Inlägg
För att ta bokcirkeln först så var det här ett både intressant och lyckat experiment. Alla hade en gemensam bas att stå på eftersom den ena boken var gemensam för alla och även om den andra boken varierade från person till person så berättade de i alla fall ofta samma berättelse eller gav sin egen vinkling på den. Jag skulle kunna tänka mig att göra samma experiment någon mer gång, men det finns nog ingen direkt uppsjö av andra böcker som på det här sättet gett upphov till en hel skock återberättelser ur alternativa perspektiv (eller?).
Kerstin Ekmans berättelse var den som stack ut lite i samlingen genom att den inte bara rakt av återberättar Doktor Glas ur en annan persons perspektiv. Istället så handlar Mordets praktik om doktor Revinge som onekligen är ganska lik doktor Glas. Så lik att han i själva verket är övertygad om att han stått modell för den fiktive doktor Glas; något som inte verkar helt långsökt eftersom han inte bara träffat Hjalmar Söderberg utan även berättat för denne om hur cyankalium fungerar. Även doktor Revinge hamnar i en situation där han frestas att ta livet av någon för att skydda någon annan, men i hans fall känns det mer uppenbart som ett mord.
Jag gillade Mordets praktik. Den lyckas bara både en intressant kommentar till Doktor Glas och en bra bok i sig själv på samma gång. Jag vet inte hur den blir om man försöker läsa den utan att ha läst Doktor Glas först, men å andra sidan är halva nöjet med den här boken det metalitterära anslaget så det är inget jag skulle rekommendera i vilket fall. Det är också värt att notera att Kerstin Ekman lyckas producera prosa som känns precis som Söderbergs, komplett med arkaiska verbformer och allt.
Kerstin Ekman: Mordets praktik
Albert Bonniers Förlag, 2011
201 sidor
ISBN: 978-91-4350094-3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar