Identifikationsguide till bokbindningstyper

Så här i bokreatider är det många som sitter och köper böcker utifrån kataloger, men vet de vad de kommer att få? Kan man ens lita på vad som står i katalogen?

Böcker kan utifrån inbindningen delas in i fyra olika typer: inbunden, kartonnage, häftad och pocket. Det hela beror av två parametrar: hur boken är bunden och om den har hårda pärmar eller inte

Så här fungerar det:

	Hård pärm	Mjuk pärm
Häftad med tråd	Inbunden	Häftad
Skuren och limmad	Kartonnage	Pocket

När man binder in böcker på traditionellt sätt så bygger man upp boken av ett antal små häften som typiskt består av fyra eller åtta dubbelvikta ark. Anledningen till detta är att man trycker böcker på tryckark som är mycket större än själva boken och sedan viks dessa ett antal gånger så att man (efter lite skärning) får dessa små häften. Om man får tag i äldre böcker som ingen läst förut så kan man se det här väldigt tydligt eftersom sidorna då sitter ihop även i ytterkanten och man måste sprätta isär dem för att kunna läsa. När man läste nya böcker förr behövde man inget bokmärke; det var bara att titta hur långt man sprättat. Genom att binda ihop ett antal sådana här häften (att häfta) så får man inlagan till boken. Om man publicerar den som den är med ett mjukt omslag får man en häftad bok. Om man sätter hårda pärmar på den får man en inbunden bok. En bok som är trådhäftad på det här sättet är väldigt hållbar.

trådhäftning i en häftad bok

Om man tittar mellan sidorna i en häftad bok så kan man i mitten av varje sidhäfte (var åttonde uppslag eller så) se tråden som håller ihop boken. Ser man den så är boken häftad.

häftad bok

inbunden bok

Man kan också titta på hur ryggen på boken ser ut uppifrån. Om man ser häftena som boken är uppbyggd av så vet man också att den är trådhäftad och alltså inbunden eller häftad.

Numer är det inte så vanligt att man häftar böcker på riktigt, utan de flesta böcker som produceras är limmade i ryggen. Det innebär att man tar en bund lösblad och doppar i lim och sedan sätter fast detta i ett omslag, och som alla som läst pocketböcker med några år på nacken så innebär detta inte sällan att sidor kommer att lossna förr eller senare. Om man limmar in sidblocket i ett mjukt omslag får man en pocketbok och om man limmar in dem i en hård pärm får man ett kartonnage. De flesta skönlitterära böcker som säljs på bokrean är kartonnage, inte inbundna.

pocketbok

kartonnage

Om man på det här sättet ser sidorna gå rakt ända ut till ryggen så är det en limmad bok och alltså pocket eller kartonnage. Det kan ibland vara svårt att se om en bok är inbunden eller kartonnage eftersom kapitälbandet (den lilla tygbiten som sitter mellan boksidornas infästning i ryggen och själva ryggen) skymmer. Det brukar gå att peta undan den tillräckligt för att kunna se hur det ser ut utan att skada boken.

När man tittar i bokhandlar ser man ofta kartonnage som annonseras som inbundna böcker. Det är inte ovanligt att man stöter på bokhandlare som tror att skillnaden mellan inbundet och kartonnage är om boken har ett löst skyddsomslag eller inte, men så är det inte. Det kan stämma, men ofta gör det det inte.

Jag tittade för ett par år sedan på en Liza Marklund-roman som fanns i två varianter i en bokhandel. Den enda kostade ungefär 300, den andra ungefär 100. De var båda kartonnage, men den dyrare hade löst skyddsomslag medan den billigare hade omslaget tryckt direkt på pärmen (vilket den dyrare också hade, fast under skyddsomslaget). Det skyddsomslaget måste ha varit det dyraste pappersark den affären hade, för förutom det fanns det ingen väsentlig skillnad på utgåvorna.

Andra bloggar om: böcker, bokbinderi, inbunden, kartonnage, häftad, pocket
Technorati tags: böcker, bokbinderi, inbunden, kartonnage, häftad, pocket