onsdag, maj 06, 2009

Ett antal svenska ljudboksförlag var först ut att få missfostret IPRED provat i domstol i hopp om att bevara sin affärsmodell med tvångsmedel. Eftersom det (oavsett domstolens utslag) naturligtvis är dömt att misslyckas på sikt så är det trevligt att se att man även funderar lite kring alternativa affärsmodeller i stil med Spotify för ljudböcker.

Tanken på att få sina ljudböcker streamade och inte behöva hantera någon fysisk produkt alls är först lockande eftersom det är ljudet som är det intressanta, inte förpackningen. Problemet är att jag (och gissningsvis många med mig) läser ljudböcker i första hand när vi är på språng. Själv läser jag en stor del av de ljudböcker jag konsumerar medan jag cyklar till och från jobbet. I den situationen är en dator med internetuppkoppling inte tillgänglig, vilket så klart är ett problem. Man kan tänka sig att streama till en telefon istället, men då uppstår problemet att det skapar trafikkostnader istället. Ljudböcker är dyrt redan som det är. Jag tror att man måste inse att en stor andel av lyssnarna är ute efter mp3-filer som kan laddas in på vilken spelare som helst. Som det också konstateras i artikeln måste även en Spotify-liknande lösning finansieras, och det är nog inte många ljudboksläsare som skulle acceptera regelbunden reklam i boken. Jag skulle inte göra det.

Tyvärr så finns det inte så mycket nytänkande i artikeln som man kunde hoppats på. Shadi Bitar, VD på ljudboksförlaget Earbooks, presenterar samma trötta felslut som vanligt:
Författare som inte vill tillgängliggöra sina verk gratis ska ha rätt att få betalt.
Så är det naturligtvis inte. Det står alla författare fritt att inte göra sina verk tillgängliga gratis. Det finns däremot ingen rättighet för någon författare att få betalt för sina verk. Om de har tur finns det läsare som är beredda att betala, men det är ingen rättighet. Det är en fri marknad, och den som inte är attraktiv får inga pengar.

Helena Gustafsson, VD på Storyside, spekulerar lite över om allt behöver kosta pengar:
Numera finns det äldre ljudböcker som inte köps i speciellt stor utsträckning och en idé är att de titlarna är gratis eller billigare medan nyheterna har ett annat pris. Då kan ju kunden välja.
Riktigt gamla böcker börjar redan gratis från exempelvis Librivox och det är ju trevligt om förlagen själva börjar släppa ut äldre titlar av sina författare gratis. Då börjar vi närma oss den modell med ljudboken som reklam för författarskapet som Unni Drougge talade om när hon släppte ljudboken för sin senaste roman gratis via The Pirate Bay.

Ett förlag kan naturligtvis göra samma sak som Unni, och rent tekniskt kan de göra det bättre. Hennes bok är producerad så billigt som det går, och visst märks det. Ljudkvaliten i sig är det inget fel på (jag har hört sämre ljud i professionellt utgivna böcker), men redigeringen är lite slarvig. Vid något tillfälle har man missat att klippa bort omtagningar, vilket definitivt förstör illusionen. Man hör också när läsarna vänder blad, men det tycker jag inte stör utan tillför snarast en känsla av en riktig uppläsning istället för något helt sterilt.

Själv tror jag att knäckfrågan är kostnaden:
En ljudbok i MP3-format kostar oftast mellan 150-180 kronor, medan en CD ligger på 200-350. Helena Gustafsson vill även betona att en ljudboksproduktion kostar pengar och för att klara sig måste branschen också ha intäkt.
I dag köper man lätt böcker i pocket för en femtiolapp, ofta billigare än så. Detta gäller även för böcker översatta för andra språk. Jag har svårt att tänka mig att processen att läsa in en text (med efterföljande redigering) tar längre tid än vad översättningsprocessen (med efterarbete) gör. Det som skulle få upp omsättningen för ljudböcker tror jag är att man slutar att försöka tjäna så väldigt mycket pengar på varje sålt exemplar och satsar på att sälja i volym istället. En bok för 200:- funderar de flesta en extra gång innan de köper, men en för 50:- är inte så mycket att tjafsa över. Produktionsmässigt finns också vinster att göra. De flesta ljudböcker levereras idag i en låda med en hel trave ljud-CD som inte går att använda utan att man konverterar dem till mp3-filer först. Varför inte skippa lådan och sälja ljudboken som en mp3-CD i ett vanligt CD-fodral? Produktionskostnaden för det kan knappast vara högre än för att trycka en pocketbok. Ljudboksförlagen måste så klart få in pengar för att kunna leva, men det är inget som säger att de ska kunna göra det på att sälja exemplar till slutkunder. Det är fullt möjligt att deras framtida roll är att producera ljudböcker åt de vanliga förlagen, och att dessa sedan ges bort som reklam för pappersböcker.

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,
intressant.se

3 kommentarer:

Anton Ymer (pseudo) sa...

Jag har köpt ett par låtar via iTunes. Jag är rejält missnöjd med det. För det första var de krypterade så jag kunde bara ladda ner dem på min iPod, det gick inte att få över dem till min mp3-spelande telefon. För det andra var de i relativt dålig kvalitet. Det hörs för det mesta inte när det är popmusik, men jag beställde a-cappella-musik som är betydligt känsligare för komprimering.

Om jag köper en CD-bok så vill jag också ha CD:n, på samma sätt som jag vill ha pocketboken. Jag är musik- och boksamlare och har kommit till en gräns där jag verkligen ifrågasätter priset på det jag köper. Jag går gärna till hyllan och återkommer till en gammal CD eller bok jag plöjt förr för att uppleva den igen. Mp3spelaren står relativt ofta på slumpmässig låt från hela samlingen.

Nyligen la min externa hårddisk av och hela min mp3samling gick i graven. Det är inte hela världen för jag har en ny extern hårddisk och funderade redan på att konvertera min samling igen, i ett bättre format. Nu är jag glad att jag har mina CD-böcker på CD. Det hade inte varit roligt att försöka ladda hem alla låtar igen från alla möjliga olika näthandlare som eventuellt skulle kunna låta mig tanka hem det jag en gång redan köpt från dem.

Jag vill ha en fysisk CD att spara på.

I vårt hus har vi nog ett tiotal cdspelare, inräknat datorernas optiska mediaenheter. Endast ett fåtal av dessa läser mp3-cd. Spelaren som sitter i bilen gör det inte. Jag vill INTE ha ljudböcker i mp3-format. Jag vill ha 18 riktiga CD i en låda. Gediget ska det vara. Och Robert Gustavsson ska läsa dem. :o)

Sådeså.

Hans Persson sa...

Fast du tillhör den där utdöende stofilgenerationen som är över 35. ;-)

Jag skulle inte uppskatta att bli av med min mp3-samling, för det är inte lika lätt att rippa LP som CD. Visserligen har jag gjort det mesta av jobbet med The Pirate Bay istället för att faktiskt använda mina LP, men det kräver i alla fall en del jobb med uppsnyggning av id3-taggar och sånt. Jag fegar och har backup på musiken. Egentligen borde jag nog ha det på fler ställen än jag redan har. Disk är billigt.

Johan sa...

"Det finns däremot ingen rättighet för någon författare att få betalt för sina verk. Om de har tur finns det läsare som är beredda att betala, men det är ingen rättighet. Det är en fri marknad, och den som inte är attraktiv får inga pengar."

Det är väl inte någon av oss som inte lär ha stångats kring de här formuleringarna förr, men jag har efter att ha följt/deltagit i debatten i flera år fortfarande inte förstått varför det här självklara påpekandet (för så är det förstås) skall vara så svårt att vända på: det är ingen rättighet att lyssna på ett visst verk. Om skaparen har satt begränsningar kring det man inte har lust att acceptera (vilket händer mig ganska ofta), så är det inte särskilt svårt att låta bli.

//JJ