Boktopplistorna inte lika tråkiga nu som förr

Boing Boing pekade just på en artikel där någon har gjort statistik över vad som har legat överst på New York Times bokförsäljningstopplistor under de senaste femtio åren.

Jag brukar tycka att det känns som om det alltid är samma bok som ligger på sådana där listor, men den här statistiken visar att det var mycket värre förr. Den tid en bok ligger på toppen har stadigt sjunkit sedan 1950-talet och till nu, och det är därmed också mycket fler titlar som syns på toppen nu än då. Fler författare får uppenbarligen möjlighet att få sina 15 minuter, även om de inte får vara på toppen lika länge som förr.

Under 1960-talet låg i snitt 2.8 olika böcker på förstaplatsen på New York Times bästsäljarlista på ett helt år. Motsvarande siffra för den del av 2000-talet som hunnit passera är 18.2.

Sedan kan man också notera att bästsäljarstatus inte alls behöver betyda att eftervärlden kommer att komma ihåg boken. De tre böcker som legat längst tider i sträck på toppen av listan är Advise and Consent av Allen Drury (1959-1960, 57 veckor), The Source av James Michener (1965-1966, 43 veckor) och Love Story av Erich Segal (1970-1971, 41 veckor). Jag har mig veterligen aldrig hört talas om Allen Drury och känner inte igen boktiteln heller. James Michener är bekant, även om just den där boken inte är det (och jag har inte läst något av honom). Erich Segal är likaledes bekant och oläst, men här känner jag igen titeln (även om jag misstänker att det beror på filmen baserad på boken, snarare än boken i sig).

Andra bloggar om: böcker, statistik, topplistor, new york times, bestsellers