För några år sedan rörde det nya förlaget Piratförlaget om i bokbranschen genom att lova mycket högre royalties än vad som var brukligt, och på så sätt locka till sig flera av de storsäljande namnen. Ytterligare några av de bäst säljande författarna (som Jan Guillou och Liza Marklund) ligger bakom själva förlaget, för den delen.
Nu rapporterar SR att samma sak håller på att hända igen, fast för pocketböcker. Även om en pocketbok säljer mer än en inbunden bok så är det inte säkert att författarna tjänar mer på den, för deras förtjänst på varje såld bok är mycket lägre än för inbundna böcker. Det nya Anderson Pocket erbjuder, precis som Piratförlaget, sina författare hälften av vinsten på böckerna. Det normala för pocketutgivning är 10-15% eller så.
Just nu så är MånPocket med god marginal marknadsledande på pocket i Sverige, och de är någon form av samarbete mellan åtminstone Bonniers och Norstedts. Andra förlag ger ut både inbundet och pocket inom samma förlag, och kan då göra reklam för nästa inbundna bok i den senaste pocketen och så. Med ett renodlat pocketförlag på marknaden går det inte att göra så, utan förlagen kan behöva förhandla med författarna om enbart rättigheterna för den inbundna utgåvan. Vad detta sedan har för inverkan på ersättningarna för författarna och bokbranschen i stort vet jag inte, men det blir spännande att se om det märks någon skillnad.
Andra bloggar om: böcker, förlag, anderson pocket, piratförlaget, pocket
tisdag, maj 23, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Har något emot Piratförlaget, men egentligen vet jag inte varför. Kanske för att jag inte gillar Guillou...
De ger ju ut böcker. Hur kan man då ha någonting emot dem? ;-)
Jag har bara läst två böcker av Jan Guillou. Dels Den demokratiske terroristen som är del två i Hamilton-serien och en rätt slätstruken thriller och dels Ondskan som är en fristående semisjälvbiografisk bok om Guillous tid på internatskola. Den senare är bra. Riktigt bra.
Ondskan var bra, det får jag medge. Hamilton är inget för mig. Men framför allt känns Guillou så självgod och pompös. Lite Göran Persson över honom, faktiskt...
Medhåll om Guillou själv, utifrån vad jag sett av honom i intervjuer och så. Eller för den delen hans historiaprogram på TV4 för ett tag sedan.
Hur han själv är säger ju däremot ingenting om hur hans böcker är, egentligen. En otrevlig författare kan mycket väl skriva intressanta böcker eller för den delen tvärt om.
Skicka en kommentar