Det är kallare än på länge och isande vindar viner över östgötaslätten. De flesta håller sig inne, men någon har varit ute och begått ett mord. Offret är ett original från Ljungsbro strax utanför staden. Han brukar kallas för Bollbengan eftersom han alltid står vid den lokala fotbollsplanen och kastar tillbaka bollar som farit utanför planen. Nu är det någon som hängt upp honom i en gammal ek, som om han vore ett blotoffer.
Malin och hennes kollega Zeke tar sig an fallet. De är inte de enda som sysslar med utredningen, men det är kring dem som handlingen kretsar. Det finns ytterligare tre-fyra poliser som man får bekanta sig med så mycket så att man får någorlunda grepp om dem, och detta är en av Kallentofts styrkor: han skapar personer som man känner att man både kan se framför sig och tro på.
En annan styrka är språket. De flesta deckare brukar ligga på skalan från "funktionellt" och ner till "handlingen är ju i alla fall intressant", men här tycker jag att det är klart bättre än så. Beskrivningar är ofta ovanligt målande både när det gäller personer och platser. I det senare fallet kan det möjligen vara lite vanskligt att uttala sig eftersom den här boken faktiskt utspelar sig i en miljö där jag faktiskt vet var nästan varenda gata som nämns ligger. Jag har inga problem att följa med handlingen fram och tillbaka genom stan, och det ger en extra krydda åt boken. I förordet nämner Kallentoft att han tagit sig vissa friheter med geografin, men jag hittar inte speciellt mycket. Det har uppstått en rondell där det inte finns någon och en historieprofessor sitter i ett universitetskontor på ett osannolikt ställe på universitetsområdet. Detta är detaljer som jag kan notera som skillnader, men de förändrar absolut inte miljöns trovärdighet. I det senare fallet är det viktigt för handlingen. I det första fallet är det en helt oväsentlig förändring, och jag gissar att den inte ens är medveten.
Precis som alla moderna poliser, kan det tyckas, så har Malin Fors även problem på hemmaplan. Hon är ensamstående mamma (om än med ett rätt gott förhållande till exmaken) och hon verkar jobba på ett alkoholproblem även om det inte är så uttalat än. Här känns det som om de här sakerna hålls på en rimlig nivå relativt handlingen, till skillnad från exempelvis Liza Marklund där det ibland känns som om diskning och dagislämning är viktigare än deckargåtan.
Sammanfattningsvis är det här en riktigt bra bok. Den är en fullödig deckare, men samtidigt bjuder den på ett språk som gör att man riktigt känner de isande vindarna som drar över östgötaslätten, trots att jag läser boken mitt i sommaren. Att boken sedan utspelar sig på min hemmaplan är en trevlig bonus, men även utan det hade jag varmt rekommenderat den.
Mons Kallentoft: Midvinterblod
Natur och Kultur, 2007
430 sidor
ISBN: 9127025950
ISBN13: 9789127025950
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se eller hos Bokhora.
Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 75 (varav 15 serieböcker)
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare:
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker från Japan:
Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
Nr 41-50
Nr 51-60
Nr 61-70
71: Ursula K. Le Guin: The Eye of the Heron
72: Karin Alvtegen: Saknad
73: Gainax: Tårar (Neon Genesis Evangelion 10)
74: Kenneth J. Harvey: Staden som slutade andas
75: Mons Kallentoft: Midvinterblod
Andra bloggar om: böcker, läsning, deckare, mons kallentoft, midvinterblod, malin fors, linköping
Technorati tags: böcker, läsning, deckare, mons kallentoft, midvinterblod, malin fors, linköping
1 kommentar:
Den är dagens bok hos Bokus idag. Efter att ha letat rätt på och läst om din recension tänkte jag köpa den, men den var visst redan slut...
Skicka en kommentar