2009-72: Alice Kuipers: Livet på en kylskåpsdörr

Egentligen får man väl kalla Livet på en kylskåpsdörr för en klassisk brevroman, men den är uppdaterad till nutiden så till vida att den helt består av de lappar en mamma och hennes dotter skriver till varandra och sätter upp på kylskåpet. De är båda upptagna med studier, jobb, pojkvän och så vidare och har sällan tid att faktiskt träffa varandra. Istället skriver de lappar där stort och smått blandas, allt från att kaninen Peter behöver nya morötter till att modern upptäcker att hon har cancer.

Det är fascinerande att se hur mycket som går att få fram genom bara de här små meddelandena. Det här är alltså en bok helt utan repliker, miljöbeskrivningar eller ens personer i bild, men trots det lyckas den frammana en bra närvaro.

Boken tar upp ett svårt ämne, men lyckas behandla det bra. Kanske är det rent av för att den undviker att låta huvudpersonerna mötas utan bara kommunicera med varandra som den med så små medel får fram så mycket.

Alice Kuipers: Livet på en kylskåpsdörr (Life on the Refridgerator Door)
Månpocket, 2008 (originalet 2007)
242 sidor
ISBN: 978-91-7001-626-4

Andra bloggar om: böcker, läsning, alice kuipers, livet på en kylskåpsdörr
Technorati tags: böcker, läsning, alice kuipers, livet på en kylskåpsdörr
intressant.se

Eboksläsaren Nuut snart på den svenska marknaden

På Bokmässan i slutet av september kommer en ny läsplatta för eböcker att lanseras i Sverige. Den heter Nuut, och påstås vara billigare än konkurrensen. Den har en skärm på sex tum och läser både PDF (med och utan DRM) och textfiler, så det borde inte vara svårt att fylla den med material att läsa. Minnet är på 512MB, men det går även att stoppa in minneskort om man inte tycker att det räcker.

Jag gissar att marknaden börjar bli mogen för att läsplattor ska kunna slå igenom ordentligt. Frågan är om produkten dedicerad läsplatta kommer att slå, eller om den har hunnit bli omsprungen av smartphones och netbooks innan den ens hann ut på marknaden ordentligt. Det är bara att vänta och se.

Vad som i alla fall är säkert är att så fort folk börjar läsa eböcker på allvar så kommer även bokförlagen att bli tvungna att på ett eller annat sätt hantera förekomsten av lätttillgängliga och lätt kopierbara elektroniska versioner av sina produkter. Det är bara att hoppas att de lärt något av musikbranschens fiasko på den fronten.

Andra bloggar om: böcker, läsning, läsplatta, nuut, piratkopiering, eböcker
Technorati tags: böcker, läsning, läsplatta, nuut, piratkopiering, eböcker
intressant.se

2009-71: Victor Estby, Martin Kindgren & Ulf Stolt: Hemlös - med egna ord

Antologin Hemlös - med egna ord är en samling av texter publicerade i tidskriften Situation Stockholm. Den innehåller normalt sett en blandning av nyheter, texter av hemlösa, intervjuer och recensioner. I den här samlingen är det enbart de hemlösas texter som tagits med. Förutom detta får man även några texter om hemlöshet av etablerade skribenter som Fredrik Lindström och Liza Marklund, ibland från egna erfarenheter, ibland mer allmänt.

Texterna presenteras i kronologisk ordning utifrån när de publicerades, men innehållet i dem varierar från betraktelser om hur det är att leva som hemlös idag till minnen av någons uppväxt. Det i sin tur kan vara allt från tämligen normala liv som sedan kommit på glid någonstans på vägen till uppväxter kantade av fylleri och droger redan i föräldragenerationen.

Det som är slående är att så många av de som skriver -- trots hemlöshet, droger och brist på pengar -- har en så positiv syn på livet som de har. En av de känslor man får med sig av att läsa den här boken är, möjligen lite otippat, hoppfullhet

Victor Estby, Martin Kindgren & Ulf Stolt: Hemlös - med egna ord
Pocketförlaget, 2008
344 sidor
ISBN: 978-91-85625-71-0

Andra bloggar om: böcker, läsning, hemlöshet, hemlös - med egna ord, victor estby, martin kindgren, ulf stolt, situation stockholm
Technorati tags: böcker, läsning, hemlöshet, hemlös - med egna ord, victor estby, martin kindgren, ulf stolt, situation stockholm
intressant.se

Prova en sf- och fantasykongress!

För den som är intresserad av science fiction eller fantasy kan jag rekommendera ett besök på någon av de sf- och fantasykongresser som arrangeras. Det handlar inte om några torra akademiska tillställningar som man skulle kunna tro av beteckningen "kongress", utan det man får är en helg full med intervjuer, diskussioner och föredrag samt naturligtvis umgänge med andra sf/fantasy-fans. Normalt sett finns det en eller ett par inbjudna författare på plats, och det är inget problem att slå sig ner och prata med dem ett tag. Rätt många författare har själva varit (eller är) fans, och sitter gärna och pratar om allt möjligt.

Närmast i tiden ligger Imagicon 2 som hålls 16-18 oktober i Skarpnäcks kulturhus i Stockholm. Inbjudna gäster är de brittiska författarna Liz Williams och Graham Joyce samt Jörgen Forsberg, en av grundarna av SF-Bokhandeln.

Det finns också ett större evenemang planerat, men då får man vänta lite längre. Den 17-19 juni 2011 hålls Eurocon i Tekniska Högskolans kårhus i Stockholm. Bokade gäster hittills är den amerikanska författaren Elizabeth Bear och den finske sf-experten Jukka Halme. Eurocon är en kongress som arrangeras årligen någonstans i Europa, och den kommer nu för första gången att vara i Sverige. Vi (jag är med bland arrangörerna) siktar på att bli det största arrangemanget av det här slaget i Sverige sedan 1970-talet, kanske någonsin.

Förhoppningsvis kommer det även att arrangeras något under 2010, men inget är annonserat just nu.

Vi kanske ses på någon kongress framöver?

Andra bloggar om: sf, science fiction, fantasy, sf-kongresser, imagicon, eurocon, liz williams, graham joyce, jörgen forsberg, elizabeth bear, jukka halme
Technorati tags: sf, science fiction, fantasy, sf-kongresser, imagicon, eurocon, liz williams, graham joyce, jörgen forsberg, elizabeth bear, jukka halme
intressant.se

2009-70: Matt Mason: The Pirate's Dilemma

I The Pirate's Dilemma går Matt Mason igenom hur piratkopiering påverkar samhället, men istället för att naivt tro att det handlar om ett uppenbart problem så gör han en ordentlig genomgång av hur piratkopiering (eller tekniksprång som fått motsvarande effekt) har påverkat tidigare industrier. Filmen skulle döda teatern, videon skulle döda biografen, radion skulle döda orkestrarna och så vidare. Det finns otaliga exempel på hur en industri högljutt hävdat att någonting nytt var oschysst konkurrens och skulle döda dem, och ungefär lika ofta har det visat sig att de haft fel. Det ska väl medges att marknaden för filmpianister är begränsad efter ljudfilmens intåg, men det är snarast undantaget som bekräftar regeln.

Han tittar sedan på radio där "pirat" sedan länge är ett begrepp och konstaterar att det aldrig varit i närheten av att skada radiobranschen. Det som hänt är att piratradion sänt olagligt och blivit populär, och i takt med att de fått allt fler lyssnare så har också de etablerade (och lagliga) radiostationerna tagit till sig allt mer av det som piratradion haft som de saknat, och på så sätt berikat sig själva och dragit till sig åtminstone en del av lyssnarna från piratradion. Detsamma händer om och om igen inom musiken; någon lånar något och utvecklar det vidare så att en helt ny rörelse bildas.

Oavsett om man är insatt i piratrörelsen eller inte så bör man få ut någonting av den här boken, för den innehåller en hel del bakgrund för den som inte redan känner till den. Den resonerar sedan vettigt om hur den här kulturen påverkar marknadsföring och försäljning i dag och hur vi kan vänta oss att det ska bli i framtiden. Mycket intressant!

Matt Mason: The Pirate's Dilemma: How Youth Culture is Reinventing Capitalism
The Free Press, 2008
277 sidor
ISBN: 978-1-4165-3218-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, matt mason, the pirates dilemma, upphovsrätt, musik
Technorati tags: böcker, läsning, matt mason, the pirates dilemma, upphovsrätt, musik

2009-69: Björn Höglund: Alla spelar spel

Alla spelar spel är en bok om sällskapsspelens historia, eller kanske rent av kulturhistoria. Den har ett klart fokus på Sverige, även om det görs en del nedslag i andra länder.

Boken berättar om sällskapsspel som koncept och hur det har vuxit i popularitet från mitten på 1800-talet till guldåldern under efterkrigstiden och fram till idag. Även nu säljs det mycket spel och spelas mycket spel, men det går att se en nedgående trend som antagligen kan hänföras till exempelvis datorspel, video och annat.

Historien berättas utifrån ett antal teman som exempelvis äventyr, sport, frågespel och spel baserade på teveserier. Tanken är god, och i del kapitel får man en intressant genomgång av temat som sådant och hur det kommit att bli intressant att ha som underlag för spel. Ibland känns det dock som att bakgrunderna är lite tunna och sönderfaller till ett rabblande av spel som passar in i temat utan att speciellt mycket sägs om spelen och varför de är intressanta.

Och det är detta som är bokens huvudproblem från min synvinkel. Boken skriver oftast insatt om vilka spel som fanns och finns och vad de handlar om, men ytterst sällan om sägs egentligen något om själva spelen. Den som är ute efter att få reda på något om hur spelen i sig utvecklats genom åren, snarare än spelens teman, har inget att hämta i den här boken. Spelen presenteras i allmänhet med namn och första publiceringsår. Man får rätt ofta även reda på spelets skapare (när det är känt), även om vi i Sverige är rätt dåliga på att uppmärksamma spelskapare. Hur spelet fungerar sägs det däremot väldigt sällan något om; undantaget är i princip kapitlet om frågespel som har en uppenbart annorlunda spelmekanik än många andra spel.

Den trend som börjat synas de senaste åren med översättningar av tyska spel (som i allmänhet är bättre konstruerade än de gamla välkända sällskapsspelen) sägs det väldigt lite om. En anledning till det kan ha att göra med fokuset ovan; de här nya spelen har ungefär samma teman som tidigare spel, medan de däremot ofta har spelmekaniker som inte setts bland tidigare spel.

Allt om spel är rikt illustrerad med bilder på gamla spel (och en del gammalt reklammaterial om spel). Bilderna är bra, varierande mellan bilder om omslag och hela spel till detaljbilder på tärningar, pjäser och andra småsaker. Det som är lite trist är att det är rätt gott om bilder där det inte framgår vilket spel bilden föreställer.

För den som är intresserad av en historik om spel som produkt och hur de har vuxit fram ur sin samtid så är det här en utmärkt bok. Den som är intresserad av spel som spel har inte lika mycket att hämta, men det har boken heller aldrig utgett sig för att erbjuda.

Björn Höglund: Alla spelar spel: Sällskapsspelens historia
Historiska media, 2009
191 sidor
ISBN: 978-91-85873-77-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, björn höglund, alla spelar spel, spel, historia
Technorati tags: böcker, läsning, björn höglund, alla spelar spel, spel, historia
intressant.se

Vem borde få årets nobelpris i litteratur?

Om ungefär en månad får vi reda på vem som kommer att tilldelas årets nobelpris i litteratur, men det är naturligtvis fritt fram att börja spekulera redan nu. Vadslagningsfirman Ladbrokes brukar ha odds om vem som kommer att vinna, men har inte kommit igång för i år än. Å andra sidan är det väl troligt att årets lista kommer att se ut ungefär som förra årets:

Claudio Magris 3/1
Adonis 4/1
Amos Oz 5/1
Joyce Carol Oates 5/1
Philip Roth 5/1
Don DeLillo 7/1
Haruki Murakami 7/1
Les Murray 7/1
Yves Bonnefoy 10/1
Inger Christensen 14/1
Jean Marie Gustav Le Clezio 14/1 – Winner
Michael Ondaatje 14/1
Thomas Pynchon 14/1
Arnošt Lustig 20/1
Ismail Kadare 20/1
Ko Un 20/1
Mario Vargas Llosa 20/1
Thomas Transtromer 20/1
A.B Yehousha 25/1
Assia Djebar 25/1
Milan Kundera 25/1
Cees Nooteboom 33/1
Gitta Sereny 33/1
Harry Mulisch 33/1
James Ngugi 33/1
Margaret Atwood 33/1
Alice Munro 40/1
Antoni Tabucchi 40/1
Bei Dao 40/1
Carlos Fuentes 40/1
Peter Carey 40/1
Umberto Eco 40/1
Chinua Achebe 50/1
Cormac McCarhty 50/1
Herta Müller 50/1
Ian McEwan 50/1
John Updike 50/1
Mahasweta Devi 50/1
A. S. Byatt 66/1
David Malouf 66/1
Ernesto Cardenal 66/1
F. Sionil Jose 66/1
Marge Piercy 66/1
Maya Angelou 66/1
Salman Rushdie 66/1
Willy Kyrklund 66/1
Adam Zagajewski 100/1
Beryl Bainbridge 100/1
E.L Doctorow 100/1
Eeva Kilpi 100/1
John Banville 100/1
Jonathan Little 100/1
Julian Barnes 100/1
Mary Gordon 100/1
Michael Tournier 100/1
Patrick Modiano 100/1
Paul Auster 100/1
Rosalind Belben 100/1
Vassilis Aleksakis 100/1
William H Gass 100/1
Bob Dylan 150/1

Något eller några namn på listan faller bort för att de har dött, och förra årets vinnare Le Clezio är naturligtvis inte längre med i leken. Det finns ett antal författare här som jag tycker är intressanta (och många som jag inte vet något alls om), men om jag ska välja en egen prisfavorit så får det bli Haruki Murakami. För säkerhets skull garderar jag med Joyce Carol Oates.

Vem hoppas du får årets nobelpris i litteratur? (Inte begränsat till listan ovan, naturligtvis.)

Jag jobbar på att läsa något av alla nobelpristagare i litteratur. Hittills har jag avverkat 46 stycken (44% av vinnarna).

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpristagare
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpristagare
intressant.se

2009-68: Stephen King: Song of Susannah

Song of Susannah är den sjätte delen av sju i Stephen Kings monumentala The Dark Tower-svit så det märks att det börjar dra ihop sig även om det fortfarande är mycket som är oklart, både för läsaren och för personerna i boken.

Medan den förra delen Vargarna i Calla åtminstone mestadels utspelade sig i Midworld och hade en stor dramatisk uppslutning hängande över sig redan från början så är Song of Susannah precis tvärt om. Både Roland/Eddie och Susanna/Mia befinner sig i vår värld (eller åtminstone en version av den). De är i olika tidsperioder, men båda känner sig bortkomna i den för dem främmande världen. Den här boken karaktäriseras till stor del av famlande efter information. Ibland hittas den, ibland inte.

I slutet av den förra delen fick fader Callahan tag i ett exemplar av 'Salem's Lot av Stephen King och upptäckte att den beskrev precis det han själv gått igenom innan han hamnade i Midworld. I den här delen letar Roland och Eddie efter Stephen King eftersom han uppenbarligen verkar veta saker som har med deras uppdrag att göra. De hittar honom, men det blir ett möte som lämnar dem alla med en hel del obesvarade frågor. Det här utvecklas alltså till en metafiktion, där Stephen King skriver om sina romanfigurer som letar upp en version av honom själv som diskuterar hur han skrivit om romanfigurerna. Jag visste att King skulle dyka upp som en person i den här boken redan innan jag läste den, men jag hade gissat att hans roll skulle bli större än den visade sig vara. Fast jag kanske ska säga hur stor den verkar vara, för det är ju en del kvar och det skulle inte förvåna mig om King vänder hela historien ut och in åtminstone en gång.

Jag tycker att The Dark Tower-serien verkar hämta sig mot slutet. Jag tyckte att den var lite seg i mitten, men det känns bättre nu och med bara en bok kvar tror jag att det här kommer att bli riktigt bra. Jag ska inte säga att den är bland mina favorit-King, men nog är den läsvärd.

Stephen King: Song of Susannah
Donald M. Grant, 2004
Illustrerad av Darrel Anderson
413 sidor
ISBN: 1-880418-59-2

Andra bloggar om: böcker, läsning, stephen king, the dark tower, song of susannah, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, stephen king, the dark tower, song of susannah, fantasy
intressant.se

2009-67: Jon Krakauer: Into the Wild

Into the Wild är i första hand en biografi över Chris McCandless. Efter att ha gått high school gav han bort alla sina besparingar till Oxfam och gav sig iväg till Alaska där han planerade att leva av landet. Han hittade en gammal buss som han bosatte sig i och levde på diverse djur, bär, svamp och det ris han haft med sig i sexton veckor innan han till slut dog. Exakt varför han dog är inte klarlagt. När han dog var han gravt undernärd, men ganska kort tid innan hade han enligt sin dagbok mått bra, så teorierna handlar om sjukdomar eller att han ätit felidentifierade växter och fått i sig gifter.

Jon Krakauer skrev ursprungligen om honom i tidskriften Outside men kunde inte släppa historien, och den publiceringen ledde också till en våldsam brevstorm; mer än någon tidigare artikel tidskriften publicerat. Många ondgjorde sig över att McCandless varit oförberedd och inkompetent, men det är inte det intryck man får av den här boken. Om man överlever sexton veckor i vildmarken utan medtagen mat så vet man vad man gör.

Det står däremot klart att McCandless hade en annan inställning till livet än de flesta andra. Han gav sig ut i vildmarken med endast ett par kilo ris och lite utrustning. Han tog medvetet inte med sig vare sig karta eller kompass. Däremot hade han ett antal böcker med sig: Tolstoy, Thoreau, Pasternak med flera. McCandless var ute efter att hitta vildmarken och leva i den, med den. Han ville leva på dess villkor. Krakauer gissar att hans beslut att inte ta med sig någon karta kom sig av att han var ute efter den okända vildmarken -- den vita fläcken på kartan. Genom att inte ta med sig någon karta skapade han sig en egen vit fläck att ge sig in i, trots att han inte befann sig speciellt långt från bebodda trakter.

Krakauer har letat upp ett antal människor som var i kontakt med McCandless under hans resa från föräldrahemmet på östkusten till Alaska. Han lämnade hela sitt gamla liv bakom sig och hade ingen kontakt förutom enstaka vykort till en syster ett tag, och levde ett tag på drift innan han gav sig av mot Alaska. Berättelserna från dem han mött är samstämmiga om att han var en udda person, men också att han inte var någon knäppskalle, bara väldigt annorlunda. Han var exempelvis väldigt social, trots sin starka drift att ge sig ut i vildmarken ensam.

Förutom berättelsen om McCandless berättar Krakauer också om ett antal andra människor som gett sig ut i vildmarken och dött där, och jämför deras drivkrafter (i den mån de är kända) med McCandless. Han beskriver också hur han själv som ung liftade till Alaska, skidade över en glaciär och försökte att ensam bestiga den obestigna norra sidan av Devil's Thumb, ett av kontinentens tuffaste berg. Efter ett par försök gav han upp och gick runt berget och klättrade upp längs den led han hade tänkt att ta ner. Han konstaterar att en av de största skillnaderna på honom själv vid den tiden och McCandless nog var att han själv överlevde.

Jag gillar Krakauers sätt att beskriva McCandless liv som ett pussel, lite här och lite där. Historien presenteras inte i kronologisk ordning, och dessutom blandas den upp av episoder om andra personer. Eftersom McCandless är död och efterlämnade väldigt lite dokumentation går det naturligtvis inte att säga exakt vad som hände, och hans motivation att göra som han gjorde kommer att fortsätta att vara okänd. Into the Wild gör dock ett bra försök att tränga in i McCandless personlighet och försöka förklara varför det gick som det gjorde. Klart läsvärt!

Jon Krakauer: Into the Wild
Random House, 1996
Uppläsning: Philip Franklin
420 minuter

Andra bloggar om: böcker, läsning, ljudböcker, jon krakauer, into the wild, biografi
Technorati tags: böcker, läsning, ljudböcker, jon krakauer, into the wild, biografi
intressant.se

2009-66: Liz Williams: Banner of Souls

Jag känner mig lite splittrad om Banner of Souls. Den innehåller diverse idéer som är intressanta, men misslyckas med att presentera dem på ett intressant sätt.

Dreams-of-War tillhör Mars' krigarelit, men har utsetts till väktare för ett barn på jorden. Hon är inte speciellt road av uppdraget, men råder inte över situationen. Yskaterina Lye kommer från en mystisk planet långt ut i solsystet, och hennes uppdrag är att döda samma flicka, Lunae.

Nästan hela persongalleriet i boken består av kvinnor, för män behövs inte längre för fortplantningen (som sker utanför kroppen) och finns inte heller kvar mer än i form av myter och enstaka degenererade former.

Handlingen alternerar mellan jorden, Mars och det yttre solsystemet, men alla platserna tycks utbytbara. Det känns aldrig som om det är någon skillnad mellan dem, och man får ingen närvarokänsla på någon av platserna. Även personerna är intetsägande och kommer aldrig till liv. Språkligt är boken aldrig egentligen tungläst, men språket framstår ofta som tillkrånglat och utbroderat utan att det egentligen tillför något.

Jag läste den här boken för en bokcirkel. Om så inte hade varit fallet hade jag gett upp innan den var slut.

Liz Williams: Banner of Souls
426 sidor
Bantam, 2004
ISBN: 0-553-58676-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, science fiction, sf, liz williams, banner of souls
Technorati tags: böcker, läsning, science fiction, sf, liz williams, banner of souls
intressant.se

2009-65: Taichi Yamada: Strangers

Huvudpersonen i Strangers, Harada, är en medelålders manusförfattare för teve. En dag träffar han på ett par som ser ut precis som hans föräldrar som dog när han var tolv, och de ser verkligen ut som de gjorde när han var tolv. Efter att ha pratat med dem blir han övertygad om att de faktiskt är hans föräldrar, och börjar besöka dem regelbundet.

Detta från början slumpmässiga möte skapar en mening i hans annars rätt tomma och trista liv, och han får något att leva för. Ganska snart händer fler förändringar i hans liv, men vad som är till det bättre och vad som är till det sämre är inte helt lätt att avgöra.

Jag gillar Strangers. Den är låglämd och avslappnad, men hela tiden välskriven och intressant. Att det är en spökhistoria är uppenbart både av baksidestexten och upplägget i sig, men trots det känner man sig inte lurad när det avslöjas hur det hela hänger ihop. En väl konstruerad historia fungerar även om man vet vart den är på väg.

För den som inte har lust att läsa på engelska är det bara att vänta ett litet tag. Natur och Kultur kommer alldeles strax att ge ut en svensk översättning av den här boken.

Taichi Yamada: Strangers (Ijintachi to no natsu)
Vertical, 2003 (originalet 1987)
Översättning: Wayne P. Lammers
203 sidor
ISBN: 1-932254-03-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, spökhistoria, taichi yamada, strangers
Technorati tags: böcker, läsning, spökhistoria, taichi yamada, strangers

2009-64: Thomas Bodström: Idealisten

Idealisten är Thomas Bodströms andra bok. Jag läste den första och tyckte att den var en rätt ok deckare i en tafflig förpackning. Jag hoppades att den andra skulle vara lite mer polerad, men det här är i stället en rätt tafflig deckare i en tafflig förpackning.

En riksdagsman hittas mördad strax efter att han presenterat ett upprop mot rasism. Misstankarna riktas av uppenbara skäl mot högerextrema kretsar, men utredningen kommer inte fram till mycket. Det kan faktiskt fungera som en beskrivning av boken i allmänhet: den kommer inte fram till så mycket. Det känns som om en rätt stor del av boken går åt till att utförligt beskriva bakgrunden för olika personer (i form av stora infodumpar) och kommentera mer eller mindre ovidkommande fenomen. Tidvis känns det nästan som något slags memoarbok med ett tunt lager av romanfernissa på sig. Väldigt tunt.

Trots att detta är en deckare så är en av de mest framträdande personerna i boken justitieministern Gerd, och det är inte för att hon faktiskt tillför någonting till utredningen om mordet. Hon porträtteras som en av de mest hopplöst inkompetenta politiker man kan tänka sig, medan Bodström själv nämns som hastigast som ett exempel på en politisk broiler utan erfarenhet inom rörelsen.

Tyvärr är det inte bara berättelsen som sådan som är tunn, utan även språket är dåligt. Man behöver inte leta speciellt länge för att hitta formuleringar som "duktiga språkkunskaper" och andra liknande stolpskott. Man kan ju tycka att Norstedts borde ha redaktörer som kan upptäcka sådant, men man kanske räknar med att Bodström säljer tillräckligt bra på sitt namn utan att man lägger ner några resurser på att tvätta manuset språkligt.

Thomas Bodström: Idealisten
Norstedt, 2009
Uppläsare: Ola Rapace
8 CD
ISBN: 978-91-7313-566-5

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, thomas bodström, idealisten
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, thomas bodström, idealisten

Dan Brown snabböversätts

Snart utges Dan Browns Den förlorade symbolen, uppföljaren till Da Vinci-koden. På engelska utges den 15:e september och på svenska 21 oktober. Det är väl inte anmärkningsvärt i sig, men av rädsla för fildelning så får det svenska förlaget inte boken förrän den släpps på engelska. För att klara den utgivningsplanen delar man boken i sex delar och ger till sex olika översättare som får jobba parallellt.

Ur ett litterärt perspektiv är det här naturligtvis vansinnigt. Rent ekonomiskt är det nog å andra helt rätt. Det handlar om en Dan Brown-bok som inte kommer att få några seriösa recensioner hur man än vänder sig. Förlagets försäljning av den svenska upplagan beror helt på hur stor hajp de lyckas bygga upp (med stor hjälp av det engelska förlaget, så klart) och att de lyckas få ut den svenska versionen så fort som möjligt för att inte tappa försäljning till den engelska upplagan. Att översättningen blir dålig är inget problem; det här är en produkt, inte något konstverk.

Man kan möjligen undra hur det känns för förlaget att så tydligt berätta för Dan Brown att man skiter i hans eventuella författarmässiga talanger; det är bara hans förmåga att dra in pengar som är intressant.

Andra bloggar om: böcker, läsning, dan brown, den förlorade symbolen, översättning
Technorati tags: böcker, läsning, dan brown, den förlorade symbolen, översättning
intressant.se

2009-63: Magnus Redin: I utförsbacken

I utförsbacken är en bok som en vän skrivit och som inte är publicerad än, så jag tänker inte skriva så mycket om den här. Den handlar om hur brist på råvaror kan påverka samhällen och vad det finns för möjligheter att minska de negativa effekterna.

Jag har läst boken för att ge kommentarer, så jag tänker inte säga något om eventuella svagheter i den eftersom jag den här gången har möjligheten att eliminera dem innan den riktiga publiceringen istället för att gnälla på dem i efterhand.

Magnus Redin: I utförsbacken: När råvarutillgångarna sinar och ekonomin är i kris
Ej publicerat manuskript
137 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, magnus redin, i utförsbacken, ekonomi, miljö, politik
Technorati tags: böcker, läsning, magnus redin, i utförsbacken, ekonomi, miljö, politik
intressant.se

2009-62: Terry Jones: Terry Jones krig mot kriget mot terrorismen

Det här är en samling artiklar som Terry Jones skrivit från 2001 och framåt, som en reaktion på Bushs och Blairs krig mot terrorismen. Han kritiserar hela operationen av diverse skäl, allt från att det inte påvisats några massförstörelsevapen i Irak och att Irak inte har något samband med terrorattackerna 2001 till att Halliburton och andra företag skaffat sig feta kontrakt i Irak utan konkurrens eller insyn.

Ibland skriver han med en vanlig resonerande stil (med en ironisk underton), andra texter är mer uppenbart satiriska, som exempelvis ett brev från Tony Blairs lärare till hans föräldrar om hans bristande insikter i politik.

Det är ingen tvekan om att Terry Jones är förbannad på hur hela irakkriget hanteras (eller för den delen att det alls existerar), men för det mesta så håller han sig ganska lågmäld trots det och låter ironin bita på motståndaren istället. Inte för att jag tror att Bush (om han nu skulle råka läsa något av detta) skulle uppfatta ironin, men för oss andra som läser är det rätt underhållande. Det ska väl sägas att han inte alltid lyckas, men tillräckligt ofta för att det ska vara läsvärt. Däremot ska man väl undvika att läsa hela boken i ett sträck eftersom den innehåller många relativt korta texter om ungefär samma ämne, och alltså har en tendens att återupprepa sig lite. Ursprungligen publicerades texterna i flera olika tidningar och över en period av ungefär fem år, så de ursprungliga läsarna lär inte har reflekterat över några upprepningar.

Terry Jones: Terry Jones krig mot kriget mot terrorismen (Terry Jones' War on the War on Terror)
Karneval Förlag, 2007 (originalet 2006 med tillägg 2006)
Översättning: Margareta Norlin
152 sidor
ISBN: 978-91-85703-05-0

Andra bloggar om: böcker, läsning, satir, terry jones, terry jones krig mot kriget mot terrorismen, irak, terrorism
Technorati tags: böcker, läsning, satir, terry jones, terry jones krig mot kriget mot terrorismen, irak, terrorism
intressant.se

2009-61: Naguib Mahfouz

Berättelser från vår gata är något slags mellanting mellan en novellsamling och en roman. Som man kan ana redan av titeln så handlar alla berättelserna om saker som hänt på eller kring den gata där berättaren växer upp, men det är också det enda som håller ihop dem. De spänner över en ganska lång tidsperiod från att berättaren är barn tills han är vuxen och de handlar om ett otal människor; många förekommer bara i någon enda historia.

Gemensamt är dock att de i första hand handlar om just människor och deras öden. De flesta texterna är korta (75 stycken på 170 sidor) men sträcker sig inte sällan över många år för att kunna teckna en skiss av en persons hela liv, eller i alla fall någon väsentlig delmängd av det. Ibland känns historierna nästan som fabler med något slags sedelärande knorr på slutet, medan andra helt enkelt är korta utsnitt av människors vardag utan någon uppenbar poäng mer än just att teckna en bild av hur de har det.

Just detta är också något som gör att boken känns lite udda: den utspelar sig på en gata i Egypten, inte sällan under första halvan av förra seklet, och det är för mig en rätt annorlunda miljö där människorna beter sig på sätt som för mig känns främmande.

Något som känns lite udda med boken är att historierna ofta berättas långt i efterhand, men ändå är skrivna i presens. Det känns lite ovant till att börja med, men man vänjer sig ganska snart och jag undrar om det inte ger berättelserna en bättre närvarokänsla. Oavsett vilket så tycker jag att det här var trevlig läsning.

Naguib Mahfouz: Berättelser från vår gata (Hikayat haratina)
Rabén & Sjögren, 1989 (originalet 1975)
Översättning: Kerstin Eksell
170 sidor
ISBN: 97-29-59340-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, nobelpristagare, naguib mahfouz, berättelser från vår gata
Technorati tags: böcker, läsning, nobelpristagare, naguib mahfouz, berättelser från vår gata
intressant.se

2009-60: Giorgos Seferis: Dikter

Giorgos Seferis tilldelades nobelpriset i litteratur 1963. Jag vet inte om den här diktsamlingen är representativ för hans produktion i allmänhet, men jag gissar att den är ihopsatt i Sverige från flera av hans verk.

Det här är i första hand dikter till landet och naturen; man får bilder och dofter, ibland någon liten historisk antydan eller så, men väldigt sällan något om människorna. Det förekommer kärleksdikter, men gärna riktade till ett anonymt "dig".

Jag vet inte hur det sett ut i original, men i översättningen så är alla dikterna i fri vers utan rim eller något slags fast struktur jag kan identifiera. Jag hade inte tråkigt medan jag läste dem, men jag kan å andra sidan inte heller säga att jag kunde se deras storhet heller.

Giorgos Seferis: Dikter
Bonniers, 1963
Översättning: Börje Knös & Johannes Edfelt
68 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, dikter, poesi, nobelpristagare, giorgos seferis
Technorati tags: böcker, läsning, dikter, poesi, nobelpristagare, giorgos seferis
intressant.se

2009-59: Jack Kerouac: På drift

På drift är en av alla de där litterära klassikerna som jag känner till men inte har läst. Uppenbarligen var jag inte ensam om det, för det visade sig att ingen i min bokcirkel hade läst den, så vi bestämde oss för att läsa den till nästa gång.

Berättarjaget Sal Paradise och några av hans bekanta ger sig ut på irrfärder i bil kors och tvärs över Amerika var min uppfattning av boken innan jag läste den, och i stora drag stämmer det, men ändå inte riktigt. Jag hade fått för mig att de i princip åkte planlöst fram och tillbaka, dit de fick för sig för stunden. Istället åker de fram och tillbaka mellan New York och Kalifornien ett antal gånger eftersom någon person alltid bor på fel sida av kontinenten. Det är kanske inte alltid den närmsta vägen de åker (jag orkade inte ta fram någon karta och se efter), men det är inte heller några jättelika omvägar.

Boken börjar 1947 och jag tycker att den bild det ger av undersidan av ett Amerika som precis kommit ut ur andra världskriget är minst lika intressant som den (för dåtiden) sensationella frispråkighet om sex och droger som gjorde boken omtalad när den kom ut, och som också var anledningen till att Kerouac fick skriva om boken en hel del för att minska risken att hans förläggare skulle drabbas av sedlighetsåtal. Det är också anledningen till att alla personer i boken uppträder under pseudonymer; i det ursprungliga manuskriptet används deras riktiga namn. Sal Paradise är Jack Kerouac själv, Dean Moriarty är Neal Cassady, Old Bull Lee är William S. Burroughs, Carlo Marx är Allen Ginsberg -- några av beatgenerationens centralgestalter.

Det känns som en väldigt annorlunda värld som boken beskriver. Det går att få tillfälliga jobb utan några kvalifikationer alls på olika ställen, jobba några dagar och driva vidare till ett annat ställe och börja om där. Vägarna tycks fulla av liftare, och många av dem betalar gärna bensinpengar för att komma dit de ska, så gänget i bilen behöver bara köra medan någon annan betalar. Det finns också gott om luffare som driver runt genom att tjuvåka på järnvägsvagnar utan att ens betala bensinpengar. Jag inbillar mig att allt detta tillhör en svunnen tid.

På drift är, tycker jag, i första hand ett tidsdokument och en dokumentär (om än med en tunn slöja av fiktion över sig). Den beskrivs som en roman, men är vad jag kan förstå i huvudsak inte fiktiv. Det känns också sällan som om man läser en roman utan mer en biografi. Någon större dramatik förekommer aldrig utan det är i hög grad resan som är målet. Att leva i nuet var väl också en av beatgenerationens inställningar, men när det gäller de resor över USA som beskrivs i den här boken så har de oftast ett mål -- andra sidan av landet -- men det förhindrar inte att jag kan luta mig tillbaka och njuta av resan även om personerna i boken är otåliga att komma fram.

Andra bloggar om: böcker, läsning, jack kerouac, på drift, resor
Technorati tags: böcker, läsning, jack kerouac, på drift, resor
intressant.se

Tärningssamling

Jag har alltid gillat att spela spel och rätt länge har jag även samlat på mig en hel del tärningar. På sistone har jag gjort lite ordning på samlingen och kollat upp lite bättre vad jag egentligen har för tärningar. Det som de flesta tänker på när man säger "tärning" är naturligtvis en vanlig sexsidig tärning, men även sådana kan se ut på många sätt.

Sexsidiga tärningar i olika storlekar (den orangea tärningen näst längst till vänster är ungefär en centimeter).

Sexsidiga tärningar i olika material. De stora är skumplast och tyg. De mindre är ben, plast, trä, bärnsten, metall och bakelit.

Alla tärningar har dock inte sex sidor, utan det finns en uppsjö av andra sorter:

Tärningar med 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 16, 20, 24, 30, 34 och 100 sidor.

Det här är bara en bråkdel av alla tärningar jag har. Den som vill se alla är välkommen till Hans Persson's Dice Collection.

Andra bloggar om: tärningar, spel, samlande
Technorati tags: tärningar, spel, samlande
intressant.se

2009-58: Jonas Wessel: Kadaverlandet

Kadaverlandet är den första boken från Eskapix Press som också ger ut skräcktidskriften Eskapix. Så vitt jag förstår kommer boken dock att ha ungefär samma fysiska format som tidskriften, skillnaden är att den innehåller en roman istället för noveller, artiklar och annat. (Anledningen till att jag inte vet exakt hur den slutgiltiga boken kommer att se ut är att jag har läst den i korrektur.)

Boken är en skildring av Ed Geins (1906-1984) liv i romanform. För den som inte redan vet det var Ed Gein en amerikansk mördare och gravplundrare som bland annat fått lämna en del drag till karaktären Leatherface i filmen Motorsågsmassakern. Man ser ofta Gein omskriven som massmördare, men han dömdes "bara" för två mord vilket tekniskt sett inte gör honom till massmördare. Det som framför allt gjort honom så omskriven är att han även grävde upp åtminstone ett 40-tal kvinnor ur sina gravar och sparade delar av deras kroppar.

Persongalleri och platser i boken är vad jag förstår autentiskt, medan personernas psykologi är uppdiktad. Något annat är naturligtvis svårt då det är tveksamt hur mycket förstahandsmaterial som finns om honom. Samtidigt är det på sätt och vis autenticiteten som är det intressanta när man läser en bok som trots allt ligger så här pass nära verkligheten.

Kadaverlandet presenterar Geins liv utan att vare sig vältra sig i hans otrevliga sidor eller moralisera över dem, men visar också hur han exempelvis har bra kontakt med grannarnas barn som han gärna umgås med och ofta sitter barnvakt för. Uppblandat med presentationen av nutiden (som är 1950-tal) får vi också tillbakablickar på Geins uppväxt med en ganska frånvarande (åtminstone mentalt) fader och en mycket dominerande och religiöst dogmatisk moder. Att ett barn som växer upp i den här miljön blir konstigt är inte så förvånande.

Jag tycker att Wessel gör ett bra jobb med att presentera Gein utan pekpinnar eller sensationalism. Det jag tycker saknas i en så här pass dokumentär bok är lite information om vad som faktiskt är sant och inte, och för den delen lite grundläggande fakta om Gein. Så vitt jag kan se från en snabb titt i Wikipedia så verkar faktauppgifterna i Kadaverlandet vara korrekta, men jag hade gärna sett åtminstone en sida med lite basfakta om den verklige Ed Gein: när och var han levde och så vidare.

Andra bloggar om: böcker, läsning, skräck, ed gein, jonas wessel, kadaverlandet
Technorati tags: böcker, läsning, skräck, ed gein, jonas wessel, kadaverlandet
intressant.se