2010-38: Marie Hermanson: Musselstranden

Ulrika tillbringar sina uppväxtsomrar i slutet av 1960-talet i ett sommarhus i Bohusläs där hon umgås intensivt med Anne-Marie vars föräldrar är journalister och författare. Under en reportageresa till Indien träffar de en liten flicka på ett barnhem och bestämmer sig på stående fot för att adoptera henne. När hon kommer hem visar hon sig snart vara ett underligt barn. Hon talar aldrig och är ofta frånvarande, och hon visar inga tecken på känslor. När hon är fyra år får hon följa med sina äldre syskon ut och tälta på en ö, och försvinner under natten. Sex veckor senare hittas hon på en helt annan ö, stående på en otillgänglig klipphylla men i övrigt helt oskadd och iklädd samma kläder som hon hade på sig när hon försvann.

Det här skulle kunna vara upplagt för en polisroman, men det är inte vad det här är även om ett par poliser förekommer som hastigast. Det är istället en roman om att växa upp, om att bli kär, om att sakna, men framför allt är det en roman om hur det kan påverka en familj att först bli av med ett barn och sedan helt oväntat få tillbaka det igen, efter att man redan gett upp hoppet att det skulle vara möjligt.

Jag brukar tycka bra om Marie Hermanson, och den här boken är inget undantag. Hon balanserar ofta på gränsen mellan verklighet och fantasi; i det här fallet verkar det så i början, men så småningom visar det sig att det finns en förklaring. Det är dock resan som är det viktiga i den här boken, inte upplösningen. Miljöerna och relationerna är mycket viktigare än själva händelserna i sig, även om det naturligtvis är händelserna som får personerna att reagera som de gör.

Marie Hermanson: Musselstranden
Albert Bonniers Förlag, 1998
268 sidor
ISBN: 91-0-056764-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, marie hermanson, musselstranden
Technorati tags: böcker, läsning, marie hermanson, musselstranden
intressant.se

Bokmarknadsföring

Som bokbloggare händer det att jag får recensionsexemplar som jag inte har bett om, och ibland gör förlagen sitt bästa för att sticka ut ur mängden. Det senaste exemplet är B. Wahlströms som skickade Becca Fitzpatricks Fallen ängel och skickade med en svart fjäder:



Tidigare exempel är Simon Kernicks Handel med döden som kom i ett genomtänkt paket gjort av en brittisk dagstidning och med en tunnelbanekarta från London bifogad och Tim Davys Amberville som åtföljdes av en hel serie prylar med rätt tveksam koppling till boken (disktrasa, tändare, purjolök, ...).

Andra bloggar om: böcker, läsning, marknadsföring, reklam, fantasy,
Technorati tags: böcker, läsning, marknadsföring, reklam, fantasy,
intressant.se

2010-37: Neil Gaiman: The Sandman: Endless Nights

Endless Nights är ett fristående Sandman-album utgivet ett antal år efter de övriga i serien. Det innehåller en berättelse om var och en av Dream och hans syskon, som vanligt alla illustrerade av olika konstnärer.

Jag älskade Sandman-albumen, men tyvärr känns det lite som att det här albumet har kommit ut snarare för att det fanns en efterfrågan än för att det verkligen är bra. Det är definitivt inte lika bra som resten av serien. Jag ska inte säga att det rakt igenom är dåligt heller, för det är det inte, men det håller inte samma magnifika klass som den övriga serien.

För den som läst den övriga serien och vill ha mer kan det här albumet fungera som ett återseende, men jag har svårt att se att det skulle kunna fungera på egna ben. Dess effekt beror i första hand på att det använder det man lärt sig om endless genom tio tidigare album som klangbotten, men det är ganska lite som tillförs här.

Neil Gaiman: The Sandman: Endless Nights
Vertigo, 2003
157 sidor
ISBN: 978-1-4012-0113-5

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, sandman, neil gaiman, endless nights, fantasy
Technorati tags: böcker, läsning, serier, sandman, neil gaiman, endless nights, fantasy
intressant.se

2010-36: Cory Doctorow: For the Win

Cory Doctorows senaste roman kan beskrivas som att den handlar om ekonomi och fackföreningar. Det låter måttligt spännande, får man väl säga. Fast på något sätt blir det det i alla fall. Eftersom det är Cory det gäller så är det inte vanlig ekonomi eller vanliga fackföreningar det gäller. Istället är handlar det om ekonomi inuti onlinespel och virtuella globala fackföreningar för guldfarmare.

Rörigt? Nejdå. Cory har som vanligt örat mot marken och ligger i framkanten av nutiden. Redan idag är en del onlinespel större ekonomier än vissa länder, och naturligtvis finns det folk som försöker använda detta för att tjänga pengar. Ett sätt är att helt enkelt spela en massa, samla på sig guld, magiska föremål och annat inom spelet och sedan sälja det till någon annan spelare. Det är inte ovanligt att någon blir meddragen av sina kompisar att börja spela, men att kompisarna redan hunnit spela ett tag och gå upp i nivå. Den nytillkomne kan då köpa till sig en bättre spelarkaraktär för att slippa börja från början. I västvärlden är det gott om folk som har mer pengar än tid, medan det i andra delar av världen är tvärt om.

Problemet är att många av dem som jobbar som guldfarmare gör det under samma typ av arbetsförhållanden som i många ovirtuella fabriker i asien: här finns inga fackföreningar, inga rättigheter, inga säkerhetsföreskrifter och ingen anställningstrygghet. Den som klagar blir sparkad och ersatt av någon annan. Vad guldfarmarna i For the Win inser är att de har ett kommunikationsredskap (själva spelet) som är vida överlägset vad deras chefer har, och de börjar använda det för att organisera sig.

Till stor del handlar det om ungdomar bosatta på platser som Indien och Kina. De kommer från knappa förhållanden och har just inga rättigheter utanför spelen heller. De har inte mycket att förlora, men samtidigt behöver de inte bli av med mycket för att ha förlorat allt.

En stor del av den här romanen utspelar sig på nätet, inuti olika (fiktiva) onlinespel. Det är å andra sidan en myllrande levande miljö det också, precis som Mumbai. Precis som i föregångaren Little Brother så handlar det också till stor del om ungdomar som blir orättvist behandlade på ett eller annat sätt, och som använder teknologi för att slå tillbaka.

Cory har en förkärlek för att förklara saker; mitt i berättelsen kan man få en föreläsning om något fenomen som handlingen behöver använda. Det är normalt sett irriterande, men här görs det med en sådan självklarhet att det faktiskt fungerar även om jag antar att vissa kommer att reta sig på det.

Det är svårt att göra den här boken rättvisa så här i korthet eftersom ämnet låter knastertorrt, men i själva verket är det en fartfylld bok med både välgjorda personer och intressanta spekulationer.

Cory Doctorow: For the Win
Tor, 2010
480 sidor
ISBN: 978-0-7653-2216-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, cory doctorow, for the win
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, cory doctorow, for the win
intressant.se

2010-35: Michael Moorcock: The Warlord of the Air

Jag hittade den här boken på ett BookCrossing-bord och tyckte att den lät kul, men jag hade även hört talas om att det skulle vara något slags steampunk innan.

Så här i efterhand kan jag förstå varför den omtalas om (proto)steampunk, men det är inte så väldigt uttalat. Men visst, här finns viktorianska värderingar, zeppelinare och ångdrift.

Här finns också en ovanligt komplicerad berättandemodell. Boken inleds med en "editor's note" undertecknad Michael Moorcock där han förklarar hur manuskriptet kom i hans händer när hans farfar dog. När berättelsen sedan väl börjar så är det farfadern (som också heter Michael Moorcock) som berättar, men han hinner inte speciellt långt innan man får höra hur han går runt i hamnen på den avlägsna ö där han befinner sig och träffar på en fripassagerare som just blir avslängd från en båt. Han tar hand om mannen som börjar berätta sitt livs historia, och resten av boken är denna berättelse. Här finns alltså tekniskt sätt tre nivåer av berättare (ungefär som i Frankenstein, förutom att här är åtminstone kronologin rak -- på någon skala).

Anledningen till den sista kommentaren är att det förekommer en tidsresa i berättelsen. Farfadern lever 1903, men berättaren (Oswald Bastable) har förts framåt i tiden till ett 1973 som inte alls är som det 1973 som jag varit med om. Tekniknivån känns generellt lägre än den var i "vårt" 1973, men för berättaren från förra sekelskiften är det naturligtvis gott om fantastisk teknik. Det är dock en hel del som inte stämmer med hur vår värld utvecklat sig. Imperierna kvarstår, tsaren sitter kvar i Ryssland och Kina är i stort sett en kuvad nation. Någon kommunistisk revolution verkar inte ha skett någonstans. På tekniksidan är det ångdrift som gäller, och om man vill flyga så går det bra, men i så fall är det flera hundra meter långa zeppelinare som gäller.

Jag måste erkänna att jag är lite kluven inför den här romanen. Det är inget fel på prosan och världsbygget är intressant; jag hade snarast velat se mer av världen. Det som fallerar är berättandet. Det är en rak berättelse utan antydningar till bihandlingar (men visst, det är en tunn roman). Vad jag tycker är mer problematiskt är att texten ofta känns som en historielektion (i den fiktiva alternativa världen) snarare än en roman. Romanen överlever på att historielektionen faktiskt lyckas vara intressant, men jag föredrar trots allt att få sådant serverat i små portioner i förbifarten snarare än långa föreläsningar.

Michael Moorcock: The Warlord of the Air
DAW, 1978 (originalet 1971)
175 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, michael moorcock, sf, science fiction, steampunk, alternativhistoria, the warlord of the air
Technorati tags: böcker, läsning, michael moorcock, sf, science fiction, steampunk, alternativhistoria, the warlord of the air
intressant.se

Condense - årets sf-händelse i Göteborg i helgen

Nu i helgen går årets sf-händelse av stapeln i Göteborg. Vi kommer att hålla till i Fräntorps Folkets Hus. Hedersgäster är brittiska Justina Robson och svenska Nene Ormes. Det finns ett program med diverse föredrag och annat, men många av de intressantaste diskussionerna brukar uppstå spontant i korridorerna. Vi kanske ses i helgen?

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, fantasy, justina robson, nene ormes, sf-kongresser, swecon, condense
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, fantasy, justina robson, nene ormes, sf-kongresser, swecon, condense
intressant.se

2010-34: Stephen King: Blockade Billy

Blockade Billy är Stephen Kings senaste bok, men med normala King-mått mätt är det inte mycket mer än en novell. Boken är visserligen över 100 sidor, men det är inte så väldigt mycket text på varje sida, och dessutom finns det ett antal helsidesillustrationer.

Ett basebollag får problem när deras catcher (vad nu den korrekta svenska termen är) hamnar i fängelse och inte kan spela mer, och hans ersättare blir skadad. De behöver en ersättare på kort varsel, och får tag i nybörjaren Billy Blakely från ett okänt lag. Desperata som de är tar de in honom ändå, och det visar sig vara ett lyckokast, för han spelar riktigt bra. Så bra att diverse rekord för nybörjarspelar börjar hamna i farozonen. Som man kan ana av den här beskrivningen så är det här en berättelse som handlar väldigt mycket om baseboll. Tyvärr vet jag ingenting om sporten förutom att det är en tillkrånglad version av brännboll, så det är helt klart att jag missar de finare detaljerna i en del beskrivningar.

Det här är en någon av Stephen Kings bästa historier, men även en medioker King-historia är bättre än många andra författare någonsin kommer att åstakomma, så det är absolut inte bortkastad tid att läsa den. Att jag missar en massa för att jag inte kan baseboll är väl att betrakta som mitt fel, men jag tycker att det är onödigt mycket uppbyggnad fram till en ganska hastigt avklarad avslutning, speciellt som det som visar sig vara berättelsens kärna känns lite som en deus ex machina; som läsare har man inte haft någon möjlighet att ana vad som är på gång; det bara trollas fram ur hatten. Att något är fel är inte svårt att inse, men det hade inte skadat med lite mer ledtrådar om vad.

Med det sagt så tycker jag att person- och miljöbeskrivningar som vanligt är bra, och något annat förväntar jag mig inte heller av King. Han är expert på att skriva så att man känner att man är på plats och känner människorna i boken.

Boken har för övrigt en lite udda berättarteknik. Hela texten är konstruerad som en monolog där någon som var med när det hela hände (på slutet av 1950-talet) berättar det för Stephen King (eller i alla fall någon som heter King). Några gånger kommenterar denne anonyme berättare även saker direkt till King. Det här greppet kanske inte tillför så mycket egentligen, men det ger King en ursäkt att presentera berättelsen på ett mycket mer avslappnat och talspråkligt sätt; det hela låter nästan lite som hans efterord riktade till "Constant Reader" brukar göra.

Stephen King: Blockade Billy
Cemetary Dance, 2010
112 sidor
ISBN: 978-1-58767-228-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, skräck, sport, stephen king, blockade billy
Technorati tags: böcker, läsning, skräck, sport, stephen king, blockade billy
intressant.se

2010-33: Charlie Christensen: Arne Anka 8: Rapport från kriget

Stockholms kaxigaste anka (nej, inte Anna, även om hon nämns) är tillbaka. Arne Anka och hans vapendragare Krille Krokodil fortsätter att härja på krogarna i Stockholms innerstad, men där det tidigare känts som att fylla och krogliv stått i centrum har detta i de senare albumen allt mer förvandlats till en fond mot vilken Arne och Krille pricksäkert satiriserar det svenska samhället. Eller tja, pricksäkert är kanske fel ord. Det är inte alltid deras fullträffar är uppenbara för dem själva...

Arne Ankas normalformat är en sida per serie. Det har luckrats upp på sistone, och det fortsätter i och med detta album. Några "strippar" är bara en eller ett par rutor, medan andra serier breder ut sig över ett gäng sidor. Istället för att låta utrymmet bestämma över innehållet så är det innehållet som får diktera hur långt det blir, och det är bra.

Vad man också kan notera är att Arne Anka i allt högre grad ägnar sig åt att kommentera specifika saker i nutiden (Anna Anka, Millennium-serien, konstfacks excesser, Israel/Palestina-konflikten (som iofs tyvärr inte är begränsad till nutiden, men i alla fall), kronprinsessans bröllop, etc). Det öppnar för mer pricksäkra cynismer, men jag misstänker att det också gör att serierna kommer att åldras fortare. När nutidshistorian inte finns i lika färskt minne blir det nog svårare att förstå en del av stripparna. Det återstår att se om de håller då också, men nu gör de det definitivt.

Ett nytillskott i det här albumet är att Charlie Christensen kommenterar en del av stripparna i ett efterord.

Charlie Christensen: Arne Anka 8: Rapport från kriget
Kartago, 2010
111 sidor
ISBN: 978-91-86003-56-2

Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, arne anka, charlie christensen, rapport från kriget
Technorati tags: böcker, läsning, serier, arne anka, charlie christensen, rapport från kriget
intressant.se

2010-32: Cherie Priest: Boneshaker

Det är populärt med steampunk just nu, och likaså med zombies. Boneshaker lyckas få in både och i samma roman. Premissen är att uppfinnaren Leviticus Blue konstruerade en gruvmaskin (titelns "boneshaker"), men när han provkörde den så gick det fel. Dels förstördes några kvarter av Seattle, och dessutom släpptes en gas fram ur underjorden. Det visar sig att kontakt med den här gasen förvandlar människor till zombier.

Sexton år senare är delar av Seattle inringat av en rejäl mur för att hålla zombierna och gasen borta. Som mycket steampunk utspelar sig boken i slutet av 1800-talet, men lite mer ovanligt är handlingen alltså placerad i Seattle istället för det nästan kanoniska London. Den lite skruvade men fortfarande tämligen sammanhängande miljön är en av de saker som är bra med Boneshaker, även om det känns som att det hade gått att göra mer med den.

Handlingen kretsar kring Briar Wilkes, änka efter Leviticus Blue och hennes son Ezekiel. En dag ger han sig utan förvarning iväg in i den avspärrade staden, och Briar sätter iväg efter honom. Boken berättas alternerande från deras olika perspektiv, men oftast känns det mest som två olika berättelser som råkar finnas mellan samma pärmar. Det finns ingen koppling mellan historierna förrän precis på slutet. Boken är flyhänt skriven och lättläst så man har inte tråkigt medan man läser, men när man börjar tänka efter så händer det egentligen inte mycket. Det mesta berättas flera gånger, så man riskerar inte att missa något.

Över huvud taget känns det som att den här romanen är en bra långnovell fångad inuti en roman. Om sådär 75% av textmassan hade skurits bort hade det kunnat bli en riktigt bra historia (utan att något av handlingen eller några beskrivningar hade behövt försvinna, bara repetitioner); som det är nu är det för mycket snömos.

Som jag sade är både steampunk och zombier populära just nu och dessutom har boken hajpats av BoingBoing och Cherie Priest bloggar även själv, så jag antar att detta förklarar hur boken kunnat hamna på nomineringslistan för både Hugo- och Nebulapriset. Jag tycker däremot inte att den har något där att göra. Nebulan fick den inte, och jag hoppas att även Hugon går till någon intressantare bok, som exempelvis The City & the City.

Cherie Priest: Boneshaker
Tor, 2009
416 sidor
ISBN: 978-0-7653-1841-1

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, cherie priest, boneshaker
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, cherie priest, boneshaker
intressant.se

2010-31: Italo Calvino: If on a Winter's Night a Traveler

If on a Winter's Night a Traveler är inte som andra böcker. Den är experimentell. Den är metalitteratur. Jag tror att det är en roman. Man skulle kunna argumentera för att det är en novellsamling. Framför allt är den bra, men den kräver att läsaren tar lite sats och hänger med i svängarna.

Redan på första sidan upptäcker man att den här boken inte är som de flesta andra. Det första stycket börjar med att tilltala läsaren med du (hela kapitlet är skrivet i andra person) och beskriver hur jag är på väg att börja läsa Italo Calvinos If on a Winter's Night a Traveler. Kapitlet går igenom hur jag sätter mig till rätta för att läsa boken, men berättar också hur jag navigerade mig genom bokhandeln för att hitta denna nyutkomna bok bland travar av Böcker Jag Planerat Att Läsa I Åratal, Böcker Jag Letat Efter Länge Utan Att Hitta, Böcker Jag Tänkt Läsa Men Det Finns Andra Jag Måste Läsa Först och diverse andra kategorier som man som läsare mycket väl känner igen sig bland.

Så småningom börjar jag läsa och dras in i boken. Här börjar nästa kapitel, och det består av det första kapitlet av boken jag läser och är skrivet i en mer normal jagform. Det visar sig dock snart att det exemplar jag fått tag i är felbundet. Efter det första kapitlet kommer det första kapitlet igen, så jag får inte reda på hur det går i den spännande romanen. Det tredje kapitlet beskriver hur jag irriterat går tillbaka till bokhandeln för att byta mitt felaktiga exemplar mot ett korrekt. Här träffar jag på en annan läsare som har samma problem, och när vi bytt ut våra felaktiga exemplar visar det sig att de båda är exemplar av en helt annan bok. Det fjärde kapitlet innehåller inledningen till denna bok. Senare visar sig även denna bok vara defekt så att den inte kan läsas ut, och som läsare tvingas jag på nytt försöka spåra upp ett korrekt exemplar av boken jag läser. Eller böckerna jag läser, för nu har jag ju börjat på två.

Och så här håller det på. Vartannat kapitel handlar om hur läsaren (dvs jag) försöker jaga rätt på boken som jag vill läsa, och så småningom även få tag i den attraktiva andra läsaren. Dessa kapitel är numrerade och skrivna i andra person. De andra kapitlen har istället titlar som matchar böckerna de är utsnitt av och är skrivna i första person. De här böckerna som man börjar läsa handlar alla om helt olika saker, är översatta från olika språk, är skrivna i olika stilar och hör till olika genrer. Så småningom märker man att deras olika stilar och teman även smittar av sig ut på texten som beskriver vad läsaren gör.

Det kan vara en smula frustrerande att läsa de olika bokinledningarna eftersom de alltid avbryts mitt i, men rätt många av dem fungerar även rätt bra som noveller i sig själva, och de är som sagt även ihopflätade med de mellanliggande kapitlen om läsarens äventyr.

Det här är en bok som man behöver läsa ganska koncentrerat, men den är definitivt värd att anstränga sig för. Den liknar inget annat. Läs den!

Italo Calvino: If on a Winter's Night a Traveler (Se una notte d'inverno un viaggiatore)
Harcourt Brace, 1981 (originalet 1979)
260 sidor
ISBN: 0-15-643961-1

Andra bloggar om: böcker, läsning, metalitteratur, italo calvino, bokcirkel, if on a winter's night a traveler
Technorati tags: böcker, läsning, metalitteratur, italo calvino, bokcirkel, if on a winter's night a traveler
intressant.se