Inlägg
Den svarta hunden i den här bokens titel är ett namn på de depressioner som Les Murray lider av, men uttrycket är lånat från Winston Churchhill. I det kortare perspektivet kommer titeln från föredraget "Killing the Black Dog" som Murray höll på ett universitet efter att han trott sig ha kommit över sina depressioner. Det visade sig senare att så inte riktigt var fallet, men han har dem i alla fall nu mer under kontroll. Boken Den svarta hunden inleds (efter ett kort förord av Jonas Ellerström) med Murrays föredrag som tar upp ungefär halva volymen och som osminkat och gripande skildrar hans kamp med sina depressioner.
Efter essän kommer ett urval av hans dikter som har det gemensamt att de på något sätt har med hans depressioner att göra. En motsvarande volym finns även på engelska, men till den här översättningen kompletterade Murray även med ett extra efterord och ytterligare dikter.
Dikterna är generellt tämligen lättlästa och berättande. De saknar rim (åtminstone i översättningen) och är uppdelade i regelbundna stycken med ett fixt antal rader per stycke, men det är inget som hindrar att en mening sträcker sig från ett stycke till ett annat. Det stör min läsrytm lite att en mening inte tar slut när stycket gör det, men det gick att vänja sig vid.
Med tanke på ämnet är det inte förvånande att det här bitvis är en rätt mörk läsning, men jag tycker att den är värd det.
Skratta, du som aldrig kröp ihop kring skrumpnande genitalier
eller tog livet av dig för att sluta dö. De slag som aldrig faller
hamrar dig enfaldig. Endast gradvid
märker du ditt svaga förakt för det som förskräcker.
Les Murray: Den svarta hunden
Översättning: Stewe Claeson, Jonas Ellerström & Lars-Håkan Svensson
Brombergs, 2008
79 sidor
ISBN: 978-91-7337-073-8
Andra bloggar om: böcker, läsning, dikter, poesi, les murray, den svarta hunden
Technorati tags: böcker, läsning, dikter, poesi, les murray, den svarta hundenintressant.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar