tisdag, februari 19, 2008

Separata topplistor för deckare, hjälper det någon?

Bokhora uppmärksammar mig på att det talas om att Bertil Widerberg (som grundat deckartidskriften Jury) vill att Svensk Bokhandel ska börja redovisa försäljningen för deckare separat.

På svenska betyder det att de som skriver annat (det vill säga Riktig Litteratur-författare som Björn Ranelid och Ernst Brunner) vill ha en egen lista att synas på där de inte störs av deckare så att de med gott samvete kan hävda att de ligger i försäljningstoppen. Att förlagen gärna ser fler listor betvivlar jag inte: ju fler listor desto fler böcker som kan marknadsföras som "ligger på försäljningstopplistan".

Bokhora sätter fingret på det huvudsakliga problemet: kategoriseringen. Vad är en deckare, till att börja med? De tar Kerstin Ekmans Händelser vid vatten som exempel. Att det är en roman om ett brott råder det ingen tvekan om, men man ser inte mycket av något polisarbete. Att Kerstin Ekman tillhör dem som listdelarna skulle vilja ha på "finlistan" håller jag också för ganska säkert, men hur gör man för att få henne dit? Och framför allt, hur gör man för att slippa få dit en massa annat?

Vad jag tror att förespråkarna för en delning egentligen är ute efter är att bli av med "populärlitteraturen" till en egen lista, inte bara deckarna. Sedan kan man sitta och hävda att det är den fina listan som verkligen betyder något. Jag tror däremot inte att det kommer att gå att få till något vettigt urvalskriterium som separerar böckerna på det önskade sättet.

Kerstin Ekman är ett exempel på en bok som skulle hamna på deckarlistan men som anses "fin". För att ta ett exempel i motsatt riktning blir det väldigt svårt att klassa Harry Potter-böckerna som deckare, så de måste hamna på den vanliga romanlistan.

Om man istället väljer att titta på om det förekommer faktiskt detektivarbete och inte bara ett brott (för att slippa klassa Kerstin Ekman som deckare) så hamnar exempelvis även Karin Alvtegens utmärkta böcker utanför deckargenren. En annan som inte platsar som deckare men sålt bra utan att vara finlitteratur är John Ajvide Lindkvist.

Jag tror att det kommer att bli konstiga gränsdragningseffekter om man försöker dela upp listor på det här sättet. Det är å andra sidan inte jag som bestämmer; vi får se vad som händer.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

2 kommentarer:

Anonym sa...

Harry Potter-böckerna är ungdomsböcker. Eller möjligtvis fantasy. :-) Men jag håller med, det känns bra krångligt. Mitt förslag är istället att de fina författarna skriver en bok som folk faktiskt köper, om de nu så gärna vill hamna högt på försäljningslistorna. :-)

Hans Persson sa...

Fantasy är de definitivt. Ungdomsböcker är de nog också, åtminstone de flesta av dem (de blir ju tyngre ju längre fram i serien man kommer). En genre utesluter inte en annan.