torsdag, oktober 11, 2007

2007-107: Cory Doctorow: Down and Out in the Magic Kingdom

Down and Out in the Magic Kingdom tillhör den svåraste stortens science fiction att skriva. Den utspelar sig så pass långt in i framtiden att massor av saker har hänt och behöver förklaras och göras troliga för läsaren, men inte så långt fram i tiden att i princip vad som helst är möjligt och författaren därmed mer eller mindre kan skapa bokens värld utan att ta hänsyn till nutiden.

Trots närheten till vår nutid så bygger Cory Doctorow upp en värld där alla människor har implantat som exempelvis ger dem tillgång till internet och mobiltelefoni utan någon särskild extra utrustning. Det kan låta optimistiskt, men å andra sidan hade nog jag varit tveksam till den tekniknivå vi ser i dag för 20-25 år sedan, och då tillhörde jag ändå dem som hade en dator hemma redan då. Det är lättare att acceptera (eller inte ens fundera på existensen av) den teknikutveckling man har i backspegeln än den man har framför sig.

Ett av de viktigaste koncepten som Doctorow hittar på här är whuffie, och det är också den komponent i boken som jag har svårast att komma överens med. Whuffie är något slags karmaindex som varje person har. Via sina implentat kan man lätt kolla hur mycket whuffie man själv eller någon annan har, och den nivån definierar i princip hur viktig man är. En person med mycket whuffie får högt förtroende hos andra, företräde i köer och så vidare. Allt man gör mot någon annan påverkar ens whuffie via hur andra reagerar på det man gör. Å ena sidan kan man fråga sig om det är realististiskt att styra relationer mellan människor med ett så endimensionellt verktyg, men man får väl se det som en literalisering av det inflytande media har på kändisar idag fast applicerat på alla människor. Dessutom kanske endimensionaliteten är en styrka just för att det är enkelt och begripligt; att jag tycker bra om en person av en anledning och dåligt av en annan ger i snitt en medelmåttig whuffienivå, och det kanske räcker.

Samhället i boken beskrivs som ett post-brist-samhälle, det vill säga svält, fattigdom och liknande problem har utraderats. Så även döden, via möjligheten att ta säkerhetskopior på en persons mentala tillstånd och sedan stoppa in det i en nyklonad kropp. Effekten av att på detta sätt kunna återfödas problematiseras en del men det finns ingen diskussion av vad det skulle leda till om folk började ladda upp sig till kroppskloner som var helt olika deras tidigare till kön, form eller färg (vilket är en av de centrala frågeställningarna i exempelvis Tanith Lees Don't Bite the Sun), och jag är säker på att människor skulle vilja prova det.

Handlingen utspelar sig helt i Disneyworld som tagits över och drivs av olika adhocs, löst sammanhållna intresseorganisationer som via sina respektive whuffienivåer får olika mycket inflytande över attraktionerna i nöjesparken. Konfliken i boken handlar om ett försök att ta över och radikalt göra om attraktionen Haunted Mansion.

Över lag gillar jag den här boken och den har en del tankeväckande frågeställningar, men den har ibland också problem med att få läsaren att hänga med i vad som händer eftersom så stora förändringar skett på så kort tid. Ibland visas problemet genom att personer säger saker som helt uppenbart bara sägs för läsarens skull eftersom en person i bokens miljö utan vidare skulle klara sig utan förklaringar:
Lil pointed a finger at me and made a trigger-squeezing gesture. "There," she said. "I've just dumped the best route to Pleasure Island to your public directory."
För Jules som får vägbeskrivningen bör det rimligen vara uppenbart att han får den utan att hon säger något alls, speciellt med tanke på hennes gest.

Jag tycker också att det är intressant att en så upliftad bok med så genomgående förändringar i samhället till slut även visar sig vara ett slags hyllning till lowtech, om än på ett sätt som kräver hightech.

Cory Doctorow är hedersgäst på Swecon 2008, den svenska nationella science fiction- och fantasykongressen 2008. Kom dit och diskutera boken med honom personligen!

Cory Doctorow: Down and Out in the Magic Kingdom
Tor Books, 2003
208 sidor
ISBN: 0765304368
ISBN-13: 978-0765304360

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.



Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 107 (varav 16 serieböcker) Klart 13/9!
Fem pjäser: William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will Sophokles: Elektra
Fem nobelpristagare: Orhan Pamuk: Snö Isaac Bashevis Singer: Shosha André Gide: Isabelle Saul Bellow: Offret V. S. Naipaul: Att läsa och skriva: En personlig betraktelse Klart 12/8!
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Svenska Naturskyddsföreningen: Naturen till din tjänst (årsbok 2007) Andreas Marklund: Skördedrottningen Joe Hill: Heart-Shaped Box Johan Theorin: Skumtimmen Camilla Läckberg: Tyskungen Klart 3/5!
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Yasunari Kawabata: Snöns rike (Japan) Orhan Pamuk: Snö (Turkiet) Sophokles: Elektra (Grekland) André Gide: Isabelle (Frankrike) Arnaldur Indriðason: Kvinna i grönt (Island) Klart 2/3!
Fem böcker från Japan: Yasunari Kawabata: Snöns rike Mineko Iwasaki: Den sanna historien

Läst under 2007:
Nr 1-100
101: Anders Roslund & Börge Hellström: Flickan under gatan
102: Stephen King: Liseys berättelse
103: Tanja Suhinina: Phonephucker
104: Jan Guillou: Tjuvarnas marknad
105: Camilla Läckberg: Snöstorm och mandeldoft
106: Karin Alvtegen: Skugga
107: Cory Doctorow: Down and Out in the Magic Kingdom

Andra bloggar om: , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , ,

1 kommentar:

Martin sa...

Jag tyckte boken var halvdan, men jag tror att jag kan belysa whuffie litegrann.

Whuffie handlar inte bara om vad folk tycker om dig, utan i hög grad om hur mycket du bidrar med till det allmänna bästa. Idén bygger på dagens open source-rörelse, där t.ex. en skicklig programmerare vinner respekt och praktiskt stöd genom att donera bra kod till allmänheten.

Som jag fattar saken skulle i bokens värld en genomtrevlig kille som inte åstadkommer något ha rätt låg whuffie.