2012-9: Johanne Hildebrandt: Förbannade fred

Förbannade fred har några olika handlingstrådar som löper parallellt. I Sverige får journalisten Sara i uppdrag av en välgörenhetsgala att åka till kriget i Darfur och göra på-platsen-reportage för sändning under galan. Nere i Darfur åker några svenska soldater runt som en del av en större fransk styrka och försöker hålla något slags ordning. Så att säga på andra sidan finns flickan Ghalia som är en av dem som är oskyldigt drabbad av konflikten.

Sara tror ursprungligen att det här jobbet ska vara en chans att få göra något bra, både journalistiskt och för Afrika, men rätt snart framkommer det att det inte bara är hon och en fotograf som ska åka. De ska även ha med sig Lena som är en ung bimbobloggare som också ska göra några inslag till välgörenhetsgalan. Lena är helt självcentrerad, flörtar med allt och alla och tycker att kortkort är lämpligt i en muslimsk krigszon. För att bara nämna några saker. Hon och Sara går inte ihop, milt uttryckt.

Förutom de tidigare nämnda finns också en mindre handlingstråd som rör en anonym bloggare i Sverige som skriver avslöjanden om diverse saker, varav en är den välgörenhetsorganisation som Sara jobbar för och för den delen även Sara själv. Det här spåret tycker jag tillför väldigt lite till handlingen och hade med fördel kunnat utelämnas helt.

Bortsett from detta fungerar det rätt bra. Man får en rimlig insyn i de olika personernas drivkrafter, och de är tämligen olika beroende på vem man tittar på. Nu har jag inte varit i Afrika och än mindre i någon krigszon, men från min horisont känns det hela som en trovärdig skildring. Det är till största delen skildrat från en priviligierad västerlännings perspektiv, men det är å andra sidan fullt naturligt med tanke på hur handlingen ser ut.

Förbannade fred är en fristående uppföljare till Älskade krig, och det verkar som att "fristående" är en korrekt etikett den här gången. Jag har inte läst den tidigare boken men kände mig inte vilse när jag läste den här.

Johanne Hildebrandt: Förbannade fred
Natur och Kultur, 2009
221 sidor
ISBN: 978-91-27-11765-5

Andra bloggar om: böcker, läsning, johanne hildebrandt, förbannade fred
Technorati tags: böcker, läsning, johanne hildebrandt, förbannade fred
intressant.se

2012-8: Lars Östling: Tornets skugga

Tornets skugga är en uppföljare till Tornet som kom förra året. Det är mer en rak fortsättning på den föregående boken än vad som är vanligt, så jag tror det är dumt att läsa den här utan att först ha läst den förra, för den här knyter direkt an till händelser i den första delen.

I den här delen fortsätter Garm och Heli sitt utforskande av världen de lever i, men den här gången tar de det hela ett steg längre - ut från världen. Samtidigt försöker de olika klanerna att manövrera sig till så mycket makt som möjligt i det samhälle som blivit uppskakat i sina grundvalar av det som hände i den föregående boken. Här finns två fraktioner: de som vill leva som de alltid gjort och fortsätta följa skrifterna och de som vill anpassa livet efter den nya information som framkom i den förra boken.

Här förekommer en del politiskt manövrerande, och det blir tyvärr onödigt svårt att följa av att författaren valt att ge många av sina personer väldigt snarlika namn. Här finns exempelvis Garm, Gashti, Garumi och Gestam, för att inte tala om Heli, Hishti, Herim och Hossima. Det är klart att det finns personer med namn som inte börjar på vare sig G eller H, men det känns som att de är i minoritet.

En sak som jag inte tänkte på när jag läste första delen men som trots allt är rätt tydlig är likheterna mellan den här serien och A. R. Yngves Terra Hexa-serie. Båda serierna är ungdomsböcker som fungerar för vuxna, utspelar sig i världar som vid en första anblick är fantasyvärldar men som om man skrapar på ytan visar sig vara science fiction-mässiga, har världar som har underliga former och konstruktioner och tycks vara skapade av en medveten kraft snarare än framevolverade, och handlar till stor del om hur några personer försöker få reda på mer om hur världen egentligen är funtad.

Jag tycker på det hela taget att det här var rätt trevlig läsning, men den lider i viss mån av samma problem som den förra boken (om än inte i lika hög grad), och det är att handlingen tar det väldigt lugnt i början för att sedan ha väldigt bråttom mot slutet. Man skulle kunna klippa lite i första halvan och stoppa in motsvarande mängd sidor i upplösningen istället.

Jag måste också säga att böckerna från En söt robot håller riktigt hög klass rent produktionsmässigt. Visst hittade jag något korrekturfel men det är ingen ovanlighet att man gör från de största förlagen heller, och böckerna är snygga och känns rejäla. Det ska bli spännande att se vad nästa bok blir.

Lars Östling: Tornets skugga
En söt robot, 2012
209 sidor
ISBN 978-91-979713-1-7

Andra bloggar om: böcker, läsning, sf, science fiction, lars östling, tornets skugga
Technorati tags: böcker, läsning, sf, science fiction, lars östling, tornets skugga
intressant.se

2012-7: Stephen King: 11.22.63

Stephen Kings senaste roman är inte någon typisk skräckroman utan en av hans utflykter till science fictions gränsland. Den här gången handlar det om tidsresor. Huvudpersonen Jake Epping får reda på att hans vän Al har en portal till 1958 i förrådet till sin restaurang. Här finns ingen som helst förklaring till vare sig hur den kommit dit eller hur den fungerar; det är inte heller det som är det intressanta här. Den här boken handlar istället om vad som händer när man åker tillbaka i tiden och ändrar något med vetskap om hur det blev om det inte ändrades. Hur påverkar en sådan ändring framtiden? Är det rätt att alls försöka ändra saker i dåtiden för att göra framtiden bättre? Som man kan ana av titeln så kretsar det hela runt vad som skulle hända om John F. Kennedy inte hade blivit skjuten av Lee Harvey Oswald i Dallas (och för den delen om det verkligen var Oswald som skjöt, och om han var ensam).

Huvuddelen av den här boken utspelar sig i 1958 och de efterföljande åren och precis som vanligt med de av Kings texter som utspelar sig i 1950-tal eller 1960-tal så är närvarokänslan här utmärkt. Vid ett par tillfällen får jag känslan av research som svämmar över; att det helt enkelt är för mycket tidstypiska detaljer som presenteras, men det är inget stort problem.

Jake stöter naturligtvis på problem med sitt uppdrag, i första hand i form av kärleken. En stor del av tiden måste han lyckas balansera att upprätthålla sin fasad som en normal person samtidigt som han också håller Lee Harvey Oswald under uppsikt i en nedgången förort i Dallas. Dessutom måste han naturligtvis också hela tiden se till att inte sprida anakronismer omkring sig. Han gör en del misstag på den fronten, men på det hela taget tror jag att det vore väldigt svårt att misslyckas så lite med vilka ord man använder som han faktiskt gör.

Hela konceptet med att Jake åker tillbaka i tiden för att ändra något i den kända historien gör att man som läsare ofta sitter inne med information om vad som kommer att hända, och det gör att en del av boken känns som transportsträckor. Det behöver inte vara andlöst spännande hela tiden men upplägget gör att tyvärr inte heller är det. Det är tur att King skriver så bra som han gör, för även om handlingen bitvis laggar lite grand så är boken aldrig trist att läsa.

Den som läst mycket King kan se diverse referenser till andra av hans böcker i 11.22.63. Vid ett tillfälle åker Jake till Derry och där träffar han på ett par av ungdomarna som figurerar i It (som utspelas vid sammma tid). En annan tydlig sak är en röd och vit Plymouth Fury årsmodell 1958 (precis som den i Christine) som dyker upp ett par gånger. Det finns säkert fler, men detta är ett par som jag kom på nu direkt.

När det gäller slutet är jag lite kluven. Jag gillar själva slutet på boken, men sektionen innan den (den som förursakar det riktigta slutet) gillar jag inte. Den är av skäl som blir uppenbara när man läst så långt i en annan stil än resten av boken men jag tycker tyvärr inte att det känns naturligt. Om det beror på att King tar i för mycket eller att det bara är en stil som inte passar honom ska jag låta vara osagt. Det blir inte bättre av att hela det här stycket i princip består av att en person berättar något för en annan.

11.22.63 når inte riktigt upp till toppskiktet i Kings produktion, men det är det å andra sidan få böcker som gör. Det är fortfarande en bra bok.

Stephen King: 11.22.63
Hodder & Stoughton, 2011
740 sidor
ISBN: 978-1-444-72729-6

Andra bloggar om: böcker, läsning, skräck, stephen king, 11.22.63, sf, science fiction
Technorati tags: böcker, läsning, skräck, stephen king, 11.22.63, sf, science fiction
intressant.se

2012-6: Svenska Turistföreningen: Svenska leder

Den senaste årsboken från STF har titeln Svenska leder och med det som paraply ger man sig ut på diverse äventyr som följer ett i förväg upplagt spår: järnvägsresa, pilgrimsvandring, ledklättring, stadsvandring, kanotled och så vidare. Det känns om om man har täckt in de flesta tänkbara transportmedel och möjliga tolkningar av ordet "led".

Artiklarna är som vanligt inspirerande och varierade. Här finns något för alla oavsett om man vill göra en liten utflykt på en eftermiddag eller en äventyrlig resa på en vecka.

Det jag tycker är lite trist är att det känns som ett tämligen krystat tema. Ungefär det enda det tillför är att göra så att alla artiklarna har en koppling till titeln, men det ger inte mig som läsare något extra av att läsa alla artiklarna istället för bara en. Den här årsboken känns mer som ett ovanligt tjockt nummer av STFs tidskrift Turist (och om man läser det finstilta så är det faktiskt också det; jag antar att det finns någon publikationsteknisk finess med det).

Med tidigare årsboksteman som handlat om landskap, olika ämnen, olika tidsåldrar eller som häromåret "svenskhet" så känner jag att jag som läsare får ut mer av boken: genom att olika artiklar belyser ämnet från olika håll så tränger man djupare in i det på ett sätt som den här årsboken inte klarar. Det betyder inte att artiklarna i årets årsbok är dåliga, men summan av dem är tyvärr inte större än artiklarna var för sig, vilket kan bli fallet med ett intressantare valt tema.

Svenska Turistföreningen: Svenska leder: På äventyr i andras spår (STFs årsbok 2011)
Svenska Turistföreningen, 2011
208 sidor

Andra bloggar om: böcker, läsning, sverige, svenska turistföreningen, svenska leder
Technorati tags: böcker, läsning, sverige, svenska turistföreningen, svenska leder
intressant.se

2012-5: Belinda Bauer: Mörk jord

Det är väl egentligen gränsfall om man borde kalla det här för en deckare, men av omslaget att döma så är det den publiken förlaget siktar på. I första hand är det en tajt berättelse om en ung pojke, Steven, och hans ganska trasiga familj.

Steven bor med sin lillebror, mamma och mormor samt ibland någon mansperson som oftast byts ut tämligen fort. Han är inte speciellt duktig i skolan och han är konstant mobbad eftersom familjen inte har några pengar. Det här tar upp en del av hans tankar, men framför allt kretsar hans tankar kring att han vill försöka hitta den plats där hans morbror finns.

Det här är mer handgripligt än man kan tro. Stevens morbror försvann när han var ungefär lika gammal som Steven är nu, och man antar att även han föll offer för en seriemördare som kopplats till ett antal andra försvunna barn i samma område. Den som dömdes för de brotten blev dock aldrig knuten till morbroderns försvinnande, så familjen hänger i viss mån i luften. Det är uppenbart både för Steven och läsaren att det här håller på att slita sönder familjen inifrån, och det enda han kan komma på att göra för att lösa problemet är att hitta morbroderns grav. Det har lett till att han tillbringar en hel del av sin tid på den närbelägna Exmoor-heden.

En dag kommer Steven på att det finns en möjlighet till att få reda på vad som hände. Han skriver ett brev till mannen som dömdes för morden på de andra försvunna barnen, och han får faktiskt svar.

Den här korta och rätt kryptiska brevväxlingen får effekter både för Steven och för mördaren som är större än man kunde ana, och situationen blir snabbt hotfull. Det blir lite thrillerkänsla på slutet, men egentligen tycker jag att boken är bättre innan dess när den skildrar Stevens liv i sin söndervittrande familj. Det här porträttet av en pojke som har väldigt lite och framför allt inte har någon möjlighet att göra något signifikant åt sin situation är välgjort och gripande.

Belinda Bauer: Mörk jord (Blacklands)
Översättning: Ulla Danielsson
Modernista, 2011 (originalet 2010)
ISBN: 978-91-86629-51-9

Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, belinda bauer, mörk jord
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, belinda bauer, mörk jord
intressant.se