En man som sysslar med brevduvor hittar en dag en okänd duva bland sina andra duvor och tar hand om den, men den är sjuk och dör snart. Själv drabbas han av influensa och kan inte ställa upp i brevduvetävlingen som stundar. Det hade för övrigt blivit svårt, eftersom alla hans övriga duvor också dött. Själv vägrar han trots granndamens insisterande att åka till sjukhus, men när hon och andra också insjuknar står det snart klart att Gotland har drabbats av ett utbrott av fågelinfluensa.
Polisen Maria Wern undersöker ett mord som skett i samma trakt, och drabbas samtidigt av effekterna av fågelinfluensan när hennes son som är på fotbollsläger inte får åka hem eftersom lägrets kokerska har visat sig smittad (det är hon som är granndamen). Smittskyddsläkaren tar beslutet att internera hela fotbollslägret med barn och allt för att minimera spridningen av fågelinfluensan.
Samtidigt innebär naturligtvis det beslutet att man ökar riskern för de barn på lägret som inte redan är smittade att bli det. Men att släppa hem dem innebär att den smitta de eventuellt har kommer att spridas okontrollerat över ön och kunna drabba hundratals eller tusentals personer istället för några tiotal barn. Men är det rätt att göra så? Vad barnens föräldrar tycker är naturligtvis inte svårt att räkna ut, och de som arbetar med att hålla fotbollslägret avspärrat hamnar under hård press.
Detsamma gäller dem som är ansvariga för beredskapen, för det visar sig att det inte alls finns så mycket vaccin och medicin som man trodde att det skulle göra. Dessutom är det svårt att få tillräckligt med personal för att ta hand om den anstormning patienter som kommer, eftersom risken för sjukvårdspersonalen naturligtvis också är betydande.
Under stora delar av boken känns det som om Maria Wern och hennes mord hamnar lite i bakvattnet bakom fågelinfluensaepidemin, och det tror jag inte är någon slump. Mord händer hela tiden och finns med i snart sagt varenda deckare. Det måste till något alldeles extra för att ett mordfall i sig ska bli speciellt intressant.
Att fågelinfluensan hotar Gotland är däremot ingenting som händer speciellt ofta, och därmed också potentiellt mycket intressantare. Med det upplägg som Anna Jansson har gett det hela med barnen på fotbollslägret som är avspärrade från sina föräldrar finns det gott om utrymmme för mycket upprörda känslor och moraliska frågeställningar. Precis som i flera andra av Anna Janssons tidigare deckare har miljön en tydlig slagsida mot sjukhus och läkemedelsindustri, men i det här fallet känns det som om resultatet är mer helgjutet än det gjorde i exempelvis
Låt döden sova.
Med ett så stort problem som att hela Gotland (inklusive hela regeringen, eftersom Almedalsveckan pågår) hotas av fågelinfluensan så känns stora delar av boken snarare som en thriller än en ordinär deckare. Polisen håller på att nysta i sitt mordfall, men parallellt med det pågår ett liknande detektivarbete där sjukvården försöker komma underfund med vem som träffat vem för att följa smittans vägar och förhindra att personer som är sjuka utan att veta om det sprider smittan. Till slut visar det sig naturligtvis att de två undersökningarna griper in i varandra och blir till ett enda gemensamt sökande, och det framgår till slut att bakgrunden till hela epidemin är mycket hemskare än man först kunde tro.
Jag tycker att
Främmande fågel lyckas koppla ihop spänningen från en deckare med intressanta moraliska och etiska frågor som uppstår ur frågeställningarna om isolering av barnen på fotbollslägret och ur andra saker som jag inte vill avslöja. Liknande möjligheter har funnits i tidigare böcker av Anna Jansson men hon har inte lyckats lika bra då. Personteckningen är också välgjord. Maria Wern har ibland problem att få ordning på sitt polisarbete eftersom hon har svårt att få ihop privatlivet (både rent praktiskt och känslomässigt), men i den här boken känns det verkligen som om detta inte bara är påklistrat för att få poliserna att se ut som vanliga människor som läsarna kan identifiera sig med utan faktiskt också har en väsentlig bäring på handlingen i boken.
Anna Jansson:
Främmande fågelPrisma, 2006
269 sidor
ISBN: 9151845997
ISBN13: 9789151845999
Årets läsutmaningHundra böcker totalt: 14 (varav 4 serieböcker)
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare:
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007:
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK:
Fem böcker från Japan:
Läst under 2007:Nr 1-1011:
Yumi Hotta & Takeshi Obata: Hikaru no go 112:
P. C. Jersild: En levande själ13:
William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will14: Anna Jansson: Främmande fågel
Andra bloggar om: anna jansson, böcker, deckare, främmande fågel, läsning, thriller
Technorati tags: anna jansson, böcker, deckare, främmande fågel, läsning, thriller
Inlägg
I kväll har jag varit på ett första träningstillfälle för Iaido. Det är en japansk kampsport som utövas med svärd. Till skillnad från de flesta andra kampsporter så är Iaido helt stiliserad vilket innebär att man bara sysslar med kata (fasta rörelsemönster som ska utföras så exakt som möjligt). Man tränar aldrig att slåss mot någon motståndare mer än rent imaginära sådana.
Technorati tags: 