats under de tio år som han hållit på. För perspektivets skull kan jag säga att jasy började med geocaching 2001-02-12 och den första geocachen någonsin gömdes 2000-05-03, alltså mindre än ett år tidigare. Den första geocachen i Sverige gömdes 2000-06-14 men det dröjde ända till 2001-06-19 innan någon hittade den (idag tar det ofta mindre än en timme innan de första är på plats när en ny geocache publiceras).

Boken har ett väldigt personligt perspektiv genom att helt enkelt utgå från de gömmor som jasy har hittat (och gömt) och utifrån dem berätta om nya idéer och utvecklingar inom hobbyn. Det personliga anslaget gör att det hela känns mer som ett väldigt långt blogginlägg än en fackbok. Jag (som började med geocaching i juli 2004 och också börjar bli gammal i gemet) uppskattar den "friformshistorik" som finns men hade gärna sett lite mer organiserade fakta också.

Jan Sylvan: 10 år med geocaching
Recito Förlag, 2011
98 sidor
ISBN: 978-91-7517-062-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, geocaching, jan sylvan, 10 år med geocaching
Technorati tags: böcker, läsning, geocaching, jan sylvan, 10 år med geocaching
intressant.se

2012-14: Muriel Barbery: Smaken

Muriel Barbery är även författare till den mycket mer kända Igelkottens elegans. I Sverige så publicerades den först och den efteråt, efter den förras framgång. I original var det tvärt om; det här är hennes debutroman.

Det finns även en koppling mellan de två så till vida att de utspelar sig i samma hyreshus och att samma personer i viss mån förekommer i båda böckerna, men den som har en stor roll i den ena förekommer typiska bara i marginalen i den andra.

Smaken handlar om den framgångsrike och fruktade matskribenten Pierre Arthens som ligger för döden. Han ligger och söker efter en smak som han aldrig glömt och med utgångspunkt från det målas hela hans liv upp i form av en mängd återblickar och anekdoter. Texten består omväxlande av hans egna minnen och andras minnen av honom.

Naturligtvis handlar det allra mesta om mat i alla dess former med ett överdåd av beskrivningar, och det är kanske här som boken fallerar för mig. Jag har svårt att tänka mig in i recept och se vad det egentligen blir av det. En bild i en kokbok kan se god ut men ett recept får mig ytterst sällan att bli hungrig och detsamma gäller här: jag får inga smak- och doftförnimmelser att tala om av bokens berättelser av fantastiska maträtter och där faller nog en del av premissen för texten. Naturligtvis förekommer det inte bara mat utan även personer, men de står i skuggan av smakerna och det här är redan från början en ganska tunn bok, så man hinner aldrig riktigt få grepp om någon.

Jag tyckte bra om Igelkottens elegans, men den här boken levde inte upp till förväntningarna efter den. Å andra sidan är den en debutroman, så jag ska nog ge Barbery en chans till.

Muriel Barbery: Smaken (Une gourmandise)
Översättning: Marianne Öjerskog
Sekwa, 2010 (originalet 2000)
146 sidor
ISBN: 978-01-86480-15-8

Andra bloggar om: böcker, läsning, mat, smaken, muriel barbery
Technorati tags: böcker, läsning, mat, smaken, muriel barbery
intressant.se

2012-13: Chimamanda Ngozi Adichie: Det där som nästan kväver dig

Chimamanda Ngozi Adichie är mer känd för romanen En halv gul sol om Biafra-kriget, men den här novellsamlingen är det första jag läser av henne. Jag måste säga att det var en bok som gav mersmak.

Adichie är väldigt bra på att måla upp en miljö och framför allt olika personer så att man upplever att man känner dem och förstår hur de fungerar, och det på väldigt lite utrymme. Novellerna utspelar sig ofta i alldagliga miljöer och vardag, även om betydelsen av detta kan variera. Ibland betyder det en fattig by i Afrika, ibland ett rikt boende i USA, men det handlar alltid om afrikaner, utvandrade eller inte.

Novellerna springer ofta ur något slags möte mellan personer som inte alls har något med varandra att göra snarare än interaktioner inom familjen eller liknande: det kan handla om en författarkongress eller personer som flyr till samma ställe under ett attentat mot en marknad, men det är just ur deras respektive trevanden för att förstå motparten som novellen skapas.

Det här var en mycket trevlig bekantskap, så jag ska nog gå tillbaka och prova även En halv gul sol.

Chimamanda Ngozi Adichie: Det där som nästan kväver dig (The Thing Around Your Neck)
Översättning: Ragnar Strömberg
Albert Bonniers, 2011 (originalet 2009)
226 sidor
ISBN: 978-91-0-012392-5

Andra bloggar om: afrika, bokcirkel, böcker, läsning, noveller, chimamanda ngozi adichie, det där som nästan kväver dig
Technorati tags: afrika, bokcirkel, böcker, läsning, noveller, chimamanda ngozi adichie, det där som nästan kväver dig
intressant.se

2012-12: Naturskyddsföreningen: Den flamsäkra katten

För ett litet tag sedan klagade jag på att STFs senaste årsbok inte gjorde speciellt mycket av sitt tema. Nu har jag även läst den senaste årsboken från Naturskyddsföreningen och kan jämföra dem. Här är temat "kemisamhället, hälsan och miljön".

Det här låter inte speciellt underhållande, men skenet bedrar. Boken i sin helhet berättar historien om hur en person försöker få rätsida på vilka kemikalier som egentligen påverkar hennes vardag (åtminstone delvis på grund av sin graviditet). Det visar sig att kemikalier finns överallt, och det inte bara för att allting på någon skala är kemikalier. Ungefär vad som helst kan innehålla ämnen som är förbjudna för användning på andra ställen (men inte generellt) så att exempelvis leksaker (som ofta stoppas i munnen) kan innehålla kemikalier som inte får finnas i nappflaskor. Det är också vanligt med ämnen där man egentligen inte vet vad de har för långsiktiga effekter på människor. Problemet är att kemilagstiftningen tittar på varje kemikalie för sig utan att ta hänsyn till "cocktaileffekter" och att man dessutom betraktar ämnen som ofarliga tills motsatsen bevisats. Som boken säger är det få som tycker att det är en acceptabel metod när de plockar svamp i skogen (då plockar man bara dem man vet är säkra), så varför gäller inte motsvarande regler för kemikalier som påverkar oss i våra dagliga liv.

Man får väl säga att boken i huvudsak är en sammanhängande berättelse om huvudpersonens försök att skaffa information om olika kemikalier och få rätsida på hur lagstiftningen ser ut, men de olika kapitlen handlar om olika frågor och jag tror att de skulle gå att läsa fristående. Den sammantagna bilden är att vi alla deltar i ett gigantiskt experiment om hur mycket kemikalier man kan sprida i naturen utan att den kollapsar helt, och det är många som gör sitt bästa för att se till att ingen ens utvärderar experimentet. Kemiindustrin skapar hela tiden nya varianter av ämnen som har snarlika sammansättningar och effekter som redan existerande, men med nuvarande lagstiftning måste varje ämne testas för sig. Det innebär att när ett förbud av ett ämne kan genomföras har det ämnet inte sällan redan ersatts av ett nytt snarlikt som ännu inte testats och som alltså kan fortsätta användas. Det saknas möjligheter att sätta upp begränsningar för hela grupper av snarlika kemikalier.

Den flamsäkra katten gör dessutom ett bra jobb av att vara underhållande skriven. Samtidigt som man lär sig en del om vilka kemikalier som finns runt omkring oss hela tiden så är det faktiskt roligt skrivet, speciellt en del återgivna samtal med myndighetspersoner och representanter för kemiindustrin. De faktiska fakta som huvudpersonen gräver fram är inte roliga, men de lakoniska formuleringarna är det rätt ofta. Det här är konsumentupplysning på hög nivå. Det är bara att hoppas att den får något genomslag.

Naturskyddsföreningen: Den flamsäkra katten
Redaktör: Roger Olsson
Naturskyddsföreningen, 2011
168 sidor
ISBN: 978-91-558-0072-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, miljö, naturskyddsföreningen, den flamsäkra katten
Technorati tags: böcker, läsning, miljö, naturskyddsföreningen, den flamsäkra katten
intressant.se

2012-11: Ola Skogäng: I dödsskuggans dal

I dödsskuggans dal är den tredje volymen i berättelsen om björnen Theo och hans äventyr. Den här är lite annorlunda strukturerad än de tidigare i och med att det här är ett hopkok av mindre berättelser som publicerats på diverse ställen, men jag tycker att författaren gör ett bra jobb av att knyta ihop dem till något vettigt.

En av Theos vänner, polisen Max, får sin kropp övertagen av en demon. Man lyckas fånga kroppen med demonen, men kan inte driva ut den utan att först veta vad den heter. Den är dock inte speciellt intresserad av att berätta sitt namn, men däremot är den mycket för att berätta episoder ut sitt tidigare liv där den haft med Theo och hans bekanta att göra. Detta gör att berättelsen får formen av en novellsamling med sökandet efter demonens sanna namn som ramhandling.

Jag ska väl säga att jag föredrar en sammanhållen historia som inte flaxar så mycket från en berättelse till en annan, men givet begränsningarna för den här volymens tillkomst tycker jag att det är en riktigt lyckad konstruktion.

Teckningarna är klara och tydliga och påminner en del om Tintin. Bilderna är ibland naiva och lite förenklade, men jag tycker att de är väldigt effektfulla.

Ola Skogäng: I dödsskuggans dal
Ekholm & Tegebjer, 2011
192 sidor
ISBN: 978-91-86048-15-0

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, ola skogäng, theos ockulta kuriositeter, i dödsskuggans dal
Technorati tags: böcker, läsning, serier, ola skogäng, theos ockulta kuriositeter, i dödsskuggans dal
intressant.se

2012-10: Brian Power: Den siste kejsaren av Kina

Det här är boken som ligger som grund till filmen Den siste kejsaren, och det hela handlar om kinas siste kejsare Pu Yi, en person som hade ett tämligen omväxlande liv helt i linje med Kinas turbulenta 1900-tal. Via intrigerande från kejsarinnan blir Pu Yi insatt som nästa person att bli kejsare vid bara några års ålder trots att det egentligen fanns andra som stod i tur. Han hinner sedan sitta på tronen i ett fåtal år innan han tvingas abdikera, och detta är något som kommer att gå som en röd tråd genom hans liv. Han blir nämligen återinsatt och borttvingad från makten på olika sätt och över olika delar av riket flera gånger.

Det ska väl dock sägas att han egentligen aldrig har någon makt att tala om. När han först är kejsare har kejsardömet fortfarande en del makt men då är Pu Yi bara några år (han tillträder som kejsare vid tre års ålder) och det är då naturligtvis diverse rådgivare som hanterar riket. Senare blir han kejsare över Manchuriet, men detta är bara en marionettroll som japanerna sätter in för att se bättre ut och hans makt är obefintlig. Han sitter snarare i husarrest. Han hinner senare både bli tillfångatagen av ryska trupper och satt i kinesiskt arbetsläger som krigsförbrytare innan han slutar sitt liv som statstjänsteman.

Det här är naturligtvis ett intressant människoöde, men det är lätt att undra hur mycket av den här skildringen som egentligen är fakta och hur mycket som är fiktion. Författaren säger redan från start att han arbetar inom den kinesiska sagotraditionen som gärna bygger på med saga där det inte finns någon verklighet att ta av.

När man berättar historien om en människas liv måste man berätta sanningen. Att berätta sanningen innebär emellertid inte enbart att visa respekt för historiska fakta. Bortom väven av datum, årtal och andra fakta finns inlevelsens sanning. Om jag har lyckats att på ett sanningsenligt sätt återberätta några av de scener i Pu Yis liv som jag bevittnat med fantasins hjälp, så är det Kinas kringvandrande sagoberättare som jag har att tacka härför.

Som alltid med biografier så är det svårt att veta hur mycket som är sanning och hur mycket som är fiktion.

Vad jag däremot kan konstatera när jag läser den här boken är att det finns stora delar av Kinas historia som jag har väldigt dålig koll på. Den här boken behandlar inte den i någon större utsträckning mer än i bisatser, men det känns om att jag gärna skulle lära mig lite mer om den. Jag skulle vilja veta lite mer om den värld som Pu Yi och hela det kinesiska samhället egentligen utvecklats ur.

Brian Power: Den siste kejsaren av Kina (The Puppet Emperor)
Översättning: Per Nyqvist
Forum, 1988 (originalet 1986)
278 sidor
ISBN: 91-37-09406-8

Andra bloggar om: böcker, läsning, historia, biografi, kina, brian power, den siste kejsaren
Technorati tags: böcker, läsning, historia, biografi, kina, brian power, den siste kejsaren
intressant.se