torsdag, februari 15, 2007

Tråkig skönlitteratur på bokrean

Som om det inte redan var tillräckligt med medialt jippo kring bokrean så rapporterar DN nu att festfixaren Michael Bindefeld blivit anlitad "för att skapa en större redaktionell hausse kring bokrean". Jag tror nog att han kan skapa en hausse, men vad som avses med redaktionell här känns lite oklart. Visserligen kommer väl alla landets skvallerredaktioner (vilket tyvärr verkar innefatta nästan alla redaktioner numer) att skriva om honom, men på vilket sätt hjälper det bokrean? Det känns som om bokrean hela tiden blir mer jippo och mindre om böcker, och när det handlar om böcker så är det sällan skönlitteratur det gäller.

Utbudet i årets reakataloger visar tydligare än någonsin att skönlitteraturen har blivit omsprungen av matrecept, hunddressyr och heminredning i förlagens prioriteringar.

Det är en utveckling som upprör författaren Ernst Brunner. Han är själv aktuell på rean med sin historiska roman om Karl XII, "Carolus Rex" , som tryckts upp i nya exemplar. I Akademibokhandelns katalog hittade han i år skönlitteraturen först på sidan 42.

- Det fanns en tid när den låg först. Under rubriken "Svenska berättare" hittar man i dag den ytligaste underhållningslitteraturens största namn. Där låg förr böcker av Vilhelm Moberg och Sara Lidman. Åsikterna om vad som är skönlitteratur har förskjutits och det handlar inte om innehållet längre, konstaterar Ernst Brunner.


Om man tar sig en titt på vad det är för skönlitteratur som finns i bokreakatalogen och jämför det med utbudet i bokhandeln så tycker jag inte att det är så konstigt om intresset för skönlitteraturen inte är allt för stort. Den skönlitteratur som finns i bokreakatalogen är normalt sett ett par år gammal. Det är inte så konstigt, för det är ju det som är tanken med bokrean; att rensa ut gammalt från lagret. Problemet är att skönlitteraturen lever flera liv. När utgåvan med hårda pärmar inte säljer i den vanliga bokhandlen längre så ersätts den efter ett halvt till ett år oftast med en pocketutgåva. Ytterligare något år senare kommer sedan boken på bokrean. Det som kommer på rean är dock utgåvan med hårda pärmar, och det samtidigt som pocketutgåvan finns i handeln.

En typisk hårdpärmad utgåva brukar kosta omkring 60-70 kronor på rean. En pocketutgåva av samma bok kostar 40-50 kronor, är lättare att bära med sig, tar mindre plats och håller minst lika bra som de smäckiga kartonnageutgåvor som man normalt sett får på bokrean. Dessutom har pocketutgåvan funnits tillgänglig ett bra tag när den med hård pärm kommer på rean, så den som tyckt att det var för dyrt att köpa boken till fullt pris när den var ny (för 200-300 kronor) har redan hunnit köpa en billigare utgåva på bokrean. Kvar finns de som vill ha snygga böcker med hårda pärmar i bokhyllan, och jag tror inte att de är så många. De stora bokslukarna handlar pocket eller kastar sig över böcker när de kommer ut. För min del tycker jag (till stor del på grund av detta) att det skönlitterära utbudet på bokrean känns rätt ointressant. Det som känns vettigt att köpa är diktsamlingar, facklitteratur och annat som ofta inte kommer i någon pocketutgåva.

Andra bloggar om: , , ,
Technorati Technorati tags: , , ,

2 kommentarer:

Helena sa...

Tidigare föredrog jag inbundna böcker - jag tyckte om att se dem i bokhyllan och samla på dem, tyckte de var bekväma att hålla. Upptäcker allt mer att det ändrat sig. Pocket är ju så smidigt och det enda ekonomiskt försvarbara alternativet. Jag vill förtvivlat gärna ha Stieg Larssons Flickan som lekte med elden men är inte så sugen på att köpa den inbunden på bokrean. Den passar ju inte ihop med min pocketvariant av den första boken och det är ju så klumpigt med inbundet! Jag har dock ingen aning om när den kommer ut i vanlig pocket. Den enda fördelen med inbundet känner jag numera är att man får tag på titlarna tidigare.

Hans Persson sa...

Just Flickan som lekte med elden har jag inbunden efter som Män som hatar kvinnor var så bra, och eftersom Flickan... var lika bra så kommer jag att skaffa Luftslottet som sprängdes så fort jag kan lägga vantarna på den (dvs inbunden). I normalfallet håller jag med dig, dock. Dessutom tar pocket mindre plats i bokhyllan, och det är inte heller fel när man börjar ha samlat på sig några tusen böcker.