Nu har jag lagt prologen bakom mig och huggit in på kapitel ett. I min planering hade jag ganska klart för mig vad som skulle hända, och namn på fem personer som skulle träffas, plus något enstaka adjektiv som beskrivning till var och en. Nu har de träffats, och på något magiskt sätt känns det som om jag fått lite grepp om vilka de är. Inte så att jag känner dem väl, men de har ju bara träffats och hälsat på varandra. I sinom tid ska vi nog lära känna varandra bättre.
Nu har jag totalt skrivit ihop 4250 ord. Det är inte bara tillräckligt för att uppfylla dagsransonen för igår och idag, det är mer än hälften av dagsransonen för imorgon också. Yay!
Andra bloggar om: nanowrimo, skrivande
Technorati tags: nanowrimo, skrivande
Inlägg
2 kommentarer:
Spännande! Men personerna känner inte någon av de andra innan? Låter som fem äventyrare som träffas på ett värdshus och blir erbjudna att köpa en skattkarta av en mystisk gammal man... (-;
/Martin R
Alla i gruppen känner någon annan i gruppen sedan tidigare, men alla känner inte varandra.
Och det där med äventyrare är inte helt fel, för anledningen att de träffas är att de ska spela rollspel tillsammans. ;-)
Skicka en kommentar