I dödsskuggans dal är den tredje volymen i berättelsen om björnen Theo och hans äventyr. Den här är lite annorlunda strukturerad än de tidigare i och med att det här är ett hopkok av mindre berättelser som publicerats på diverse ställen, men jag tycker att författaren gör ett bra jobb av att knyta ihop dem till något vettigt.
En av Theos vänner, polisen Max, får sin kropp övertagen av en demon. Man lyckas fånga kroppen med demonen, men kan inte driva ut den utan att först veta vad den heter. Den är dock inte speciellt intresserad av att berätta sitt namn, men däremot är den mycket för att berätta episoder ut sitt tidigare liv där den haft med Theo och hans bekanta att göra. Detta gör att berättelsen får formen av en novellsamling med sökandet efter demonens sanna namn som ramhandling.
Jag ska väl säga att jag föredrar en sammanhållen historia som inte flaxar så mycket från en berättelse till en annan, men givet begränsningarna för den här volymens tillkomst tycker jag att det är en riktigt lyckad konstruktion.
Teckningarna är klara och tydliga och påminner en del om Tintin. Bilderna är ibland naiva och lite förenklade, men jag tycker att de är väldigt effektfulla.
Ola Skogäng: I dödsskuggans dal
Ekholm & Tegebjer, 2011
192 sidor
ISBN: 978-91-86048-15-0
Andra bloggar om: böcker, läsning, serier, ola skogäng, theos ockulta kuriositeter, i dödsskuggans dal
Technorati tags: böcker, läsning, serier, ola skogäng, theos ockulta kuriositeter, i dödsskuggans dal
intressant.se
torsdag, april 05, 2012
2012-11: Ola Skogäng: I dödsskuggans dal
Etiketter:
böcker,
i dödsskuggans dal,
läsning,
ola skogäng,
serier,
theos ockulta kuriositeter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar