Efter en introduktion om Magdalenas uppväxt börjar historien på allvar med att hon som lite strulig tonåring förälskar sig i den kriminellt belastade Jorma och blir gravid med honom, trots varningar från sin familj. Till en början verkar livet dock bra, men ganska snart börjar Jorma slå henne. Misshandeln fortsätter efter sonen Isaks födelse, och Jorma drar sig inte för att använda sonen som känslomässigt slagträ för att hålla henne på plats. Han slår däremot aldrig sonen, bara Magdalena.
Till slut blir hon nedbruten och uppgiven, men föräldrar och vänner planerar en "fritagningsaktion". Hon hamnar på en kvinnojour, men när de och polisen får reda på vem hennes make är blir de oroliga eftersom de redan har spaning på honom och misstänker honom för riktigt grova brott. Hon slussas runt till ett otal gömställen, hjälpsamma familjer och annat samtidigt som hon tvingas kämpa med myndigheterna för att få en chans att överleva.
Dels är boken en rak och osentimental skildring av hur hon blir kär i Jorma trots att hon vet att han är kriminell. Hon betonar att det var hennes eget val och fortsätter sedan att berätta hur deras relation förfaller mer och mer i takt med att kroppsbyggaren Jorma använder både doping och knark. Hennes drivkraft genom hela detta elände är kärleken till sonen Isak och hennes kamp för att han ska få ett så drägligt liv som möjligt under rådande förhållanden.
Inflätat i berättelse av hur hennes liv ser ut beskriver hon också sina kontakter med olika myndigheter och andra. Hon berömmer de flesta hon varit i kontakt med på kvinnojourer och liknande som gör så gott de kan med begränsade medel och frivilliga insatser, även om det för den som tvingas bo där inte alltid är optimalt. Polisen får ett sämre omdöme: så länge de trodde att hon kunde ge dem information som skulle kunna hjälpa dem att sätta fast Jorma för grövre brott än kvinnomisshandel var de väldigt hjälpsamma, men när det framgick att hon inte visste så mycket om vad Jorma sysslade med (delvis för att affärerna ofta sköttes på finska) tappade polisen snart intresset för henne. Värst är det dock med övriga myndigheter som ofta skyller på varandra när hon vill ha hjälp (när hon ska fly till en annan stad säger sig polisen inte vara någon taxitjänst och pekar på socialen, de pekar på kvinnojouren som säger att polisen säger att det finns en för stark hotbild för att de ska kunna hjälpa till och pekar på polisen). Under hela hennes tid under falsk identitet har brev från hennes anhöriga kunnat nå henne via hennes advokat, men skattemyndigheten och andra lägger glatt räkningar på hög och skickar till inkasso istället för att försöka nå henne, och tycker att det är hennes problem att nå dem istället för att själva fundera på att någon som har skyddad identitet nog har annat att tänka på än att betala räkningar. Att hålla sig vid liv, exempelvis.
Parallellt med berättandet om vad som händer så berättar Magdalena med jämna mellanrum både hur hon resonerade då när det hände och hur hon ser på det idag, men tio års perspektiv. Just inblicken i hennes tänkande då tycker jag är intressant, så att det inte bara blir en beskrivning utifrån av vad som händer, utan man får verkligen se de känslomässiga processer som den både fysiska och psykiska misshandeln leder till.
Magdalena Graaf: Det ska bli ett sant nöje att döda dig
Talande Böcker, 2006
Uppläsare: Helena af Sandeberg
7 CD
ISBN: 9189469712
ISBN13: 9789189469716
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.
Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 66 (varav 12 serieböcker)
Fem pjäser:
Fem nobelpristagare:
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker från Japan:
Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
Nr 41-50
Nr 51-60
61: Camilla Läckberg: Tyskungen
62: Charles Stross: Accelerando
63: Åsa Larsson: Svart stig
64: Chris Anderson: Long Tail
65: Anna Jansson: Pojke försvunnen
66: Magdalena Graaf: Det ska bli ett sant nöje att döda dig
Andra bloggar om: böcker, läsning, magdalena graaf
Technorati tags: böcker, läsning, magdalena graaf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar