söndag, september 10, 2006

Jakten på Östergötlands järnålderskungar

Idag har jag varit på ett Martin Rundkvists föredrag om östgötakungar från järnåldern. Fast föredraget handlade inte så mycket om kungarna utan om hans eget sökande efter dem. Martin sysslar med östgötaarkeologi, och det är det inte så många andra som gör trots att det finns gott om arkeologiskt material här. En av anledningarna är antagligen att det inte finns några arkeologer på Linköpings Universitet, och de som finns på andra ställen har nog med att gräva på sin egen bakgård. Resultatet av det blir att det grävande som görs här i trakten i huvudsak handlar om sådant som måste göras när det ska byggas vägar eller så.

Martin är ute efter att hitta platser där kungar under 800- och 900-talet kan tänkas ha bott. Kungar på den tiden hade inte några stora riken, utan styrde över områden ungefär stora som ett härad. Vi vet idag inte var deras huvudgårdar låg, så hans första problem är att lista ut det. Till att börja med har han tittat på var tidigare fynd finns och var det finns stora mängder ortsnamn som vi vet är gamla. En första titt på detta utlagt på en östgötakarta visar tydligt att på den här tiden bodde människorna på östgötaslätten men endast undantagsvis norr och söder om den. Fynden ligger i ett tydligt band från Vadstena och Motala i väster till Vikbolandet i öster.

Några av platserna som verkar intressanta har man sedan undersökt med metalldetektorer för att se om det verkar finnas mycket fynd. Några av platserna kunde man avföra eftersom man inte hittade någonting av intresse, men andra platser gav mersmak. En av dem var Sättuna och den gravhög som finns där. Tydligen har den högen inte grävts ut, så man vet inte hur gammal den är. Gravhögar av den typen har anlagts under två perioder: yngre bronsålder och yngre järnålder. Under sökningarna med metalldetektor hittades inga guld- eller silverfynd, men stora mängder andra metallfynd. Det som var extra intressant var att man hittade saker som visade att man faktiskt hade producerat bronsföremål här. Tydligen var bara en sådan plats känd sedan tidigare, någonstans i trakten av Alvastra. Anledningen till att man kan veta att sakerna producerats här är att man hittat halvfärdiga saker och klumpar av brons som är rester från gjutprocessen. Sådant bör rimligen inte finnas någon annanstans än just där man tillverkar föremålen.

Från det närbelägna Kaga har man enstaka skriftliga källor som talar om en Kornubbe eller Kornicke som ska ha varit en storman som anlagt den utsprungliga kyrkan där (inte den som finns nu). Hans som hette Sverker och blev sedermera kung Sverker den förste över först Östergötland och senare alla götar och svear. Detta är också en indikation på att det nog funnits en stormannagård här.

Andra bloggar om: , , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för att du kom och lyssnade, och tack för middag! Vi skall jaga burk tillsammans i lugn och ro en dag.

Riktigt stora gravhögar hör äldre bronsåldern (1700-1100 BC) och yngre järnåldern (AD 400-1100) till. Men det var nog inte lätt att höra så som jag sluddrade. Jag är hedrad & impad att du greppade alltihop ändå!

Martin

Wilhelm Raab sa...

Samma Martin som här?

Hans Persson sa...

Japp, det är samma Martin. Normalt återfinns han här.