En tur på Omberg

När vi kom hem från jobbet i går lämnade vi över barnen till Camillas föräldrar. Inget av barnen var visserligen hemma när de kom, men de droppade in allt eftersom. Själva packade vi in lite campingprylar i bilen och åkte till Omberg.

Vi började med att gå upp till hjässan och titta på utsikten.

Fågelsjön Tåkern sedd från toppen av Omberg.

Camilla och Vättern.

På hjässan tog vi också den andra av resans totalt tolv hittade geocachear. Efter att ha hittat ytterligare en på vägen ner så slog vi upp vårt tält på en gräsmatta intill parkeringen vid hjässan. Där fanns praktiskt nog både en toalett och ett vindskydd med tak och bänkar, så bekvämligheten var ovanligt hög för en tältövernattning.

Camilla letar efter en geocache (den låg under andra änden av huset).

Jag hittar cachen (en annan än den Camilla letar efter), till slut.

När vi vaknade i morse hörde vi regn på tältet. Eftersom vi som sagt hade ett vindskydd till hands var det inget problem att laga frukost torrskodd, men det syntes inga tecken på att regnet skulle lätta när vi ätit färdigt.

Vi bestämde oss för att låtsas som om det regnade (inte svårt alls, faktiskt) och följde vår ursprungliga plan. Vi körde vidare ner till Stocklycke och parkerade där. Sedan promenerade vi ner till Stocklycke hamn och sedan vidare till Ellen Keys Strand som ligger vackert beläget vid Ombergs södra ände. Promenaden genom bokskogen var trevlig trots regnet (som inte märktes allt för mycket bland träden), men visst hade det varit skoj med sol. Vi loggade de cachear som fanns där och vände tillbaka till Stocklycke.

Vi tog en matpaus på vandrarhemmet och tittade lite i Naturumet innan vi tyckte att det var dags att åka vidare längs vägen på Ombergs västra sida. När vi kom ut hade det faktiskt nästan helt slutat regna. Vi det laget var vi dock om inte sura så i alla fall rätt blöta, trots regnställ.

En bergvägg vid Oxbåset.

Den magnifika floden Storpissan, säkert 40 cm bred.

Här vid Västra väggar är det SKITBRANT; 90 meter eller så rakt ner. Bara ibland finns det staket.

Nu har vi hittat nästan alla geocachear som finns på Omberg. Det finns dock en kvar som jag gärna skulle vilja ta. Problemet är att den kräver lite mer ansträngning än de andra. Den ligger nämligen i Rödgavels grotta, och går därmed endast att nå med båt (eller de sällsynta vintrar när Vättern fryser ordentligt). Det får bli en annan resa. Jag kommer gärna tillbaka.

Andra bloggar om: natur, geocaching, omberg
Technorati tags: natur, geocaching, omberg