Thorbjörn Fälldin nöjer sig inte med att dyka upp som en viktig bifigur i Luftslottet som sprängdes utan står även som ett av namnen för en debattartikel där man hävdar att det är "ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel”. Fel var ordet, sade Bull.
Äktenskapet har ingenting med biologi att göra alls. Det är en religiös institution som har fått juridisk innebörd. Den religiösa instiftaren hade tveklöst intentionen att äktenskapet skulle vara mellan man och kvinna, men det var länge sedan. Idag håller vårt samhälle på att växa ifrån religionen och kyrkan ska skiljas från staten.
Att definiera äktenskapet som en rent juridisk företeelse som reglerar arvsförhållanden och liknande mellan två personer är en helt rimlig följd av detta. Notera att jag här lägger mig i mittenfåran; jag förespråkar definitivt en könsneutral äktenskapslagstiftning men jag är osäker på implikationerna av en antalsneutral skrivning, så jag låter bli att ha någon åsikt där. Det finns de som vill gå längre.
Det staten bör tillhandahålla är ett juridiskt ramverk enligt ovan. Detta ersätter både äktenskap och partnerskap enligt dagens modell. Sedan är det naturligtvis fritt fram för alla möjliga religiösa institutioner att ha vigselcermonier hur de vill, med vilka löften och begränsningar som helst. Som det är nu har en del religiösa institutioner vigselrätt vilket kan krocka med deras egna trosbegränsningar. Det smartaste tror jag vore att helt skilja på det juridiska äktenskapet och eventuella religiösa ceremonier.
Andra bloggar om: äktenskap, religion, vigsel, juridik, thorbjörn fälldin, homosexuella, homifobi
Technorati tags: äktenskap, religion, vigsel, juridik, thorbjörn fälldin, homosexuella, homifobi
fredag, juni 01, 2007
Fälldin och rädslan för det annorlunda
Etiketter:
homifobi,
homosexuella,
juridik,
religion,
thorbjörn fälldin,
vigsel,
äktenskap
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Kyrkan ÄR skild från staten.
Jag skulle säga att det är en juridisk företeelse som fått religiös genklang. Personligen tror jag att Gud struntar fullständigt i vilka personer som lever ihop men "samhället" har inte kunnat göra det eftersom det finns ett intresse att säkerställa vilka som ärver vem. Kyrkans oro tror jag i det här fallet är mer ekonomisk än teologisk. Unga människor fortsätter att vara med i Svenska kyrkan för att få chans att gifta sig i den vita sockenkyrkan.
Jag har inga synpunkter på att folk är med i kyrkan för att få gifta sig där. Däremot tycker jag att det juridiska äktenskapet (dom definierar arv och så) bör vara skilt från de religiösa ritualerna. De senare är det upp till var och en att välja eller rent av definiera själv, men de förstnämnda bör vara samma för alla.
Jag håller med. Inför civiläktenskap, och låt sedan alla olika grupperingar lägga in vad de själva vill i sina egna (icke juridiskt bindande) ceremonier.
Det jag försökte kommentera var att du skrev: Det är en religiös institution som har fått juridisk innebörd.
Det är inte sant. Det är tvärtom, det var från början juridiskt inte religiöst! Anledningen till att "kristenhetens" ramaskri ska förstås ur en annan kontext än den teologiska. Ett försök att förstå oron är den ekonomiska, tror jag. Eftersom jag är på väg in i ämbetet som präst så tycker jag att det finns ett värde att ha möjlighet att viga människor men jag skulle föredra att slippa göra olika saker beroende på parets inbördes könstillhörigheter. Så förmodligen tycker vi ganska lika. Jag ville bara förtydliga det historiska faktumet.
Skicka en kommentar