SF-kongresser betraktade som släktträffar

Åka skriver (bland annat) om vad som händer i sf-fandom i Sverige i läst och tänkt i Annien. Nu har hon upptäckt den här bloggen, och presenterar mig som

Hans Persson var länge drivande i Linköpingsfandom och låg bakom många av de väldigt lyckade ConFuse-kongresserna. Han är också samlare, av sf på svenska.

Det fick mig att haja till först eftersom det är skrivet i imperfekt, men sedan slår det mig att det ju faktiskt stämmer. SF-kongressen ConFuse har hittills arrangerats åtta gånger. De tre första (1991, 1992, 1993) var jag med och arrangerade, i olika (stigande) grad. De fyra nästkommande (1996, 1998, 2000, 2002) var jag ordförande för. Den senaste däremot (2004), såg jag noga till att inte bli ansvarig för, även om jag hjälpte till med diverse saker. Jag ser gärna att det blir fler ConFuse, men jag kommer knappast att vara ansvarig för dem, åtminstone inte den närmsta tiden.

Alldeles nyligen gick den senaste världskongressen av stapeln. Jag var på den förra världskongressen i Europa (1995, även den i Glasgow) och har sedan länge planerat att vara med på den här också. Så snart det gick att köpa förhandsmedlemskap i kongressen gjorde jag det (om jag minns rätt så var det på ReConnaissance i Bergen, 2000). Tanken var att vi skulle kunna kombinera ett kongressbesök med en familjeresa i Skottland. Tiden gick och kongressen kom närmre. Till slut var man tvungen att konvertera sitt förhandsmedlemsskap till ett riktigt, men när den tiden kom kändes det som om det gjorde detsamma. Jag lät bli att konvertera, och konstaterade att om jag skulle ångra mig så gick det alltid att lösa ett fullt medlemsskap i dörren istället för att vara föranmäld. Visserligen blir det lite dyrare på det sättet, men å andra sidan slipper jag att riskera att sitta med ett fullbetalt medlemsskap i en kongress som det sedan visar sig att jag inte kan åka på. Sedan gick det ett tag igen, och inget hände förrän det började komma påminnelser om att det var dags att boka hotell i Glasgow, och återigen kändes det som att det säkert var trevligt, men att jag inte orkade med nästan en hel veckas kongressande som jag dessutom var tvungen att flyga till. Så jag struntade i det, och egentligen kan jag inte ens påstå att det känns speciellt trist.

Jag missade ConCeive, den senaste svenska sf-kongressen, också eftersom jag hade lovat att hjälpa till att vara flytthjälp den helgen. Det kändes egentligen tristare att missa den kongressen än det gjorde att missa världskongressen, trots att svenska kongresser återkommer i alla fall årligen, medan världskongresser i Europa inträffar någon gång per decennium eller så. Å andra sidan är en svensk kongress ett arrangemang där jag träffar 80-100 personer där jag känner nästan samtliga. Det känns lite som att hamna på en stor släktfest med en massa människor som jag inte träffar så ofta, men som jag i de flesta fall känt i åratal. En världskongress har visserligen ett mycket mer innehållsrikt program än någon svensk kongress kan skryta med, men å andra sidan är jag bara en, så jag kan inte ta in allt som händer i ett program som har ett tiotal parallella spår. Och på en världskongress finns någonstans i storleksordningen 5000 besökare, varav jag kanske känner 50. Det blir 1%. Chansen att jag ska möte någon av dem i korridoren är inte så väldigt stor. Naturligtvis ökar chansen att jag ska träffa på trevliga människor som jag inte redan känner och lära känna dem istället, men sådant är jag inte speciellt bra på, särskilt inte när de nya trevliga människorna kommer i stora drivor. Jag föredrar att träffa nya människor styckvis eller så.

Istället för ConCeive så åkte jag, Henrik och Cecilia till LinCon (stort årligt spelkonvent i Linköping) och spelade spel istället. Jag hade inte varit där på bra många år (ett tiotal, säkert), men det intressanta var att känslan av att komma till en släktträff i viss mån infann sig även där. Nu är LinCon visserligen ett större arrangemang än svenska sf-kongresser, och har någonstans uppemot 1000 deltagare, men det var roligt att se att nästan alla som jag kände sedan jag gick på spelkonvent för ett decennium sedan fortfarande fanns på plats.

Det kommer att bli fler spelkonvent för min del. Det kommer å andra sidan att bli fler sf-kongresser också. Vi ses på Conversation eller Imagicon!