2012-50: Svenska Turistföreningen: Svenska scener

Det normala med Svenska Turistföreningens årsböcker är att de handlar om platser som man kan åka till på ett eller annat sätt, men den här gången är det inte riktigt så. Istället handlar det om varför man reser.

Vissa ger sig ut för att gå i fotspåren efter någon litterär figur, vare sig det handlar om böcker eller filmer. Det kan dock ofta vara svårt att verkligen få det att passa, för när det gäller böckerna så är det inte alltid författarna skriver om en verklig plats och även om de nominellt gör det så kan de mycket väl ta sig friheter med den så att den inte stämmer överens med verkligheten. När det gäller filmer så spelas olika scener som i berättelsen ligger väldigt nära varandra in på geografiskt helt skilda ställen och det kan alltså även här vara svårt att hitta den plats man tycker sig ha sett på film, trots att man kan tycka att den borde existera.

Ett annat intressant kapitel är det som handlar om reseberättelsen. Hur det idag kan vara lika väsentligt att klä sin resa i ord och bild och dela med sig till andra av detta som det är att göra själva resan. Vi har länge haft karikatyren av japanerna som väller ur sin turistbuss och fotograferar varandra framför ett turistmål för att sedan åka vidare, men i allt högre grad blir även svenskarna ett fotograferande folk; framför allt nu när kameran i allt högre grad sitter stadigt förankrad i Facebook så att bilderna når ens bekanta direkt utan att ta omvägen via postverket som tidigare års vykort (som det för övrigt också finns ett kapitel om).

Svenska Turistföreningen: Svenska scener: om reslust i bild och berättelse (årsbok 2012)
Redaktör: Anders Tapper
Svenska Turistföreningen, 2012
208 sidor
ISSN: 0283-2976