2011-30: Audrey Niffenegger: Själens osaliga längtan

Jag tyckte mycket om Audrey Niffeneggers förra roman Tidsresenärens hustru så det var självklart att jag skulle läsa även den här, och det visade sig vara ett bra beslut.

Edie och Elspeth är ett tvillingpar som i många år bott åtskilda, Edie i USA och Elspeth i London. Exakt varför de inte träffas vet bara de själva. Nu har Elspeth dött och lämnat sin våning precis intill Highgate-kyrkogården och allt annat till Edies döttrar, de 21-åriga tvillingarna Julia och Valentina. Det finns dock ett par extra villkor i testamentet. För att de ska få arvet måste de bo i lägenheten i ett år, och under den tiden får deras föräldrar inte komma in i lägenheten.

I samma hus finns två lägenheter till förutom tvillingarnas, och de som bor här utgör (förutom tvillingarna) i princip bokens persongalleri. I den ena bor Robert, Elspeths tidigare älskare och den som gör sitt bästa för att få tvillingarna att finna sig till rätta. Han sysslar med att skriva en avhandling om Highgate-kyrkogården. I den andra bor Martin och Marijke, ett par med egna problem eftersom Martin lider av allvarliga tvångstankar och tillbringar stora delar av sin tid med att tvätta sig och utföra diverse ritualer. Dessutom, och viktigast, verkar det som om mosterns ande fortfarande svävar över lägenheten som tvillingarna tar över.

Samspelet mellan de ovanstående personerna (inklusive den döda mostern) är vad den här boken handlar om, och det är mycket väl beskrivet. Niffenegger är duktig på att presentera personer på ett bra sätt, och man känner snabbt att det här är personer som man har koll på hur de beter sig och att man verkligen känner dem.

Tidsresenärens hustru hade ett ganska komplicerat upplägg med händelser som hände i olika ordning för tidsresenären och hans hustru eftersom de upplevde tiden i olika ordning. Även den här boken har en handling där det blir lite komplicerat, men här är det naturligtvis de dubbla uppsättningarna tvillingar som står för förvirringspotentialen. Förutom det finns ett fantasyelement som jag tycker sköts väl, och som även det står för en del komplikationer i handlingen. Trots de tydliga ickerealistiska elementen i båda de här romanerna så står det inget annat än "roman" på dem. Det skulle gå utmärkt att ställa dem bland fantasy och sf, men genom att det inte står det på dem så når de antagligen en mycket större publik än vad de hade gjort om de varit genremärkta. Jag gissar att många av dem som läst de här böckerna inte hade vågat sig på dem om det stått "fantasy" på. Det är lite trist att fantastika på det här sättet behöver "smygas på" folk, för det är ju ingen tvekan om att det faktiskt finns många som uppskattar det.

Med tanke på bokens originaltitel Her Fearful Symmetry är en uppenbar vinkning till William Blakes dikt The Tyger så hade jag förväntat mig att det skulle finnas något slags koppling till Blake inbyggd i texten någonstans, men jag har inte hittat någon. Det kan å andra sidan vara jag som missat den.

Hur det än är med kopplingarna till Blake så är det här en riktigt bra roman som lyckas vara både lättläst och substantiell på en gång. Rekommenderas varmt!

Audrey Niffenegger: Själens osaliga längtan (Her Fearful Symmetry)
Översättning: Carla Wiberg
Bonnier Pocket, 2011 (originalet 2009)
436 sidor
ISBN: 978-91-7429-152-0

Andra bloggar om: böcker, läsning, audrey niffenegger, själens osaliga längtan, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, audrey niffenegger, själens osaliga längtan, fantasy
intressant.se