2009-112: Vilhelm Moberg: Brudarnas källa

Brudarnas källa är inte direkt en roman i normal mening, snarare fyra fristående historier som knyts samman av liknande teman och en gemensam plats.

Alla historierna utspelar sig kring titelns källa. Den första handlar om Anders Eriksson, åldrande speleman. Han vet att han och hans fiolspel håller på att bli omodernt; numer blir han bara tillfrågad till midsommar, och då bara för att byta av en yngre dragspelare. Han ser tillbaka på sitt liv och konstaterar att det inte alltid gått så bra; han fick aldrig den kvinna han ville ha (mycket på grund av ett dråp han begått på fyllan), även om de älskade en midsommarnatt vid källan innan dess. Efter det hamnar han i häkte, och sedan går det utför; han blir allt för kär i brännvinet.

Detta är också vad som knyter ihop historierna; de handlar alla om män som är spelemän på ett ellar annat sätt, även om de alla har olika instrument. De lever sina liv kring brudarnas källa, de upplever en kort tid av lycka tillsammans med en kvinna, men på olika sätt går det fel för dem. För varje historia kommer vi ytterligare några hundra år bakåt i tiden.

Det märks inte bara på rekvisitan att berättandet rör sig tillbaka i tiden, även själva språket förändras mer och mer ju avlägsnare från nutiden vi kommer. Jag tycker att det här fungerar riktigt bra; även om de flesta detaljerna är annorlunda så blir de fyra männens historier lika varandra. Trots att det kan låta som att det här borde vara en ganska nedslående bok men så känns det faktiskt inte. Även om det mesta går fel så är inte känslan i texten en av hopplöshet.

Vilhelm Moberg: Brudarnas källa
Aldus/Bonniers, 1963 (originalet 1946)
136 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, vilhelm moberg, brudarnas källa
Technorati tags: böcker, läsning, vilhelm moberg, brudarnas källa
intressant.se