2013-51: Philip Pullman: Guldkompassen

Det här är första delen i trilogin Den mörka materian och det känns som att berättelsen bara knappt och jämnt hinner igång innan den här delen är slut. Till stor del känns det här mest som en introduktion till världen.

Huvudperson är flickan Lyra som bor i Oxford, nästan som något slags maskot på ett av alla college i stan. Hon har ingen mamma och pappa eller, för att vara mer korrekt, hon vet inte vilka de är. Skolan är hennes hem.

Vid en första anblick känns bokens värld väldigt mycket som vår, men det finns en väsentlig skillnad. Alla människor har en daimon som är något slags djur som alltid finns vid deras sida och som de har något slags telepatisk kontakt med och inte ens kan avlägsna sig speciellt långt från. När man är barn kan ens daimon dessutom anta olika djurs skepnader beroende på humör och behov. Daimonerna är en mycket väsentlig företeelse genom hela boken och står för både viktiga delar av handlingen och några av bokens starkaste scener.

Lyras lugna tillvaro kastas över ända när hon får titeln guldkompass i sin ägo och får i uppdrag att transportera den till Svalbard. Under resans gång kommer hon att stifta bekantskap både med häxor och bepansrade isbjörnar. Även om dessa låter som en rätt konstig företeelse så tycker jag att de fungerar bra.

Jag tänker avvakta att ge något definitivt omdöme om den här serien än men så här långt verkar det i alla fall klart lovande.

Philip Pullman: Guldkompassen (Northers Lights/The Golden Compass)
Översättning: Olle Sahlin
Natur och Kultur, 2003 (originalet 1995)
384 sidor
ISBN: 978-91-27-09704-9