Inlägg
Hennes huvudargument är att programmet Mat för planeten både sagt att klimatfrågan är komplicerad att greppa för de flesta och att det är svårt att se hur ens matval påverkar klimatet, samtidigt som det också berättar om problemen med "undergångsretorik tryfferad med de mest dramatiska metaforer: kon, som traditionellt ses som sinnebilden för det goda, har förvandlats till en rapande klimatbomb".
Hon lyckas med konststycket att både ogilla att Mat för planeten inte är didaktiskt, samtidigt som hon jämför med barnprogram som ofta är mer rakt på ("åk kommunalt", "köp inte saker du inte behöver") och konstaterar att vuxna slipper sådana pekpinnar. Trots det avslutar hon med "Jag föredrar faktiskt ren uppläxning à la barnprogrammen framför den här typen av tafflig, idiotförklarande manipulation. Och jag undrar verkligen om Mat för planeten får något som helst genomslag. Själv blir jag lockad att överge vegetarianismen för en nötköttsdiet."
Att programmet får genomslag är ju tydligt eftersom hon just ägnat en hel spalt åt att gnälla på det. "All press is good press", som bekant.
Jag är också lite nyfiken på vad hon menar med
Och det är synd att ändra reglerna för Krav-bönderna, trots att många så kallade ekologiska produktionsmetoder i farlighet jämställs med skövlingen av regnskogen. De är ju så duktiga, menar man på Krav. Är de? undrar jag.Någon referens till vilken påstådd farlighet KRAV-producenterna skulle ha som den konventionella produktionen saknar finns naturligtvis inte, och jag har inte hört talas om något sådant tidigare. Jag misstänker att det helt enkelt är ett lagom overifierbart påstående som finns det för att motivera hennes allmänna behov av av något att skriva mot. Utan något att protestera mot blir det ingen bra kolumn, helt enkelt.
Andra bloggar om: miljö, mat, tv, malena janson, mat för planeten, krav
Technorati tags: miljö, mat, tv, malena janson, mat för planeten, kravintressant.se
4 kommentarer:
Jag vet såklart inte var skribenten fick det ifrån, men jag har sett många undersökningar som visat att växter odlade utan bekämpningsmedel har mera gifter i sig än annan mat. (Gifter som finns i naturen.) Jag har egentligen inte sett någon undersökning som visar motsatsen.
Vidare går det åt långt mer än dubbelt så stor yta per kilogram livsmedel när man odlar utan konstgödning och bekämoningsmedle, eftersom avkastningen minskar dramatiskt och att själva det odlade då och då (inte så sällan) förstörs. Jag skulle höfta till med att minst 4 gånger mer mark krävs vid helt gift- och konstgödningsfri ekologisk odling. Jag har arbetat en hel del inom jordbruk samt följt an sådan odlares resultat. KRAV är möjligen inte lika hårt, men vissa frramgångsrika KRAV-odlare förrådsgödslar (med konstgödning) åren innan de KRAV-odlar, för att få högre avkastning.
Jag ser inte alls att konstgödning är mot naturen, Tvärtom! Det är kväve frän luften och andra bra näringsämnen. Likaså är bekämpningmedel i dag oerhört effektiva, vilket betyder att de bara påverkar det de ska angripa (tack vare att de tagits fram med hjöslp av genteknologi) samt inte ger minsta spår efter sig.
För att KRAV-grödor överhuvudtaget ska fungera någorlunda krävs f ö stora mängder djurgödsel, vilket ju inte stämmer med att vi inte ska äta kött eller ha boskap som betar.
Påståendet om brister i Kravproduktion kommer från tv-programmet som kolumnen kommenterar: Mat för planeten. Där sägs t ex att mulljordar (som morötter ofta odlas i) är Sveriges motsvarighet till skövlingen av regnskogen.
/Malena Janson
Magnus: Jag har inget minne av att ha sett några sådana undersökningar. Nu har jag letat lite, och det låter inte som om det är speciellt väl undersökt. Jag hittar exempelvis den här DN-artikeln som säger att det kan finnas högre halter av vissa naturliga gifter (på grund av svampangrepp, exempelvis) men att det också blir ett totalt sett lägre giftinnehåll och dessutom nyttigare.
Att det går åt större areal för motsvarande produktion är jag medveten om, men de siffror jag sett är inte i närheten av de du hävdar.
Du nämner också ett annat stort problem, nämligen genteknologin. Det betyder inte att den är ett problem i sig (selektiv odling/avel har människan sysslat med länge), men i dagens patentsamhälle är det definitivt ett problem. Det är helt vansinnigt att bygga upp ett system där bönder köper utsäde som de sedan inte får spara avkastning av till sådd nästa år. GMO-företag som Monsanto vill bygga in odlarna i ett beroende så att de måste köpa sitt utsäde varje år, så klart. Genom att få folk att bespruta så hårt att endast gifttåliga grödor överlever kan man tvinga folk att fortsätta köpa dem, och sedan är köparen fast i en monopolsituation där priset på utsädet kan förändras godtyckligt utan möjlighet till påverkan. Problemet här ligger dock inte i första hand i GMO-grödorna som sådana utan i att det går att patentera sådant.
Malena: Tack för förtydligandet. Jag ska kolla om det finns någon repris av det där programmet.
Skicka en kommentar