Andra bloggar om: böcker, läsning, skräck, recensionsexemplar, marknadsföring, caroline l. jensen, vargsläkte
intressant.se
Från: Hans Persson
Till: johan@ekholmsnasgolf.se, tony@ekholmsnasgolf.se, info@sportrea.se
Kopia: info@golfresor.com, runeberg@lysator.liu.se
Ämne: Reklamutskick via spammare
Datum: Mon, 13 Oct 2008 13:04:34 +0200
Hej ekholmsnasgolf.se och golfrea.se,
Jag tycker det är tråkigt att ni annonserar hos oseriösa, spammande aktörer. Golfnyheter.com skickar ut sitt "nyhetsbrev", med er annons, till mottagare som aldrig har beställt det [1].
Jag är inte intresserad av golf och ni är därmed inte intresserade av att betala för att skicka reklam till mig när ni tror att ni skickar till en relevant målgrupp. Ni vet säkert själva hur irriterande det är med spam via epost, så jag hoppas att ni slutar att betala för sådant.
Hans
[1] Jag får "nyhetsbrevet" golfnyheter.com via runeberg@lysator.liu.se, redaktionsadressen för Projekt Runeberg som publicerar gammal litteratur gratis på internet på http://runeberg.org/.
Från: Jan Killander <jan@sportrea.se>
Till: Hans Persson
Ämne: Re: Reklamutskick via spammare
Datum: Mon, 13 Oct 2008 16:54:32 +0200
Hej,
Tack för ditt email.
Vi kände inte till det som ni informerat om nedan och jag är tacksam för informationen. Vi kommer att åtgärda det hela.
Mvh / Jan Killander
Från: AmerikaSpecialisten.se- <AmericanGolfTours.seinfo@golfresor.com>
Till: Hans Persson
Ämne: RE: Reklamutskick via spammare
Datum: Tue, 14 Oct 2008 06:34:15 -0400 (12:34 CEST)
Hej Hans,
Ni är nu manuellt borttagen från vårt system.
Man kan även själv gå in och ta bort sig på http://www.vacationproposal.com/html/unsubscribe.html
Golfnyheter.com
På marknadsplatsen kommer vi också att presentera varor och tjänster som inte är miljö- eller rättvisemärkta, men som ändå är positiva utifrån olika hållbarhetsperspektiv. T ex hyrbilar, värmepumpar, elleverantörer, begagnat byggmaterial, frisörer, etiska fonder, fordon av olika slag, solenergipaneler, miljöutbildningar, båtmotorer, miljöbloggar mm.Under rubriken urval framgår lite mer om urvalet. Företag som är helt miljöcertifierade ser exempelvis inte ut att ha några problem att komma med. Exakt vilka kriterier som gäller för de branscher där det inte finns någon miljömärkning framgår däremot inte. Det enda som sägs är
I kategorier/ branscher där det inte finns någon miljömärkning väljer vi ut det eller de företag som vi bedömer har kommit längst med sitt miljöarbete, för att på så sätt starta diskussioner och sätta press på övriga företag i branschen.Det låter som ungefär samma inställning som exempelvis Naturskyddsföreningen har med sin miljömärkning: man sätter upp krav för en bransch för att få märkningen i hopp om att många ska se marknadsvärdet i att uppfylla dem. Jag hoppas att ecoshopping.se också gör likadant som SNF i att skärpa kraven för att få vara med sin "miljöbästa alternativ" regelbundet.


En helt vanlig novemberkväll väntar kriminalinspektör Dennis Milne, en mycket ovanlig polisman, på att tre män ska anlända till parkeringen utanför hotell Traveller's Rest i London. Cynisk och avtrubbad, har Milne en sidoinkomst från att göra det han gör bäst: att straffa kriminella. Men den här gången går något fel. De tre förmodade knarklangarna som han dödar, visar sig vara tre helt oskyldiga människor, och deras död blir början på en utredning som betyder bekymmer för både honom själv och hans samvete. Mindre än tolv timmar senare är Milne ute på gatorna igen. Den 18-åriga Miriam Fox har hittats med halsen avskuren vid Regent's Canal. I sitt desperata arbete med att sätta fast Miriams mördare avslöjar Milne ett nät av garvad brottslighet i Londons undre värld, långt mer chockerande än han kunnat föreställa sig. Kan han undgå att ställas till svars för sina egna brott och samtidigt lösa ett fall som är så vidrigt att det kan vara hans egen räddning? Tiden rinner iväg och alla inblandade ser till sig själva medan ett moralkrig utkämpas i en avfällig polismans inre i denna fängslande debut.
Har någon sett mig någon annanstans? av Beate Grimsrud (Albert Bonniers Förlag)
Mig äger ingen av Åsa Linderborg (Bokförlaget Atlas)
Norrlands Akvavit av Torgny Lindgren (Norstedts Förlag)
Synopsis av Ulf Karl Olov Nilsson (Symposion)
Världens sista roman av Daniel Sjölin (Norstedts Förlag)
Stundande natten av Carl-Henning Wijkmark (Norstedts Förlag)
Naturskyddsföreningen upplyser mig om att jag är välkommen till deras "helt nya miljövänliga katalog". Att den inte är tryckt utan webbaserad är ju trevligt både för mig och miljön. De sidorna i SNFs tidning Sveriges Natur som är katalogen brukar jag normalt bara bläddra förbi, så det är bra om de försvinner och återfinns på webben.
Som uppmärksamma läsare säkert redan noterat så finns det numer en annonsgrunka från Google i vänsterspalten. Jag tänkte att jag skulle se hur det fungerar."Att vara god är svårare än att vara ond."--UR AMBERVILLE
Igår skrev SvD om att bokbloggarna allt mer utmanar litteratursidorna på dagspressen. Som exempel använder man Bokhora som är den mest välbesökta av de svenska bokbloggarna. I artikeln uttrycker man oro för att kvaliten på bokrecensionerna ska sjunka om bokbloggarna lyckas konkurrera ut litteratursidorna och att bokbloggare ska vara lättare att "köpa" för förlagens marknadsföring. Att förlag uppmärksammar bloggare med recensionsex betyder inte att allt vi får bloggas om eller uppmärksammas på det sätt som förlagen önskar. Som alltid när man ber om kritik är det ett vågspel - du kan inte på förhand styra hur recensionen, artikeln eller blogginlägget blir.Detta är naturligtvis sant. När jag skrev för ungdomstidningen Codex fick jag ibland recensionsexemplar av böcker utan att jag hade bett om dem (förutom dem som jag själv beställde). Detta ledde till att jag regelmässigt hade fler böcker till hands än vad jag hade spaltutrymme för, så en del blev inte recenserade. När jag valde vilka böcker jag skulle skriva om så försvann normalt sett de sämsta böckerna. Jag såg då som en av mina uppgifter att tipsa om intressanta böcker att läsa, och då är det ju de böcker jag tycker är bäst som det är vettigt att skriva om. I något fall skrev jag även om mindre bra böcker eftersom det var välkända författare som låg bakom dem. Tanken var då att kunna varna för mindre lyckade böcker som många annars antagligen skulle köpa med bara författarnamnet som grund. Hur ofta jag lyckas övertyga någon att köpa en bok jag rekommenderar vet jag naturligtvis inte, men av kommentarer jag fått händer det i alla fall ibland. Till bloggen har jag också fått en del recensionsexemplar på sistone, men hittills har det (med ett undantag) handlat om böcker som jag själv bett om, och det innebär att jag i förväg bedömt dem som intressanta. Hittills har jag inte givit upp att skriva om några recensionsböcker jag fått till bloggen, men jag har några liggande som jag inte hunnit skriva om. Däremot drar jag mig inte för att skriva ner böcker jag tycker illa om, även om jag inte på rak arm kan påminna mig att jag hittills fått några riktigt otrevliga överraskningar av mina recensionsexemplar.
varför envisas med att göra skillnad på en bokblogg och en papperstidning? Det är ju du som läsare som ska göra bedömningen om du upplever avsändaren som trovärdig, inte det faktum att det står “Stora dagstidningen” eller “lilla bokbloggen” i sidhuvudet. Vi på Järnringen Förlag betraktar i alla fall bloggen på precis samma sätt som en tidning, tv, eller radio. Märkligt att alla ännu inte gör det.