2009-28: Alan Moore & Dave Gibbons: Watchmen

Jag läste Watchmen för ett antal år sedan och tyckte mycket bra om den. Efter att ha sett filmen nyligen blev jag sugen på att läsa om den för att se hur mycket som egentligen ändrats i överföringen till film. Spontant måste jag säga att jag blev imponerad av att boken lyckades överträffa mina förväntningar, trots att jag redan från början visste att den var bra. Watchmen är helt klart ett verk som vinner på att läsas om. Det vimlar av genomtänkta detaljer som är lätta att missa.

På ytan kan man säga att Watchmen är en superhjälteserie i stil med Stålmannen eller Batman, men det säger egentligen inte så mycket. Det Alan Moore gjort är att fundera på hur världen verkligen skulle se ut om maskerade personer tilläts agera som poliser, och vilket slags människor det skulle vara som gjorde det. Hans slutsats är att de människor som skulle ge sig in i något sådant antagligen är rätt konstiga, och det leder fram till en väldigt mörk historia.

Watchmen publicerades ursprungligen i form av 12 serietidningar med 32 sidor vardera. I bokversionen ser man fortfarande vad som hört till vilken tidning för omslag och så finns kvar, och varje tidning bildar ett eget kapitel. Varje kapitel (utom det sista) avslutas av 4 sidor med text som först kan tyckas orelaterad, men den hjälper till att fördjupa bilden av personerna. Det kan vara allt från utdrag ur en bok om maskerade hjältar till psykologiska utvärderingsformulär.



Som ett exempel på detaljnivån finns ovan inledningen på ett av kapitlen. Notera hur Hollis Mason Moloch (personen till vänster) ser vettskrämd ut där han står ovanför ordet "FEARFUL" medan Rorschach (till höger) står ovanför "SYMMETRY" med sin mask med rörliga fläckar som alltid bildar ett symmetriskt mönster. Kapitlet i sig är ett grafiskt palindrom där första och sista scenen utspelar sig på samma ställe, och så vidare. Kapitlet avslutas med ett kort citat från William Blakes dikt The Tyger som slutar med orden "fearful symmetry".

Watchmen utspelar sig i en värld som är lik vår, men en del händelser är annorlunda. President Nixon är inne på sin tredje mandatperiod, exempelvis. Skillnaderna mot vår värld har jag inte sett någon omedelbar tanke bakom mer än att markera att det är en alternativ värld, och det inser man ju redan av att de maskerade hjältarna existerar.

De här hjältarna har goda avsikter; de vill befria världen från brottslingar som polisen inte kan ta hand om. För att kunna göra det måste de vara beredda att ta lagen i egna händer. I praktiken sätter de sig själva över lagen för att kunna upprätthålla lagen. Flera av dem börjar också bli väldigt alienerade från människor i allmänhet, om än av väldigt olika anledningar. Dr. Manhattans superkrafter gör att han har väldigt svårt att relatera till människor som han liknar vid myror och Rorschach har en så totalt kompromisslös attityd att han gör sig till ovän med de flesta.

Watchmen är ett imponerande romanbygge. Den som luras av att det är ett seriealbum och att den handlar om superhjältar till att tro att det är en enkel historia bedrar sig å det grövsta; det här är litteratur av högsta klass.

Alan Moore & Dave Gibbons: Watchmen
DC Comics, 2008 (originalet 1986-1987)
opaginerad (vilket är ett oskick!)
ISBN: 978-1-4012-2266-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, watchmen, alan moore, dave gibbons
Technorati tags: böcker, läsning, serier, watchmen, alan moore, dave gibbons
intressant.se