Inlägg
Det är intressant att se hur stor åsiktsklyftan är här. På ena sidan står de som ser fanfic som ett uttryck för uppskattning och på andra sidan de som på något sätt känner sig bestulna (utan att ha förlorat något).
Själv står jag stadigt på Cory Doctorows sida, och jag tror att vi bara har sett början av fanfic-vågen än. Det kommer att sprida sig mycket mer. Bland kommentarerna gör någon en liknelse till band som spelar coverversioner av andras låtar som jag tycker är vettig.
Andra bloggar om: böcker, läsning, fanfic, cory doctorow, a. r. yngve
Technorati tags: böcker, läsning, fanfic, cory doctorow, a. r. yngve
6 kommentarer:
Om en författare säger "Nej, jag håller på min upphovsrätt -- fanfic godtas icke" -- inte en helt unik inställning... bemöts denne då som en slags "tjuv" som har "bestulit" fanfic-fansen deras "rätt" att skriva fanfic...?
Något som nästan kom bort i debatten är frågan om kvalitet. Var är all den fanfic som ska vara så bra? Varför är den som dyker upp så dålig?
Och hur mycket av den upplevda kvalitén kommer egentligen från de "lånade" bitarna, d.v.s. minnet av originalmaterialet som läsaren redan känner till?
(Förresten, finns det fanfic baserad på Astrid Lindgrens böcker?)
Jag ska börja med att säga att jag inte är någon stor läsare av fanfic.
Jag tycker att författare som försöker säga att man inte får skriva fanfic i deras världar eller med deras figurer uppför sig på ungefär samma sätt som de enstaka arkitekter och konstnärer som försöker förhindra folk från att fotografera deras verk, trots att de står fullt synliga utomhus. Jag skulle inte kalla dem för tjuvar, men däremot väldigt småsinta.
Vilken kvalitet det är på fanficen tycker jag är irrelevant. Om någon skulle skriva en fanfic om Terra Hexa med en litterär kvalite uppenbart högre än din bok, skulle det vara mer eller mindre OK än om någon skrev en dålig?
Hur mycket fanfic har du själv läst, för övrigt?
Jag tror att den upplevda kvaliten som fanfic har för de som läser det är att kunna utforska alternativa möjligheter i existerande världar som de redan är bekanta med och tycker om. Det skulle naturligtvis gå att ta samma handling som en given fanfic och flytta den till en helt egen värld, men man tappar då möjligheten att kommentera och remixa originalverket, och vad jag förstår är det ofta en betydande del av motivationen för fanficförfattare.
Jag känner inte till någon fanfic baserad på Astrid Lindgren, men jag skulle bli förvånad om det inte fanns någon.
SF-författare är inte ogenerösa bara för att de är emot plagiat...
I SF-litteraturgenren är vi generösa med utbytet av idéer. Ingen ropar "plagiat" för att man skriver en roman om t.ex. tidsresor.
Det är på den nivån det legitima utbytet och "konversationen" sker i SF -- är det småaktigt?
Om "det stora kvalitetsgenombrottet" hade skett i fanfiction, så borde det väl rimligen ha fått publicitet vid det här laget?
Jag hinner knappt läsa de intressanta tryckta böcker som kommer ut. Hur ska jag då hinna läsa fanfiction?
Att skriva i andras världar är inget nytt, ens i sf-genren. Det finns exempelvis ett gäng fortsättningar till H. G. Wells The Time Machine. Vad jag kan se publicerades den första samma år som Wells dog. För att ta ett ännu äldre exempel så är Claes Lundins Oxygen och Aromasia (1878) i viss mån en rewrite av ett tidigare tyskt verk. Lundin skriver själv som förord "Bilder aus der Zukunft von Kurd Lasswitz" (Breslau 1878), som gifvit anledning till den skildring, hvilken härmed öfverlemnas i den svenska allmänhetens händer. Grundtanken är hemtad ur nämda bok, från hvilken äfven några namn samt en liten del av handlingen lånats, men ämnets utveckling är för öfrigt helt och hållet oberoende af framställningen i Kurd Lasswitz' arbete."
Om du nu knappt hinner med att läsa "riktiga böcker" och därmed inte fanfic alls, hur kan du då så säkert uttala dig om kvaliten på den fanfic som produceras? Naturligtvis gäller Sturgeons lag för fanfic, men det gör den för vanliga böcker också. Om du bara står utanför och lyssnar på det som skrivs om fanfic, hur vet du då att de skriverierna är annorlunda från de skriverier utanför sf-genren som avfärdar hela genren som taffliga rymdäventyr utan djup?
I grund och botten tror jag att skillnaden ligger i vad vi ser som kulturellt allmängods. För att dra in konst i diskussionen så har jag inga problem med att Lasse Åberg producerar målningar som helt klart syftar på Musse Pigg, även om hans form är uppbyggd av diverse grönsaker eller om den bara kan anas under ett lager paketpapper. Musse Pigg är en del av vårt kulturella allmängods på samma sätt som Hamlet eller mästerkatten i stövlar är det. Enligt min mening så är Harry Potter det också. Ju mer känt och spritt något blir, desto snabbare blir det också en del av vår gemensamma kulturella referensram.
Hans Persson skrev:
"I grund och botten tror jag att skillnaden ligger i vad vi ser som kulturellt allmängods."
Det ser vi olika på... bland annat.
Tack för att du tog dig tid att diskutera saken. Nu har jag blivit rätt trött på att debatten inte kommer någon vart, så jag tar en paus.
Cory utgår ju från att fanfic alltid kommer att existera och, som du säger, Hasse, förmodligen är ett fenomen som kommer att växa.
Om debatten inte kommit någon vart så är det väl för att det inte finns så hemskt mycket att debattera...
Skicka en kommentar