Läst under 2014

Jag brukar tycka att jag borde hinna med att läsa en bok i veckan och även det här året har det stämt: totalsumman blev 54 vilket är ungefär detsamma som de senaste åren.

Vad som däremot är noterbart är att jag visst läst mycket mer på engelska än under de närmast föregående åren. Under 2011-2013 kom jag aldrig upp i mer än 38% engelska böcker som mest. I år blev det 67%. Inte mig emot egentligen och en tillbakagång till hur det varit förr när jag flera år passerade 90% men det ett tag sedan sist.

Engelska vet jag å andra sidan att jag kan läsa obehindrat. Vad jag skulle vilja är att komma igång att läsa på tyska. Under 2014 har jag läst ett par tidskrifter på tyska och börjat på en ungdomsroman men jag har inte kommit så många sidor i den och får erkänna att det än så länge går lite trögt. Jag får se det som ett mål för 2015 att lära mig att läsa på tyska.

De bästa romanerna jag läste under 2014:

• Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren: Nyckeln
• Jo Walton: Among Others
• Neil Gaiman: The Ocean at the End of the Lane
• Cory Doctorow: Pirate Cinema
• Simon Stålenhag: Ur varselklotet
• George R. R. Martin: A Dance with Dragons

Vad det gäller Nyckeln och A Dance with Dragons kan noteras att jag inte menar att de nödvändigtvis är de bästa delarna i sina respektive serier men att jag uppskattat serierna i sin helhet mycket även om resten av delarna lästs under andra år.

De bästa serierna jag läste under 2014:

• Robert Kirkman: The Walking Dead
• Greg Rucka: Lazarus
• Liv Strömqvist: Prins Charles känsla
• Craig Thompson: Habibi och Blankets
• Alison Bechdel: Fun Home: A Family Tragicomic

Här måste jag speciellt lyfta fram Craig Thompson som en väldigt trevlig bekantskap som jag ska hålla utkik efter framöver.

2014-12: Joe Hill: Alpha & Omega

Det här albumet är den sjätte och sista delen i serien Locke & Key och jag tycker att det har varit en mycket trevlig bekantskap. Personerna har känts trovärdiga trots de ibland rätt skruvade övernaturligheter de har drabbats av. Illustrerandet har genomgående skötts med den äran av Gabriel Rodriguez.

I den här avslutande volymen får vi så klart en del extra fyrverkerier innan upplösningen som jag tycker fungerar bra. Jag vill inte avslöja några detaljer men saker som jag förväntat mig skulle vara väsentliga utan att veta exakt hur blev mycket riktigt det och gav dessutom en extra knorr till själva berättandet.

Man kan också notera att Hill gör en liten homage till pappa i en scen. Som alltid med referenser är det inte alla som kommer att förstå den, men här konstaterar de inblandade själva efter händelsen att det är just ingen i deras omgivning som förstår dem så det är väl inte mer än rätt att även en del av läsarna inte gör det.

Jag är faktiskt lite sugen på att läsa om hela serien en gång till utan långa uppehåll mellan varje album (jag har köpt dem allt eftersom de kommit ut hela vägen) för att få lite bättre koll på handlingen genom att läsa hela på en gång.

Joe Hill: Alpha & Omega
Illustrationer: Gabriel Rodriguez
IDW, 2014
192 sidor
ISBN: 978-1-61377-853-1

2014-11: Sam Ghazi: Sången ur det kinesiska rummet

Premissen i den här boken är att ett sjukhus får leverans av den nya experimentella datorn Cepheus som ska hjälpa till med diagnoser av patienter, och den går snabbt från att hjälpa till när vanliga läkare gör diagnoser till att göra egna diagnoser både snabbare och bättre än vad de kan.

Jag är lite kluven till det här upplägget. Jag har inga svårigheter att tro att en artificiell intelligens av den här typen ska kunna ställa diagnoser utifrån en kunskapsbank, men det kunskapssteg framåt som Cepheus representerar känns inte riktigt trovärdigt i att det är så stort och plötsligt som det är, speciellt som det dessutom sker i skarp drift ute bland riktiga patienter från dag ett.

Bokens bakgrund i form av ett lätt dystopiskt Stockholm tycker jag om. Den känns väl genomförd utan att dra uppmärksamhet till sig. Det känns som att boken balanserar lite på gränsen av det klassiska problemet där någon som inte är medveten om sf-genrens konventioner ger sig in och skriver sf, men när det gäller bakgrunden ger jag väl godkänt. Detsamma gäller för den delen rent språkligt. Det är väl skrivet och bitvis poetiskt vilket inte direkt är förvånande eftersom författarens enda tidigare bok är en diktsamling.

Sammanfattningsvis kan boken här och där kännas lite trevande men över lag tycker jag att den var en positiv överraskning. Jag ser fram emot att se vad Sam Ghazi hittar på nästa gång.

Sam Ghazi: Sången ur det kinesiska rummet
Norstedts, 2014
229 sidor
ISBN: 978-91-1-305625-8

2014-10: Alan Bennett: The Uncommon Reader

Den här boken har jag läst om då och då sedan den kom ut och tyckt att den verkat som något jag borde uppskatta men det har inte blivit av att skaffa den förrän nu. Det är väl bara att konstatera att det  var en korrekt gissning.

Premissen är att drottningen av England är ute med sina hundar när hon stöter på en bokbuss som parkerat där. Hon går in och sedan känns det inte rätt att gå ut igen utan att ha lånat en bok, och när hon sedan lånat boken känns det inte rätt att lämna tillbaka den utan att ha läst den.

Och när hon sedan lämnar tillbaka boken känns det inte rätt att gå därifrån utan en ny bok, och på den vägen blir det. Hon börjar låna böcker inte bara från bokbussen utan från andra bibliotek och för den delen även använda de rejäla bibliotek som slottet har och som normalt står oanvända.

Drottningens läsande får även effekter i hennes dagliga rutiner eftersom hon försöker arrangera sina dagar så att hon ska hinna läsa så mycket som möjligt. Det går exempelvis utmärkt att vinka åt människor man åker förbi samtidigt som man läser i en bok liggande i knäet. Förr i tiden brukade drottningen prata om ovidkommande småsaker som vädret och annat liknande när hon träffade dem. Plötsligen börjar hon fråga dem vad de läser för böcker och vad de tycker om dem. Hon börjar låna ut böcker till sina ministrar vare sig de vill eller inte, och dessutom förhör hon sig senare om vad de tyckte om dem.

Det hela är en lättsam och smårolig berättelse om hur litteraturen kan smyga sig på en person och förändra dem i grunden. Hur små saker kan leda till stora förändringar, allt berättat med klassisk lågmäld brittisk humor.

Alan Bennett: The Uncommon Reader
Profile Books, 2007
121 sidor
ISBN: 978-1-84668-133-2

2014-9: J. M. Coetzee: Disgrace

Vår bokcirkel har skaffat sig traditionen att läsa något av årets nobelpristagare strax efter att det tillkännages vem det är. I år råkade en bok av Alice Munro vara ungefär det sista vi läst när den ständige sekreteraren berättade att hon tilldelats priset, så vi valde att läsa en bok av en tidigare pristagare istället och fastnade för J. M. Coetzee.

Disgrace handlar om David Lurie som är universitetslärare och påbörjar en kärleksrelation med en av sina kvinnliga studenter. Detta är så klart inte världens bästa idé och redan från början märker man att hon inte verkar vara helt med på noterna. Hon kan å ena sidan verka smickrad av uppmärksamheten från en äldre man, men samtidigt framstår hon ofta som lite avkopplad och inte så engagerad i relationen, som om hon mest låter den hända för att hon inte riktigt vågar säga ifrån även om hon egentligen skulle vilja.

Så småningom får universitetsledningen reda på vad som pågår och David hamnar inför disciplinnämnden som vill att han inte bara ska säga att han gjort fel utan även göra offentlig avbön. Han säger att han gjort fel men vägrar alla former av ånger och blir hellre avskedad. Den här biten av boken känns lite underlig, för jag tycker inte att hans motiv för låta sitt liv få en så omvälvande förändring till det sämre presenteras på något övertygande sätt.

Det hela slutar i alla fall med att han flyttar till sin dotter Lucy som bor på en farm på landet där han hjälper till med diverse praktiska göromål som är väldigt långt från hans tidigare liv som universitetslärare i litteratur. Även här ställs livet dock snart på ända när tre män en dag bryter sig in och låser in honom i ett rum för att sedan våldta Lucy. Den här gången reagerar David som man skulle kunna vänta sig och vill rapportera till polisen och försöka få tag i de skyldiga. Lucy vägrar och berättar bara för polisen att de haft inbrott och blivit av med diverse saker, men inte om våldtäkten.

Det verkar som att deras granne (som även jobbar åt Lucy ibland) är bekant med en av de skyldiga och medan David försöker konfrontera honom så behandlar Lucy den delen av överfallet som om den inte hade hänt. Hon är mer intresserad av att inte riva upp sin relation till grannarna och alla andra i trakten än att försöka få tag i den skyldige för våldtäkten.

Jag måste säga att jag hade lite svårt att få grepp om den här boken. Den är inte på något sätt illa skriven rent prosamässigt, men jag har svårt att relatera till personerna. Det känns som att ingen av dem har något känsloliv att tala om eller i alla fall verkar dölja det väldigt långt in så det är svårt att förstå deras motiv för hur de agerar.

J. M. Coetzee: Disgrace
Secker & Warburg, 1999
218 sidor
ISBN: 0-436-20489-4
epub

2014-8: Jo Walton: Among Others

Mori ingriper när hennes mamma använder svart magi. Hon själv blir skadad av effekterna och måste sedan dess gå med käpp trots att hon är tonåring, men hennes syster överlever inte ens det hela.

Man skulle kunna tro att det här skulle vara sluttampen på en dramatisk roman men så är det inte. I själva verket är det något som hänt redan när boken börjar och som man bara får reda på något om (förutom det ovanstående, som framgår redan av baksidestexten) i små dealjer här och där i texten.

Mori bor efter det här tillsammans med sin far som hon inte haft någon kontakt med innan de här händelserna, så han är i princip en främling för henne. Mori tillbringar dock inte så mycket tid med honom heller, för hon skickas iväg på internatskola.

På skolan blir hon en rätt udda fågel. Till att börja med är det en engelsk skola och hon är från Wales. De flesta som går på den här skolan är rika och det är inte Mori och hennes familj. Och de flesta som går på skolan är egentligen inte speciellt intresserad av att studera, medan Mori å sin sida tillbringar all ledig tid med näsan i en bok eftersom hennes handikapp gör att hon har svårt att röra sig.

Boken består av Moris dagboksanteckningar i kronologisk ordning. Hennes anteckningar består av en blandning av vad hon sysslar med den aktuella dagen, lite tillbakablickar och blandat med detta även kommentarer och resonemang kring de böcker hon läser för stunden (rätt ofta genreböcker).

Den här boken har blivit väldigt populär inom fandom och det är inte svårt att se varför. Förutom hennes totala fokus på böcker så är även utanförkänslorna hon drabbas av ganska vanliga hos fans så det är naturligt att boken talar till många. Hennes naturliga acceptans av magi och en del annat gör att boken så klart är fantasy även om man egentligen ser väldigt lite av detta. Framför allt är berättelsen väldigt långt ifrån den dramatiska uppgörelse med svart magi som man skulle kunna vänta sig av det jag skrev i början. I själva verket är den delen av berättelsen nästan lite av en besvikelse, men Moris uppväxthistoria och kamp för att komma tillrätta med sin kärlek till böcker och insikt att det faktiskt finns fler personer som är som hon är en mycket mer intressant berättelser i vilket fall, som tur är.

Jo Walton: Among Others
Corsair, 2010
408 sidor
ISBN: 978-1-47210-653-7

2014-7: Stephen King: Doctor Sleep

När jag först hörde talas om Doctor Sleep var ungefär det enda man fick reda på att det skulle vara en uppföljare till The Shining. Visserligen tycker jag att det är en av hans starkare romaner men det betyder inte att det nödvändigtvis är en bra idé med en uppföljare.

Nu efter att ha läst boken är jag som tur är inte lika negativ längre. Boken handlar om Dan Torrance, alltså grabben från The Shining, men är satt i nutid. Han är alltså vuxen och har ägnat en rätt stor del av tiden från historien om The Overlook Hotel till nu med att slåss mot den alkoholism som han ärvt av sin far. Han insåg tidigt att alkohol fungerar som dämpning för hans psykiska förmågor men den är samtidigt försedd med andra nackdelar.

Boken börjar med några bitar bakgrund från perioden mellan den förra boken och nutid men rätt snart kommer vi fram till den egentliga berättelsen idag. Dan tillbringar sin tid som numer nykter alkoholist med att jobba på ett ålderdomshem där han blivit känd som "doctor sleep" på grund av sin förmåga att hjälpa människor som håller på att dö.

Han får kontakt med flickan Abra som visar sig ha en mycket starkare kraft än Dan. Problemet är att det inte bara är Dan som känner av hennes krafter; det gör även en grupp varelser som kallar sig för The True Knot. De åker land och rike runt på jakt efter barn med the shining eftersom de som ett slags vampyrer livnär sig på den kraft som barnen ger ifrån sig när de torteras. När de känner av Abra står det klart att de måste få tag i henne, för en så stark kraft har de aldrig stött på tidigare och de har just nu brist på kraft.

Jag är lite ambivalent inför The True Knot. Beskrivningen av dem som gamla pensionärer som åker omkring i husbilar och ser totalt vanliga ut å ena sidan och sedan torterar barn å andra sidan är upplagd för att bli ett bra skräckelement, men tyvärr tycker jag att de oftast balanserar farligt nära gränsen till att snarare bli något slags farsinslag och ibland rent av passerar den, och om det är något som passar illa ihop med skräck så är det fars. Om man kan skratta åt det så är det inte skrämmande.

Ändå tycker jag inte att boken faller ihop av det, för själva monstren är faktiskt inte det viktiga. Samspelet mellan Dan och Abra är intressant i sig, liksom Dans kamp för att komma om inte överens så i alla fall till en vapenvila med sin alkoholism. Det finns också en del nog så skrämmande avsnitt om hur Abra får kämpa för att klara av att både hålla sin kraft under kontroll och upprätthålla en fasad av normalitet mot sina föräldrar som visserligen vet om att det är något speciellt med Abra men inte har klart för sig exakt vad och framför allt inte hur kraftfullt det är.

Jag tror att The True Knot hade vunnit på att tonas ner lite så att de hade kunnat behålla en konsistent hotfull framtoning men trots det så tycker jag att den här boken visade sig vara väl värd att läsa.

Stephen King: Doctor Sleep
Hodder & Stoughton, 2013
485 sidor
ISBN: 978-1-444-76116-0