När jag börjar läsa The English Patient inser jag efter ett tag att jag har sett filmen baserad på boken, men antagligen inte hela. Jag har bilder av hur en del miljöer ser ut, men jag har ingen aning om vad som ska hända eller ens av att jag har vetat det.
Efter att ha läst ut boken finns i viss mån den känslan kvar. Det jag får med mig av läsningen är inte ett förlopp utan just bilder och intryck. Att boken berättas i okronologisk ordning gör säkert sitt till, men jag fick aldrig känslan av pusselbitar som långsamt faller på plats som man ofta kan få av att läsa en bok som berättas på det sättet, utan den fortsatte att framstå som något slags mosaik. Å andra sidan tycker jag att bitarna är rätt vackra i sig, så jag har inga direkta invändningar trots det.
Bitvis alternerar berättandet väldigt snabbt mellan presens och imperfekt, om och om igen. Jag måste erkänna att jag inte lyckas inse vad tanken med detta är, för jag kan inte få det till att vara två olika skeenden i nu- och dåtid på något vettigt sätt. Det finns säkerligen en tanke bakom det hela som jag misslyckas se.
Michael Ondaatje: The English Patient
Vintage International, 1992
302 sidor
ISBN: 0-679-77737-7
Andra bloggar om: böcker, läsning, michael ondaatje, the english patient
Technorati tags: böcker, läsning, michael ondaatje, the english patient
intressant.se
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar