Räkna inte med att räkna

Jag har klarat av några lektioner japanska nu, och än så länge har det inte verkat så svårt. En av de första sakerna man får lära sig i alla nya språk är att räkna, och på japanska kunde jag (efter att ha tränat aikido en termin) redan räkna till tre: ichi, ni, san. Nu kan jag längre, och till och med skriva det.

Nästa steg var att lära sig månaderna, vilket brukar vara ett elände på nya språk. På japanska var det busenkelt: ichi-gatsu, ni-gatsu, san-gatsu och så vidare, det vill säga ett-månad, två-månad, tre-månad. Lätt att lära sig, men kanske något blekt. När man skulle ange datum blev det lite svårare. Här är ungefär hälften av de trettioen datumen oregelbundna och har inte alltid någon direkt likhet med motsvarande siffra.

Nu har jag börjat läsa på om att räkna saker. Då blir det värre. Till att börja med kan man göra på två olika sätt. Dels kan man säga "papper tre-A tack" om man vill ha tre papper. Eller så kan man säga "papper tre-B-mai tack". A är en uppsättning räkneord som man (vad jag vet) kan använda till vad som helst. Problemet är att de bara finns upp till tio. B är en alternativ uppsättning räkneord som stämmer överens med de vanliga siffrorna ovan. Det låter ju praktiskt, men sedan tillkommer -mai också. Det är ett suffix man ska hänga på att visa att man räknar något. Det verkar fortfarande enkelt, men tyvärr är det inte så enkelt att man alltid ska hänga på just -mai. Om man räknar tunna platta saker som papper är det -mai som gäller. Om man ska räkna avlånga smala saker så ska man istället använda -hon. Räknar man människor är det -nin. För att göra det hela ännu mer spännande ska de här ändelserna dessutom modifieras ibland beroende på vilken siffra de hängs på. -hon blir inte alltid -hon, utan efter en del siffror blir det istället -bon eller -pon. Busenkelt.

Suffixen jag nämnt ovan är inte alla. Långt ifrån. Det finns massor. Det finns exempelvis ett speciellt suffix för att räkna kronblad på blommor, en för kinesiska dikter och en för den uppenbara kombinationen av klockslag, kanjitecken, buddistiska tempel och kaniner. Plötsligt känns inte hela konceptet med "collective nouns" i engelska lika knäppt längre.

technorati tags: japanese, language